En klar majoritet av de största svenska dagstidningarna har tvingats höja säkerheten på grund av hot.
– Värst är den bruna mobben, säger UNT:s publisher Charlotta Friborg.

UNDER DE SENASTE veckorna har det i media rapporterat om en rad mer eller mindre allvarliga hot mot journalister.
Några exempel:
*Frilansjournalisten och Expressenmedarbetaren Annika Hamrud och DN-reportern Niklas Orrenius hotades efter att de hade intresserat sig för den rasistiska skribenten och den tidigare DN-medarbetaren ”Julia Caesar”.
*SVT tvingades efter hot avbryta liverapportering från en rättegång om ett pantbanksrån i Västerås.
*Sydsvenskans frilansmedarbetare Patrick Persson hotades när han skulle ta bilder i samband med en skottlossning i Malmö.
På uppdrag av tidningen Resumé har jag frågat ansvariga utgivare (eller deras representanter) för de största svenska dagstidningarna i vilken utsträckning deras tidning utsatts för allvarliga hot under de två senaste åren.
20 av 26 valde att svara, det vill säga 77 procent.
*85 procent av de svarande uppger att deras redaktion under de senaste två åren har utsatts för så allvarliga hot att speciella säkerhetsåtgärder vidtagits.
*80 procent uppger att hot mot enskilda journalister på tidningen (eller stadiga frilansar) har gjort att speciella säkerhetsarrangemang vidtagits.
En majoritet av de tillfrågade mediecheferna berättar att de mer än två gånger i månaden arbetar med redaktionella säkerhetsfrågor, flera gör det varje vecka.

I SAMBAND MED sommaren Almedalsvecka presenterade branschorganisationen Utgivarna en undersökning gjord av TNS Sifo som visar att under det senaste året har svenska tidningar och etermedier hotats och trakasserats vid minst 317 tillfällen.
På hälften av redaktionerna har hoten lett till att journalister har tvekat inför publiceringar eller jobbutläggningar. Vid några tillfällen har hoten varit så allvarliga att medarbetare och deras anhöriga tillfälligt har tvingats flytta från sina bostäder.
En klar majoritet av mediecheferna uppger i samma undersökning att hotbilden mot redaktionerna har ökat de senaste fem åren.
– Värst är utan tvekan den bruna mobben, säger UNT:s Charlotta Friborg till Resumé.
Nyligen fick Norrköpings Tidningar och Corren i Linköping rätt att kameraövervaka sina respektive receptioner. Beslutet hade överklagats till förvaltningsrätten efter att länsstyrelsen i Östergötland avslagit NTM-koncernens – som Corren och NT ingår i – begäran.
Norrköpings Tidningars publisher Anders Nilsson berättar att tidningarna under de senaste åren utsatts för upprepade hot och trakasserier.
– Det har till exempel kommit in folk på Correns redaktion och krävt att publicering ska tas bort från webben. Vi har haft kriminella gäng som har ringt och hotat reportrar, vi har haft skadegörelse på reporters bostad, inbrott på redaktionen, stenkastning mot reporter och fotograf, telefonhot och mejlhot mot mig och ett antal mejlhot mot redaktionen.
– Jag upplever att det är ett betydligt tuffare klimat i dag. Vid rättegångar till exempel, skickar vi ibland med en extra person som stöd till den utsände reportern. Det gjorde vi inte förr.
*Vad säger polisen?
– Vi har som princip att anmäla hot och annat till polisen. Men det händer inget, säger Anders Nilsson.
*Tas inte hoten på allvaret?
– Initialt tar de ofta det som har hänt på allvar. Men sedan händer det sällan något. I allmänhet slutar det med att ärendet avskrivs med motiveringen att spaningsuppslag saknas.
– Ofta försöker man inte ens identifiera de eller dem som ligger bakom hoten. Jag tycker är det är slött, ja direkt uselt.
*Är polisen alltid lika dålig?
– Nej, jag tycker vi får bra hjälp av polisen när vi inför en större publicering vill diskutera hotbilden mot oss, vad som kan tänkas hända och hur vi ska förbereda oss. Nu när vi har rapporterat mycket om flyktingkatastrofen, har jag blivit uppringd av polisen i Östergötland som har undrat om vi har utsatts för hot eller liknande.
– Det förebyggande polisarbetet fungerar bra. Det som inte fungerar är den senare delen.

SÅVÄL INRIKESMINISTER ANDERS Ygeman (S) som rikspolischef Dan Eliasson har vid upprepade tillfällen betonat att brott mot journalister och medier ska prioriteras.
De flesta redaktionsledare som jag har talat med vittnar om motsatsen.
­– I början av året var det väldig aktivitet från polisens sida. Nu skulle det bli annat. Det här är frågan om systemhotande brottslighet och hot mot vårt öppna samhälle, hette det, berättar UNT:s Charlotta Friborg.
– Cynikerna sade: Ja, ja. Det är nu det. Jag tänkte i min enfald att det kanske skulle vara en omsvängning på gång, början på något nytt. Men icke. Polisen är jättebra när det händer något akut. Men sedan ebbar allt ut i intet.
*För att det är svårt att bevisa vem som exempelvis har hotat?
– Kanske. Ofta har vi ganska god aning om vilka det är som ligger bakom hoten. Jag tror några samtal från polisen till de här personerna, förhör med dem och att polisen visar att den åtminstone ibland utreder hot, skulle vara en viktig signal. Nu verkar polisorganisationen i stället vara inriktad på att rycka ut och spela sheriff, för att sedan dra sig tillbaka med tappat intresse.
– När det gäller hot som kommer via nätet är dessutom kunskapsnivån inom polisen ofta extremt låg.
Charlotta Friborg berättar att hon under sin tid som chef för Corren i Linköping hade möten med den regionala polisledningen.
– Men det kändes mest som om man ville hålla sig väl med oss. Hoten, sa de, borde jag framför allt ta upp inom ramen för vårt systematiska arbetsmiljöarbete.

HELSINGBORGS DAGBLADS CHEFREDAKTÖR Lars Johansson berättar om flera fall där polisen mer eller mindre omedelbart har lagt ner utredningar om hot mot journalister, trots bra bevisläge.
– Vid ett tillfälle överlämnade vi en bandinspelning till polisen där det tydligt framgick hur en namngiven person hotar. När jag efter en månad frågade polisen varför inget hade hänt, fick jag till svar att de inte hade någon som kunde skriva ut bandet. Nästa gång jag ringde och frågade, svarade de att det var för dålig inspelningskvalitet, vilket det inte var.
– Vid ett annat tillfälle lade polisen ner en anmälan om hot mot en av våra reportrar efter bara några dagar. De informerade varken mig eller reportern om sitt beslut. När jag efter ett halvår fick reda på vad som hade hänt, begärde jag överprövning med resultat att den som hotade senare dömdes och fick betala 60 dagsböter. Ärendet gick alltså att utreda.
Nästan varje redaktör kan berätta liknande historier. Är då polisen usel?
– Det finns både bra och dåliga polisutredare, precis som det finns bra och dåliga journalister. Jag tycker dessutom att man på chefsnivå inom polisen i allt högre utsträckning lyssnar på oss, framför allt sedan vi har kunnat hänvisa till regeringsuttalanden om att vi är särskilt skyddsvärda (som en väsentlig del av demokratin).
– Det som nu behövs är att den insikten sprids i polisens organisation. Det vore också bra om några som hotar medierna greps och dömdes. Det skulle ha en preventiv effekt och sända en signal om att det inte är okej att hota journalister.

FÖR ETT PAR år sedan publicerade tv-programmet ”Uppdrag granskning” en större granskning av näthatet.
– Det var en publicering som ledde till att hoten mot oss minskande. Men sedan ett år tillbaka ökar de igen, berättar Sveriges Radios säkerhetssamordnare Finns Isaksson.
– De flesta har troligen inte för avsikt att verkställa sina hot mot oss. För en tid sedan var det till exempel någon som skrev att hen skulle skicka en Hellfirerobot på oss. Jag tror inte att personen har tillgång till en sådan robot. Brottet som han har gjort sig skyldig till är därför inte förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, terrorbrott eller liknande, utan olaga hot. Men även det är ett brott.
*Hur skiljer sig hoten mellan olika delar av Sveriges Radio?
– P4-kanalerna, som är mycket nära sina lyssnare, får andra typer av hot än exempelvis P1. Hoten mot P4 är mer personliga.
*Har ni under de senaste åren tvingats förändra skalskyddet på grund av hoten?
– Det kommenterar jag inte. Det får jag dessutom inte göra i och med att vi är ett skyddsobjekt. Men det är klart att det pågår ett ständigt förändringsarbete. Hotbilden förändras och då måste vi hänga med.
– Min bild är att mediebranschen under senare år har blivit mycket bättre på säkerhet. Arbetet har professionaliserats. Vi som arbetar på SR:s säkerhetsavdelning till exempel, har alla en säkerhetsbakgrund.
Finn Isaksson, som tidigare arbetade inom försvaret och som säkerhetskonsult, befarar att hoten mot journalister och redaktioner kommer att öka, inte minst på nätet.
– Jag har svårt att se att detta går att stävja. Grupper som tidigare bara har mejlbombat oss, blir alltmer tekniskt skickliga. Det gör dem svårare att identifiera.
– Vi har i Sverige inte haft ett riktigt allvarligt våldsbrott mot journalister på länge. Men jag fruktar att det bara är en tidsfråga innan ett sådant sker.
*Du verkar dyster?
– Jag har betalt för att vara paranoid och att hitta och hantera risker. Förr utgick vi i Sverige ifrån att terrorattentat och liknande inträffar i Långtbortistan. Sedan ett tiotal år tillbaka finns det en ökad förståelse för att saker och ting kan hände även här. Den insikten har dessutom ökat efter bland annat Köpenhamn och Paris.

RIKSPOLISCHEFEN DAN ELIASSON säger att han är bekymrad över att hoten mot journalister och medier växer.
– Den fria opinionsbildningen och tryckfriheten är nyckelelement i vår demokrati. Så fort det händer någonting med den är det allvarligt. Vi har dock svårt att veta hur vanligt det är med hot mot journalister. I samband med polisanmälningar till exempel, registrerar vi inte målsägande utifrån yrkeskategori. Vi för alltså ingen statistik över hur många målare som har blivit utsatta, hur många journalister eller hur många snickare.
– Men jag kan efter omfattande kontakter med redaktionschefer och säkerhetsfolk i mediebranschen konstatera att det är ett ökande problem, säger Dan Eliasson.
*Vad är det för typ av hot?
– Det är hot som ”vi vet var du bor, vi vet var dina barn är och vi kommer att ta dig”. Det finns även journalister som har råkat ut för skadegörelse, till exempel sönderskurna däck. Glädjande nog är det sällan att det har övergått i fysiskt våld.
Vilka är det som hotar?
– En del är aggressiva ungdomar, men i gruppen finns det också en stor del medelålders personer med starka åsikter.
För några år sedan varnade Säkerhetspolisen och Journalistförbundet i en gemensam rapport för att hoten påverkar innehållet i de svenska medierna.
– Det är mycket allvarligt om journalisterna utövar självcensur på grund av rädsla eller för att man har blivit utsatt för någon form av hot, säger Dan Eliasson.
Enligt rapporten är de som hotar och trakasserar ofta aggressiva personer. Många är i varierande utsträckning psykiskt sjuka.
– Vårt problem är att hoten ofta sker via nätet som dessutom är landöverskridande. Vi har svårt att få hjälp av främmande länder på grund av deras lagstiftning. Nu håller vi på att skärpa vår förmåga och skapar ett it-brottscentrum för att bli bättre på att lagföra brott som sker på nätet.
Dan Eliasson suckar när jag redogör för hur många redaktörer uppfattar polisens (bristande) intresse för att beivra hot och andra brott mot journalister och redaktioner.
– Det du säger gör mig allvarligt bekymrad. Hela vår organisation ska vara på tå i de här frågorna. Vi kommer att fördubbla de resurser som vi lägger på hot mot journalister, religiösa samfund och den fria opinionsbildningen.
– Förr hade vi bara hatbrottsenheter i Stockholm och Malmö. Nu förstärker vi dem kraftigt plus att vi har inrättat en sådan enhet i Göteborg. Dessutom skaffar vi oss förmågor i resten av landet. Vi har till exempel i Bergslagen haft ett sammandrag med 45 personer om hur man både förebygger och utreder sådana här brott och hur man skapar kontakter med mediehus och trossamfund.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Resumé 2015.

Fakta: Polisanmälda hot mot journalister
Vi har begärt ut kopior på senare års polisanmälningar gällande hot mot journalister och redaktioner. Enligt polismyndigheten är det omöjligt att tillmötesgå begäran. Ibland registreras målsägandes yrke, ibland inte. Fram till årsskiftet fanns det dessutom inget gemensamt register över polisanmälningar som omfattade samtliga regionala polismyndigheter (21 stycken).
Därför går det inte heller att ta fram tillförlitlig statistik som visar om antalet polisanmälda hot mot journalister ökar eller minskar. Eller vad som har hänt med anmälningarna, det vill säga om de har lagts ner efter några dagar eller utretts eller kanske till och med lett fram till åtal och dom.
Några av anmälningarna har vi dock fått kopior på i maskat skick. Några exempel:
*2014-01-23. En göteborgare hotar verbalt en västsvensk journalist och skickar därefter Koranen och en kniv till henne i en låda.
*2014-02-28. Via Facebook hotas en journalist i Halmstad upprepade gånger med att han ska ”skickas tillbaka till XXX i en kista”.
*2014-03-13. Journalist hotas per telefon. Slutar han inte skriva om XXX ska det få allvarliga konsekvenser. Någon ringer dessutom till journalistens arbetsplats och förklarar att det kommer att hända XXX inom de närmaste dagarna.
*2014-05-30. Man ringer till flera kvinnliga journalister och förklarar: ”Du är skyldig mig en massa grejer”, ”sug min kuk” och ”jag ska sända Hells Angels på dig”.
*2014-06-08. En journalist tvingas av okända personer att radera en film från sin mobiltelefon.
*2014-07-09. För att skrämmas skickar någon ett paket med kolpulver hem till en journalist i Stockholm.
*2014-07-18. När den kvinnliga journalisten svarar i telefon förklarar en man: ”XXXX din jävla fitta. Jag ska skära halsen av dig i kväll”.
*2014-08-13. Man ringer till kvinnliga journalister i Dalarna och lämnar meddelande med sexuella anspelningar och förklarar ”om du inte kommer ska jag döda dig”.
*2014-09-08. En kvinnlig frilansjournalist polisanmäler att fler personer skriver hotfulla saker om henne på XXX, bland annat att de ska leta upp XXX. De har skrivit dödshot och länkat till familjemedlemmars adresser. Journalisten tycker att allt är väldigt obehagligt och tar hoten på största allvar. Hon tror att personerna bakom hoten skulle kunna göra verklighet av vad de skriver. Hon känner sig rädd och anpassar sin livsstil efter de hot hon har fått.
*2014-10-14. På Twitter och Facebook skriver några att en kvinnlig journalists panna ska sparkas in samt att hon ska hänga sig.
*2014-10-24. En kvinnlig journalist i Västsverige får ett mejl med rubriken: ”Dö din inavlade kossa”.
*2014-11-09. Via Twitter hotas två journalister på Aftonbladet: ”Tycker inte journalister om hembesök? Lite ammoniak eller en rökbomb är alltid självförsvar” och ”Skönt att bo på XXX och propagera XXX va?”.
*2014-11-24. En journalist i Västmanland hotas via brev. En månad senare kommer ett nytt hot.
*2014-12-01. Tre journalister på Aftonbladet hotas på Twitter av en person som skriver: ”Jag besöker dig inom några dagar, hoppas det är ok” och ”Om en vecka kommer jag till Stockholm, frågan är vilken journalist som får hembesök först”.
*2015-01-16. En man ringer från ett skyddat nummer upp en kvinnlig reporter i Vänersborg och säger: ”jag vet var du bor” och ”jag kommer att söka upp dig om ni inte tar bort artikeln”.
*2015-01-16. En reporter får följande mejl: ”Ditt äckliga avskum till man! Om jag fick bestämma skulle ja ha rätt att bära kniv och hugga ihjäl varenda XXXXX. Jag skulle vilja skära kuken av dig ditt förbannade avskum! Och när jag står inför domstol efter att ha skurit av din lilla pitt, skulle jag säga: men jag XXX. Dö ditt äckel!”
*2015-01-17. Man bombhotar SVT:s redaktion i Eskilstuna och förklarar att ”vi ska göra det med råga och dåga”. Redaktionen utsattes tidigare under veckan för fönsterkrossning och skadegörelse på bilar.
*2015-01-17. Man ringer till Aftonbladet och säger att ”nu på söndag ska det ske en väldigt stor överraskning”. Senare samma dag ringer han och säger: ”klockan 19” och ”en bomb” samt ”vi gör det med råge och vi gör det med (ohörbart)”.
*2015-01-22. Man ringer en nyhetsredaktion i Stockholm och förklarar att han ska ”plocka ner nätverket” och ”utsätta XXX för en virusattack”.
*2015-01-27. Svenska motståndsrörelsen hänger upp en skylt utanför en redaktion i Falun: ”Varför förtiger man sanningen? En sanning kräver inga lager för att skydda den!”.
*2015-01-30. Någon eller några kastar ägg på fönsterrutorna till en kvinnlig journalists bostad i Stockholm. Hon har även fått hotfulla brev på grund av vad hon har skrivit och känner sig förföljd sedan en tid tillbaka.
*2015-01-30. Man går in i Bonnierhuset på Torsgatan i Stockholm och skriker ”Stoppa judemakten” samtidigt som han kastar konfettiliknande papperslappar med texten ”XXXXXX”.
*2015-02-19. Journalist i Uppsala hotas vid upprepade tillfällen till livet via mejl.
*2015-02-20. Kvinnlig SR-journalist hotas via mejl.
*2015-02-24. Någon beställer vid ett 20-tal tillfällen från olika företag varor av ”kvinnlig karaktär” till en manlig journalist samt sanering av Anticimex av mannens bostad.
*2015-03-02. Nyhetschefen på en stor lokaltidningen uppmanas via mejl att sparka en av sina kvinnliga reportrar: ”Jag räknar med att ni gör er av med den där. Vi ska väl inte behöva göra slag i saken?”.
*2015-03-20. Frilansskribent hotas till livet på Twitter. Enligt anmälan ska ”XXX hänga med en snara runt halsen”.
2015-04-23. Journalist i Malmö blir misshandlad, dödshotad och får sin videokamera förstörd i samband med reportage.
*2015-05-01. Man går fram till en journalist och säger: ”Jag vet vem du är och jag ska komma och hugga huvudet av dig”.
*2015-05-13. När ett reportageteam från Norrköpings Tidningar ska göra ett reportage om en grupp illegala kampare möts de av knytnävsstora stenar.
*2015-05-16. Efter att ha pratat en stund i telefon hotar mannen journalisten och säger: ”jag ska söka upp dig”.
*2015-05-28. Efter att en artikel han har skrivit publicerats hotas reportern via mejl: ”Din jävel, jag ska leta upp dig och skära halsen av dig”.
*2015-06-06. Man ringer och bombhotar Aftonbladet. Han förklarar också att han hatar journalister och att alla journalister röstar på Vänsterpartiet.
*2015-06-12. Efter att ha skrivet en artikel om XXX får en journalist på Svenska Dagbladet ett tweet från en person som säger sig tillhöra IS: ”Vi kommer att komma ihåg dig som XXX”. Med tweetet följer en bild på journalisten.
*2015-06-17. Aftonbladets redaktion i Stockholm bombhotas via mejl.
*2015-06-18. Efter att ha kommenterat en tråd på Twitter hotas journalisten av en man som skriver: ”Ser jag dig på stan dödar jag dig, när jag hittar dig ska jag halalslakta dig”.
2015-06-26. Reporter hotas via sms och på Facebook.
*2015-09-02. Journalist på Sydsvenskan hotas via Twitter. Den som hotar uppger att hen vet var journalisten bor.
*2015-09-08. En kvinna mejlar till en reporter: ”Nu skall du få veta hur ett riktigt hot låter ditt jävla äckel! Jag kommer att döda dig om jag möter dig!!! Ditt förbannade avskum! Så låter äkta hot från mig. Hatiska äckelhälsningar från XXX. Kasta mig i fängelse!!! Annars dödar jag dig!!!
*2015-09-11. Reporter i Stockholm hotas via mejl: ”Ni med era jävla snyftreportage död åt er”.
*2015-09-12. En man ringer en redaktion i Stockholm och lämnar meddelande i växeln till en namngiven reporter: ”Hälsa honom att han ska sluta skriva propaganda annars kommer de att döda honom”.
*2015-09-27. Känd gärningsman hotar att aptera dynamit på ett mediehus i Stockholm.
*2015-10-09. Anonym bombhotar SVT via mejl.
*2015-10-14 En journalist hotas via mejl. Brevskrivaren förklarar att han hoppas att journalisten fru, mor och dotter ska våldtas.