7 av 10 professorer i psykologi vid svenska universitet och högskolor är män.
Vid flera av de stora lärosätena finns det ingen ordinarie kvinnlig psykologiprofessor, visar en undersökning av Psykologtidningen.
Bland doktoranderna är dock kvinnorna i klar majoritet. Och så ser det ut på de flesta universitet och högskolor i Sverige: männen är i majoritet bland professorerna och kvinnorna bland doktoranderna.
Under våren har Psykologtidningen med hjälp av enkäter till lärosätena försökt få en bild av vilka som är professorer (ordinarie) och doktorander i ämnet psykologi.
Svaren visar bland annat:
*Av 94 professorer är 68 män, det vill säga 72 procent. I några fall upprätthåller samma person professurer vid två lärosäten.
*Av 172 doktorander är 100 kvinnor, vilket innebär 58 procent.
*De kvinnliga och manliga doktoranderna är i genomsnitt lika gamla. Samma sak gäller för professorerna så när som på ett år.
*Andelen kvinnor är högre bland professor som är under 50 år än de som är över (dock är männen är i klar majoritet oavsett ålder).
*Ungefär en femtedel av professorerna uppger att deras forskningsinriktning är klinisk psykologi och drygt tio procent att inriktningen är kognitiv psykologi. Ungefär lika stor andel är verksamma inom arbets- och organisationspsykologi.
*28 procent av professorerna är legitimerade psykologer. Andelen legitimerade är väsentlig högre bland kvinnliga professorer än manliga.
*Kvinnliga och manliga professorer tjänar i genomsnitt ungefär lika mycket, i genomsnitt 65 643 kronor i månaden.
Enligt granskningen är Emily Holmes i Sveriges i särklass högst betalde professor i psykologi. Som professor vid Uppsala universitet har hon en månadslön på motsvarande 103 000 kronor (vid heltidstjänstgöring) och på 89 200 kronor vid Karolinska institutet.
Emily Holmes vill inte ställa upp på en intervju med Psykologtidningen om vad skillnaden i andelen manliga och kvinnliga professorer kan bero på och vad det som gör att just hon är Sveriges bäst betalde professor i psykologi.
– Men jag tycker att det är glädjande om det förhåller sig så att professorer i psykologi i genomsnitt har samma lön, oavsett kön, skriver hon i ett mejl.
Av de undersökta universiteten och högskolorna är det tre som helt saknar helt ordinarie kvinnliga professorer i psykologi: Linköpings, Lunds och Linnéuniversitet.
Robert Holmberg, prefekt vid psykologiska institutionen vid Lunds universitet, berättar att institutionen för några år sedan hade fyra kvinnliga professorer i psykologi.
– Men de har gått i pension. I dag har vi en kvinnlig gästprofessor från Tyskland, men ingen ordinarie.
*Varför är det så?
– De flesta av våra professorer är befordrade lektorer, vilket vi inte gör så ofta längre. Det i kombination med att det bara är en ledig professorstjänst som har utlysts under senare år är en förklaring. Den gick till en man.
*Har det någon betydelse för forskning och undervisning att det bara är manliga professorer?
– Ja, det tror jag. Homogena grupper innebär att vi missar i kompetens och mångfald. Dessutom är professorerna viktiga förebilder, inte minst för yngre forskare, och utövar starkt inflytande.
*Varför är det sådana skillnader mellan andelen kvinnliga och manliga professorer?
– Jag har inget bra svar på det. Vi har genom åren haft minst lika duktiga kvinnliga doktorander som manliga. Men killarna är ofta, efter att de har doktorerat, mer framgångsrika när det gäller att söka pengar till postdoctjänster eller åka utomlands, vilket är viktigt för meritering.
*Vad ska ni göra åt det?
– Vi behöver tidigt ta upp karriärfrågorna med doktoranderna. De första åren efter disputationen händer det väldigt mycket som lägger grunden för möjligheterna att senare i livet få forskningspengar och intressanta tjänster. Ska vi kunna ge kvinnor och män lika chanser att utvecklas behöver vi bli mer proaktiva och utveckla medarbetarna på ett mer medvetet sätt än vad vi gör idag.
Lena Swalander, prefekt för institutionens för psykologi vid Linnéuniversitet som även den saknar kvinnliga professorer, säger att historiskt har duktiga kvinnliga forskare haft svårare att få del av forskningsmedel än sina manliga kolleger.
– Kvinnor har ofta varit tvungna att ha bättre cv, forskningsreferenser och publikationslistor än sina manliga kolleger. Kvinnor har därför i större utsträckning sysslat med undervisning. Och som mest undervisande blir man inte professor.
*Har mycket kan du styra som prefekt?
– En lektorstjänst vid ett universitet är i princip en undervisningstjänst. Den som får del av externa forskningsmedel kan minska på sin undervisningstid. Som prefekt kan jag i viss mån styra så att kvinnor och män som arbetar på institutionen får samma möjligheter till kompetensutveckling. Däremot kan jag inte styra hur externa finansiärer resonerar.
*När är hälften av professorerna i psykologi kvinnor?
– Jag hoppas att det kommer inom min verkningstid, men jag är tveksam.
Mikael Bergling
Första publicering: Psykologtidningen 2019.
