Med rätt insatser går det att halvera antalet viltolyckor.
– Det är i stor utsträckning en ekonomisk fråga. Viltstängsel i kombination med faunapassager är en mycket effektiv metod, säger Johan Rydlöv som är ekolog och sakkunnig på Trafikverket.

ANTALET VILTOLYCKOR ÖKAR kraftigt och har gjort så under lång tid med stort lidande som följd, för både människor och djur.
Men även omfattande ekonomiska kostnader
– Samhällets totala kostnader för viltolyckor beräknas ligga på mellan 11 och 15 miljarder kronor per år inklusive kostnader för sjukvård, räddningsinsatser, reparation av fordon och liknande, säger Johan Rydlöv.
Under 2023 rapporterades det, enligt Nationella viltolycksrådet, IN cirka 65 000 viltolyckor.
Det vill säga fler än sju i timmen.
Dygnet runt.
Året runt.
Det är framför allt rådjur, dovhjort och vildsvin som ligger bakom senare års kraftiga ökning.
– Många av olyckorna inträffar under dygnets mörkare timmar, framför allt under vinter och höst, säger Johan Rydlöv.
*Varför då?
– Under vintern kör vi mer i gryning och skymning än vad vi gör under ljusare delar av året plus att djuren rör sig mest i landskapet vid den tiden på dygnet.
Dessutom är sikten i allmänhet sämre då.

SEDAN 1970-TALET HAR det satts upp över 800 mil viltstängsel utmed det statliga vägnätet i Sverige. Trots det fortsätter viltolyckorna att öka.
En viktig förklaring är den ökade trafikmängden i kombination med högre hastigheter. En annan är att det ofta inte räcker att sätta upp stängsel för att minska antalet olyckor. Många djur behöver kunna röra sig över förhållandevis stora ytor i jakt på föda och parningsmöjligheter, men också för att undvika inavel.
– Att bara sätta upp viltstängsel är ofta en ineffektiv åtgärd, eftersom man då i stor utsträckning flyttar olyckorna till stängselsluten plus att det skapar incitament för djuren att ta hål i stängslen eller trycka ner dem.
– Däremot är stängsel i kombination med säkra passager i anslutning till viltets naturliga stråk en mycket effektiv åtgärd. Faunapassagerna gör att djuren kan ta sig över eller under vägar och järnvägar utan att vara en fara för trafiken.
Enligt Johan Rydlöv beräknas det kosta cirka 18 miljarder kronor att halvera antalet viltolyckor på det statliga väg- och järnvägsnätet genom att sätta upp mer viltstängsel, bygga fler ekodukter och faunabroar/portar och olika viltvarningssystem.
– I den senaste nationella planen satsades det mellan två och tre miljarder kronor. Vi får se hur det blir i den nya.
Exakt hur många faunapassager som finns beror på hur faunapassage definieras.
– Det finns cirka 40 renodlade faunapassager, det vill säga broar som är byggda och helt anpassade efter djurens behov. Därutöver finns det broar med både en mindre grusväg och vegetation på, vilket också fungerar för viltet. Detsamma kan även gälla rena vägbroar med en remsa vegetation.
– Viltet kan också använda sig också av portar (tunnlar) under vägen. Avgörande för att det ska ske är höjden, bredden och längden på porten.
Framför allt historiskt har det varit vanligt med så kallade koportar, det vill säga rörtunnlar under vägar som gör det möjligt för kor att säkert gå mellan betesmarker, som även de används av vilt.
– Det är till att börja med viktigt att styra viltet till säkra passager. Internationellt brukar man säga att om människor använder bron, så använder inte djuren den. Det håller vi inte med om, även om det finns ett samband mellan hur ofta exempelvis en faunabro används av människor och hur villiga djuren är att bruka den.
– Dessutom använder människor broarna mest under dagtid, medan djuren rör sig i landskapet främst under dygnets mörkare timmar.
Johan Rydlöv berättar att Trafikverkets målsättning är att det, vid ny- eller ombyggnation av en väg, ska finnas en viltpassage vid var fjärde till var sjätte kilometer om den genomsnittliga trafikmängden är mer än 4 000 fordon per dygn.

Mikael Bergling
Första publicering: I fokus 2024.

Fakta: Viltolyckor
*2023 inträffade det 65 000 viltolyckor, varav dödsolyckor (människa).
*I merparten av viltolyckorna var rådjur inblandade.
*Det var också vanligt med kollision mellan fordon och älg eller vildsvin.
*De flesta viltolyckor orsakar enbart materiella skador, förutom det förolyckade djuret. En krock med älg är däremot nästan alltid farligt för de som färdas i bilen.
*Enligt lagen är man skyldig att rapportera en viltolycka till polisen om det är en älg, björn, varg, järv, lo, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn inblandat. Detsamma gäller ren, även om renar inte räknas som vilt.