Fyra av tio allmännyttiga bostadsbolag kommer inte att färdigställa och hyra ut några nya lägenheter i år, trots den stora bostadsbristen.
Det visar en ny kartläggning.
Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät är det bostadsbrist i 255 av Sveriges 290 kommuner, en ökning med 72 kommuner på två år. Dagens Samhälle har via enkäter frågat de allmännyttiga bostadsföretag som är medlemmar i Sabo om deras planer för 2018. 261 bostadsföretag- och stiftelser av sammanlagt 301 har valt att svara på våra frågor, det vill säga 87 procent.
Av dessa uppger 59 procent att de räknar med att färdigställa och hyra ut lägenheter under 2018. Nästan två tredjedelar av lägenheterna är ettor eller tvåor.
I förhållanden till nuvarande lägenhetsbestånd kommer ett bolag med en rödgrön ordförande att hyra ut fler nya lägenheter än ett bolag med en alliansordförande.
Flest nya lägenheter – i förhållande till det nuvarande beståndet – väntas Robert Dicksons stiftelse i Göteborg färdigställa och hyra ut, 201 stycken (20 procent).
– Det finns ett mycket stort behov av lägenheter, speciellt billiga sådana. Vi bygger för en speciell kategori människor, mindre bemedlade ur arbetarklassen. Vår plan är att bygga 500-600 lägenheter under en femårsperiod, säger vd Mikael Jansson.
– Ett annat bolag som, i förhållande till sin storlek, väntas hyra ut många nybyggda lägenheter i år är Haninge Bostäder AB, 238 stycken vilket motsvarar 11 procent av det nuvarande beståndet.
– Bolaget har inte byggt på många år. Den stora mängden nya lägenheter 2018 är en engångseffekt, berättar Meeri Wasberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Haninge.
– Haninge Bostäder är ett litet allmännyttigt bostadsbolag. Det behöver bli större och få mer muskler, och det får man genom att bygga fler bostäder. Vi skulle dessutom gärna se att bolaget kunde bygga mer och snabbare, men det måste ske på ett ekonomiskt hållbart sätt, fortsätter hon.
Cirka 40 procent av de allmännyttiga bostadsbolagen kommer, enligt vår undersökning, inte att färdigställa några nya bostäder under 2018.
– Det kan finnas många olika skäl till att man inte bygger. Många av våra medlemsbolag har under de senaste 20 eller 30 åren sysslat med förvaltning. Byggkompetens tar tid att bygga upp, säger Anders Nordstrand som är Sabos vd, och fortsätter.
– Byggföretagen är dessutom inte intresserade av att bygga på vissa orter. De lägger så höga anbud att det blir så dyrt att bostadsbolagen väljer att avstå. Hyrorna skulle bli för höga för den marknaden.
Många stora bostadsbolag bygger inte nytt trots stor bostadsbrist.
Av de tio största bolagen i Dagens Samhälles undersökning som inte räknar med att färdigställa några bostäder i år, är samtliga verksamma i kommuner med bostadsbrist.
Ett exempel är Telge Bostäder i Södertälje.
– Vi kan inte ta ansvar för hela bostadsbehovet, säger Boel Godner (S), ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje.
–Vi är inte så stora att vi kan ha nya projekt i gång hela tiden. Dessutom bygger privata aktörer numera hyresrätter i Södertälje, och då finns det inte samma behov för kommunen att varje år göra investeringar i nya bostäder.
Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna är ett annat allmännyttigt bostadsbolag i Stockholmsområdet som inte har några nya hyreslägenheter klara för inflyttning i år.
– Men vi har planer framme och kommer att genomföra ett antal projekt under nästa mandatperiod och perioden därefter. Sammanlagt handlar det om 700 lägenheter. Exakt när de blir klara beror bland annat på överklaganden. I Solna blir i princip alla projekt överklagade, berättar bolagets ordförande Magnus Nilsson (M).
Varför bygger ni inte nu?
– Det tar tid att få fram planer och projekt. Samtidigt ska man komma ihåg att det har byggts och byggs extremt mycket bostäder i Solna, men av andra än oss och i huvudsak bostadsrätter.
– När det står många byggherrar som vill bygga bostadsrätter på kö, drar det dessutom på stadsbyggnadsnämndens resurser.
Magnus Nilsson säger att det behövs fler hyresrätter.
– Jag gillar hyresrätter och bor själv i en sådan. Jag är uppvuxen på Östermalm på 1960-talet och då bodde alla i hyresrätt. Att bo i bostadsrätt var HSB, sossigt och konstigt. Riktigt folk hade fullservice i en hyresrätt. Det var normalläget.
– Hyresrätten kommer mer och mer i fokus, vilket jag tycker är bra. Men man borde i Stockholmsområdet ha börjat bygga mycket hyresrätter redan för ett decennium sedan.
Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna vars bostadsbolag inte har några nya lägenheter klara för inflyttning under 2018, berättar att bostadsbyggandet i kommunen kommer att minska under de kommande åren.
– Under de senaste tio åren har befolkningen i Sigtuna vuxit med 25 procent. Det har gett oss en rejäl växtvärk när det gäller den kommunala infrastrukturen, till exempel förskolor, skolor och äldreboenden. Vi har helt enkelt inte hunnit att bygga ikapp inflyttningen, säger han.
– Vi måste under de kommande tre åren investera 1 till 1,5 miljarder kronor i nya skolor och förskolor. De pengarna har vi inte, utan måste låna. Vi står också inför en akut situation när det gäller infrastrukturen. Det är redan långa köer på E4:an. Till det ska läggas neddragningar inom kollektivtrafik. Det har länge varit ett alldeles för ensidigt fokus på bostadsproduktion. Man har glömt det som måste hänga med för att helheten ska fungera.
Olov Holst säger att Sigtuna kommun behöver en mer blandad bebyggelse.
– Medelskattekraften i Sverige är 100. För ungefär tio år sedan låg Sigtuna på 112. I dag ligger vi på 97. Det beror på att det, under de senaste 15 åren, nästan bara byggts hyresrätter i kommunen. Vi måste få upp produktionen av villor, radhus och bostadsrätter för att vi ska få en starkare skattebas.
I år planerade Vsbo att hyra ut 80 nya inflyttningsklara lägenheter i Vaggeryds centrum. Efter överklagande har antalet krympt till noll. Det kommunala bostadsbolaget äger cirka 1 000 bostäder i framför allt tätorterna Vaggeryd och Skillingaryd.
– Vi har nästan inte haft en tom lägenhet att hyra ut sedan augusti 2016. Alla tycker att vi ska bygga, men inte just där de bor, säger Satu Jonsson, vd för Vsbo.
– Det räcker med ett mejl till kommunen så får vi vänta ett år på att komma i gång. Det är orimligt.
Vaggeryds kommun växer, mycket tack vare sitt läge vid E4:an och närheten till Jönköping.För ungefär tio år sedan köpte Vsbo (Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB) en industritomt i centrala Vaggeryd för att bygga bostäder på.
– Tomten behövde saneras, vilket var klart 2016. Så småningom ska det kunna byggas 160 lägenheter på området. Den första etappen omfattar 80 stycken. Det är ett mycket stort projekt för oss, berättar Satu Jonsson.
Detaljplanen ställdes ut och överklagades.
– När företaget som överklagade planen ett halvår senare fick avslag i mark- och miljödomstolen, sökte man prövningstillstånd i markoch miljööverdomstolen. Man fick inget tillstånd, men hade då sinkat vår byggstart med nästan ett år.
– I slutet på sommaren vann detaljplanen laga kraft. Vi håller nu på att upphandla entreprenör. Jag hoppas bara att inte också det beslutet överklagas. Då blir projektet ytterligare fördröjt.
Satu Jonsson berättar att Vsbo, i väntan på att få sätta i gång med projektet, vill bygga lägenheter för ungdomar på ett par andra tomter i centrum.
– Men det sa en granne nej till. Grannen tyckte att byggnation skulle skymma deras trädgård och sänka värdet på deras tomt. Nu har vi begärt en ny detaljplan, men räknar inte med annat än att den också blir överklagad. Då fördröjs även det bygget.
Vad tycker du om det?
– Det är alldeles för lätt att överklaga. Det kostar inget och man behöver inte ha något fog för sitt överklagande. Även om man har en fin villa i centrum kan man inte tro att man för all framtid ska få vara ensam i en tätort som växer. Det är egoistiskt att tycka att det ska vara som det var för 50 år sedan.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Dagens Samhälle 2018.
