För drygt 100 år sedan koncentrerades djurslakten i Stockholm dit av hygieniska skäl.
Nu ska Slakthusområdet bli Stockholms nya centrum för kultur, mat och nöjen, men också rymma 4 000 bostäder, skolor och 10 000 arbetsplatser.
– Om tio år kommer man att åka hit från New York för att se vad vi har hittat på för coolt, säger Linus Kjellberg som affärsområdeschef på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg.
UNDER DE SENASTE decennierna har slakthusområden runt om i världen förvandlats till attraktiva kvarter och stadsdelar. Meatpacking district i New York, Mattatoio i Rom, Köttbyn i Köpenhamn och Teurastamo i Helsingfors är några uppmärksamma exempel. Nu har turen kommit till Slakthusområdet mellan Globen och Enskede i södra Stockholm, som enligt planerna ska utvecklas från ett industriområde till en modern stadsdel med allt från bostäder och kontor till handel, mat, service, kultur, musikklubbar, skolor, parker, torg och dessutom en egen tunnelbanestation.
Byggstarten är planerad till början av 2021. När ombyggnaden är klar runt 2030 beräknas det bo upp mot 10 000 personer i områdets 4 000 bostäder. Ungefär lika många väntas ha sina arbetsplatser i nya Slakthusområdet.
Majoriteten av bostäderna kommer att ligga i de västra och södra delarna, längst med Enskedevägen som ska göras om till en esplanad eller stadsgata, och mot Enskede gård. Kontor, arbetsplatser och kultur ska framför allt lokaliseras till områdets mer centrala delar och mot Globenhållet.
Husen i området föreslås ha mellan 1 och 12 våningar, varav huvuddelen ska ligga i spannet 4 – 8 våningar.
Meatpacking district i New York är en av förebilderna för omvandlingen av Slakthusområdet. Foto: Mikael Bergling.
MÅNGA SER OCH hoppas att nya Slakthusområdet ska bli en näringslivs- och kulturmotor för södra Stockholm.
– Inte minst kulturverksamheten kommer att fungera som en magnet som gör att människor som inte bor i området drar sig dit för att handla, äta, ta del av kulturen och mycket annat, säger stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M).
*Vilka ska bo där?
– Är det något som tidigare stadsutveckling har lärt oss, är att man inte kan bygga en ny stadsdel för bara en viss kategori av människor. När Hammarby Sjöstad planerades hade man en vision om att det skulle vara 50-plussare som flyttade dit. Så blev det till viss del. Men dit flyttade också många barnfamiljer och då behövdes det även skolor och förskolor, vilket man inte tänkt på tidigare utan fick bygga till i efterhand.
– Ett sådant misstag ska vi inte göra om. Därför gäller det att planera för att alla människor ska kunna bo i Slakthusområdet. Det innebär en blandning av upplåtelseformer, men också små lägenheter, stora lägenheter, studentliv, skolor, förskolor och annat som skapar den dynamik som vi vill ha i en stad.
ULF JOHANSSON ÄR en flera nöjes- och kulturentreprenörer som idag har verksamhet i området. Tillsammans med kollegor driver han bland annat konsert- och eventlokalen Kraken Stockholm.
– Vi köpte Bankgirots tidigare lunchrestaurang och byggde om den till konsertlokal för cirka 1 000 personer. Tyvärr kommer huset förmodligen att rivas, vilket innebär att vi måste vara här ifrån senast den siste december 2019. Men vi kommer inte att lämna området helt. Vi har idag även verksamhet i Slaktkyrkan, som är en fantastiskt nyrenoverad lokal från 1907 med sju meters takhöjd. Vid större evenemang, till exempel musikfestivaler, hyr vi in oss i den så kallade Förbindelsehallen som även den är en mycket läcker byggnation.
– Jag hoppas mycket på området och gillar ambitionen att det ska vara en integrerad stadsdel med skolor, arbetsplatser, bostäder, nöjen och liknande. Det behövs fler verksamheter här.
Jakob Grandin, medgrundare till bland annat Stockholmsklubbarna Under bron och Trädgården och är grundare till inspirationsfestivalen Gather Festival, säger att hans bolag idag inte har någon verksamhet i Slakthusområdet.
– Men vi är intresserad av området som har stor potential och har tankar om vilka aktiviteter som vi skulle kunna ha där. Men ännu så länge har vi inte bestämt något.
– När området nu ska utvecklas är det viktigt man tar tillvara på och slår vakt om den kultur som finns där – ateljéer, verkstäder, nattklubbar och konsertlokaler – men även den unika arkitekturen. När man tar fram detaljplaner för området behöver man ge möjlighet för liv, rörelser, ljud, boende och kontor på samma plats. Hittar man också en ekonomi där inte varje kvadratmeter mäts i guld kan vi få ett verkligt levande område.
*Men ju mer attraktivt ett område är, desto högre blir hyrorna?
– Ja, så fungerar stadsutvecklingen. Vi cirkulerar i allmänhet ut den mest utomstående, mest kreativa och uttrycksfria, kulturen som inte klarar av att betala marknadshyror. På sikt blir det förmodligen samma sak i Slakthusområdet.
– Framför allt i början tycker jag att det är viktigt att det unga, kreativa och uttrycksfria inte tas bort, även om det långsiktigt kan blir svårt att hålla kvar det.
*Vad tror du att fastighetsbolagen kommer att göra?
– Jag tror att de flesta kommer att försöka hitta aktörer som har en bra och hög omsättning och som klarar att betala en hög hyra, men fortfarande går i linje med den stil man vill sätta.
*Hur gör man det?
– Kanske väljer man exempelvis någon av franchisekedjorna inom dagligvaruhandeln som hyresgäster. De kan kännas lite ruffiga och New York-aktiga. Men de är fortfarande franchisekedjor som vilka andra som helst. Risken är att det blir urvattnat när inte uttrycksfriheten och kreativiteten får ta den största platsen.
– Bolag och verksamheter som drar till sig mycket folk, skapar uppmärksamhet och tillför andra typer av kvaliteter till ett område klarar ofta inte av att betala lika mycket i hyra som exempelvis ett Wework som kommer till stan klarar. Samtidigt har fastighetsbolag i allmänhet en aktiekurs och aktieägare att ta hänsyn till och då blir det pengarna som pratar.
Arkitekten Björn Johansson på White Arkitekter betonar att Slakthusområdet bör förändrats succesivt.
– Jag tycker att man kan lära sig mycket av hur området har utvecklats under det dryga 100 år som det har funnits och bygga vidare på de verksamheter som redan finns där, och inte nöja sig med att bara bevara byggnader.
– Genom en succesiv förändring, där man gör ett tillägg i taget, blir det möjligt för företag och andra som är verksamma i området att anpassa sig och sin verksamhet till de nya förutsättningarna. Stadsutveckling är en levande process där det inte går att i förväg bestämma, eller veta för den delen, vad som kommer att ske. Det är lite som att släppa ner en ny fiskart i en sjö. Man får se vad som händer.
DEN 31 JANUARI 1912, samma år som det hölls sommar-OS i Stockholm på den nybyggda Olympiastadion, invigde Gustav V Slakthusområdet drygt en halvmil söderut. En vecka senare infördes slakttvång i Stockholm, vilket innebar att all slakt framöver skulle ske i det nya området.
En direkt orsak till beslutet var att myndigheterna ville komma till rätta med dåtidens ohygieniska hantering av livsmedel.
Den nya anläggningen inrymde en rad byggnader specialutformade för olika ändamål. Här fanns stallar och slakthallar för nöt, svin, hästar och småboskap. I rensstugan sköljdes tarmar rena och preparerades inför korvtillverkning. Det fanns också kylhus, maskinhus och bostäder för veterinärer och slaktare. Efter hand utökades verksamheten, bland annat med industrier för köttförädling.
Själva slaktdelen fick med tiden allt mindre betydelse för att helt upphöra 1991.
Under de senare år har verksamheten i Slakthusområdet breddats ytterligare och rymmer i dag aktiviteter inom de mest skiftande områden: livsmedelsindustri, olika typer av grossister, skola, restauranger, nattklubbar, konstnärsateljéer, arkitekter och kontor. Drygt hälften av företagen i området är inte längre verksamma inom livsmedelssektorn.
Den delen av den industriella livsmedelshanteringen som är kvar, men som inte anses passa in efter ombyggnaden, väntas flytta till Stockholms nya livsmedelscentrum som planeras att byggas i Larsboda i Farsta.
NYA SLAKTHUSOMRÅDET ÄR är en del av den så kallade Söderstaden, ett av Stockholms största stadsutvecklingsprojekt. Tanken är att flytta ut innerstadens gräns söderut över tullsnittet och på så sätt knyta ihop delar av Söder om Söder med resten av staden.
– Söderstaden består av fyra delområden – Slakthusområdet, Globenområdet, Gullmarsplan-Nynäsvägen och Södra Skanstull. Enligt visionen ska Söderstaden bli Stockholms självklara evenemangs- och nöjesknutpunkt och sjuda av urbant liv. Området ska kopplas ihop med omkringliggande stadsdelar och öka orienterbarheten med fokus på gående och cyklister. Slakthusområdet ska bygga vidare på områdets unika tradition av mat och gastronomi, säger Elin Lundbäck som är stadsplanerare på Stockholms stads stadsbyggnadskontor.
De mest konkreta resultaten hittills av visionen är rivningen av Söderstadion och byggandet av Tele 2 Arena. I utkanten av Hammarby sjöstad, mot Gullmarsplan, håller det dessutom på att byggas ett höghus på 27 våningar.
– Längst har vi kommit med planeringen av Slakthusområdet. Planarbetet med Södra Skanstull bedrivs i dagsläget inte aktivt då Försvarsmakten utreder behovet av ett befintligt järnvägsspår i området.
Enligt Försvarsmakten måste tågspåren finnas kvar och vara tillgängliga för spårtrafik tills att den samlade civil-militära totalförsvarsplaneringen är färdigställd för Stockholmsområdet, vilket väntas dröja.
FÖR EN TID sedan tecknade fastighetsbolaget Atrium Ljungberg och Stockholms stad en gemensam avsiktsförklaring gällande Slakthusområdet. Enligt den ska bolaget svara för en betydande del av utvecklingen av området. Totalt handlar det om bygg- och ombyggnadsrätter på cirka 200 000 kvadratmeter, varav cirka 40 procent väntas användas till kontor, 25 procent till bostäder och resten till bland annat kultur, handel, restaurang, hotell och utbildning.
– Vi vill skapa en öppen, kreativ och attraktiv mötesplats kring mat, människor, kultur och nöje för alla i Stockholmsområdet. Även om du inte bor i Slakthusområdet ska du känna att det är ett härligt och fungerande vardagsrum som du är välkommen till, säger Linus Kjellberg som är affärsområdeschef Atrium Ljungberg.
– Det finns en enormt fin kulturhistorisk känsla i här som vi är mycket måna om att ta tillvara och utgå ifrån.
*Kommer inte åtminstone en del av de verksamheter som bidrar till områdets attraktionskraft tvingas flytta när hyrorna stiger i takt med att området blir allt mer populärt?
– En av finesserna med att ta ett stort grepp över ett område är att man kan låta en kärna kring kultur, klubb och musik ha en annan hyressättning än andra verksamheter. Den aggregerade kalkylen fungerar ändå. Så har vi gjort i en del andra projekt med bra resultat.
– Den första frågan jag fick när jag började arbeta med fastigheter för 20 år sedan, och skulle hyra ut kontor, var hur många parkeringsplatser kontoret kunde få tillgång till. Nu är frågan vad som finns runtomkring, i vilket sammanhang kontoret ligger och hur känslan är i området.
Linus Kjellberg säger att det för många företag blir allt viktigare att kunna erbjuda en bra miljö åt sina anställda.
– Att ha sitt kontor i en död företagspark där allt släcks ner klockan 18.00 är allt mindre intressant, för att uttrycka sig lite diplomatiskt. Att befinna sig mitt i en urban pyttipanna blir däremot allt mer attraktivt. Det gäller inte minst för techbolag och människor som är verksamma i de kreativa näringar som idag dessutom är en stor del av vår totala ekonomi.
*Vilka bolag kommer ni att hyra ut kontor till?
- Vi ser framför oss en stor blandning på företag och verksamheter. Det blir coworking, små bolag och stora bolag. Slakthusområdet kommer att vara en del av Stockholms startup-scen. Jag tror att många utvecklingsintensiva bolag som mår bra av och tycker att det är kul att sitta i en kreativt pulserande miljö kommer att vilja sitta här.
*Har ni någon internationell förebild?
– Det finns flera områden som vi kan lära oss mycket av. Men vi ska inte härma det som man har gjort med exempelvis Meatpacking district i New York. Vi ska göra detta på vårt sätt. Slakthusområdet ska kännas som det bästa av Stockholm nerkokat till en buljongtärning.
– I stället för att vi storögt åker och tittar på Meatpacking district så ska människor om tio år åka från New York och titta på vad vi har hittat på för coolt i Stockholm. Det är vår blygsamma ambition.
Ett annat fastighetsbolag med stor framtida verksamhet i Slakthusområdet är Castellum som framför allt sysslar med kommersiella fastigheter, det vill säga kontor, butikslokaler och liknande. Projektutvecklingschefen Maria Jonsson berättar att bolaget äger fyra tomträtter i de centrala delarna av området, alldeles i närheten av en av de tänkta tunnelbaneuppgångarna.
– Flera av fastigheterna är kulturhistoriskt intressanta och kommer att bevaras. Några kommer helt eller delvis att rivas medan andra byggs på eller utvecklas på annat sätt. Vi räknar också med att kunna förtäta en del.
– Det är viktigt att behålla industrikänslan och områdets själ. Vi tror därför mycket på att kombinera gammalt och nytt. Påbyggnader, tillägg och liknande måste göras med finess.
Maria Jonsson säger att det bland fastighetsägarna i Slakthusområdet diskuteras hur området speciella känsla ska kunna bevaras.
– En del områdets attraktivitet är blandningen av gammalt och nytt och av olika verksamheter. Jag tror att det finns en samsyn bland fastighetsägarna om att det är viktigt för Slakthusets varumärke att många av dagens verksamheter, inte minst de kulturella, är kvar.
*Har de råd med det?
– Genom att låta en del av fastigheterna förädlas varsamt, kan investeringar och hyror hållas nere. Vill vi som fastighetsägare skapa värde på längre sikt får vi nog ta sådana hänsyn.
ETT ANTAL KULTURHISTORISKT värdefulla byggnader i Slakthusområdet ska bevaras, medan andra kommer att rivas.
– Området är i sig kulturhistoriskt värdefullt. Vissa byggnader har den högsta skyddsklassningen, medan andra har lägre. Ambitionen är att man även efteromdaningen ska kunna läsa historien och förstå hur området har utvecklats. Därför vill vi spara olika typer av hus och från olika tidsepoker, säger stadsplanerare Elin Lundbäck.
Förutom byggnaderna som fanns vid invigningen 1912, till exempel de gamla slakthallarna, är ambitionen att hus från varje årtionde och med olika kulturhistoriska klassning bevaras.
– En av grundpelarna i områdets omdaning är att ha kvar mångfalden och variationen för att på så sätt göra historian levande. Bland det häftigaste med området är att det blir en sådan blandning av nytt och gammalt, småskaligt och urbant. När det gäller kulturhistoriskt värdefulla miljöer har man lätt att säga att ju äldre de är, desto värdefullare är de. Men vad är värdefullt om 50 år?
Elin Lundbäck berättar att vid årsskiftet kommer de första konkreta uttrycken för omvandlingen av området att synas även för allmänheten.
– Då börjar rivningen av en stor lagerlokal, vilket krävs för att man ska komma igång med den första byggetappen.
Under 2024 beräknas de första boende flytta in i Slakthusområdet.
Atrium Ljungberg räknar med att bygga 600 bostäder, varav hälften kommer att vara hyresrätter och övriga bostadsrätter.
– Det är viktigt att det finns hyresrätter i området så att man inte måste ha banken med sig för att kunna flytta hit. För att få ner kostnaderna försöker vi också hitta andra boendeformer än traditionell hyresrätt, till exempel coliving (en form av kollektivboende). Vi undersöker också möjligheterna till olika former av longstayboende (hotell för långtidsboende).
Idag är det svårt för företag och andra att hitta boende för människor som kommer hit och arbetar under ett halvår eller ett år. Att finna bra alternativ för den gruppen är viktigt, säger Linus Kjellberg som är affärsområdeschef Atrium Ljungberg.
– Jag tror att det Slakthusområdet kommer att bli en otroligt häftig stadsdel att bo i. En stor fördel med området är att man inte behöver uppfinna dess själ. Det finns där redan naturligt via historien och sitter i väggarna.
Fakta: Andra områden
*Meatpacking district, Manhattan New York.
Tidigare centrum för New Yorks köttindustri. I dag består området bland annat av en designad park, promenadstråk, kaféer, eleganta barer och exklusiva butiker. Ett mindre kvarter för styckning, packning och distribution av kött och chark har bevarats. Området har gentrifierats i takt med att bostadspriserna har skjutit i höjden.
*Mattatoio i Testaccio, Rom
.
Dominerades tidigare av slakteriet Mattatoio med tillhörande verksamheter. Idag är området en viktig kulturell mötesplats med bland annat en musikhögskola och konsthall. Roms universitet hyr lokaler i området. Butiker, barer och kaféer är framträdande i stadsbilden.
*Köttbyn, Köpenhamn
.
Tidigare slakthus för nötboskap. I dag mat bland annat mat, barer, klubbar och gallerier. I Köttbyn finns inga bostäder.
*Teurastamo, Helsingfors.
Tidigare slakthusområde som är ombyggt till ett mat- och kulturområde. I området finns abland annat kaféer, restauranger, bastu, grill och festlokaler.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften STHLM 2018
