Under 100 år har planerna på en Östlig förbindelse i Stockholm stoppats flera gånger.
Och återupptagits.
– Så kan det bli igen, säger Hans Ek som är senior rådgivare åt Trafikverket.
ÖSTLIG FÖRBINDELSE ÄR den sista delen i en tänkt ringled runt Stockholm. Övriga delar är Essingeleden, Norra länken och Södra länken, som redan är klara.
De första förslagen till en fast Östlig förbindelse, över eller under Saltsjön, presenterades redan på 1880-talet.
– Därefter har det kommit en rad nya förslag och idéer. I minst i samband med att Västerbron, som kan ses som en förlängning av Ringvägen, blev klar i mitten på 1930-talet diskuterades det att även bygga en Österbro, säger Hans Ek.
I slutet på 1940-talet arrangerades det till och med en internationell arkitekttävling kring en östlig vägförbindelse, ”Österledstävlingen”. Av ekonomiska skäl gick man dock inte vidare med något av bidragen.
Under 1960-talet presenterades ett par olika förslag och på 1980-talet även ett privatfinansierat sådant.
– Det var ett privat konsortium som tog fram ganska detaljerade handlingar på Österleden, som den Östliga förbindelsen då kallades, i form av en tunnel, berättar Hans Ek.
I den nationella planen för transportsystemet 2014 – 2025 avsatte regeringen medel för utredning- och projektering av en Östlig förbindelse fram till byggstart.
– Våren 2015 började vi med formella planeringsprocessen som beräknas ta mellan fem och sex år för ett sådant här stort projekt. Det är en massa formella steg som måste gås igenom.
När regeringen den 4 juni i år presenterade en ny nationell plan för transportsystemet, denna gång för åren 2018 – 2029, fanns det dock inte med någon Östlig förbindelse.
– Det kom inte som en överraskning. Förbindelsen var borta redan i Trafikverkets förslag till nationell plan och dessutom hade förhandlingen om kommunal medfinansiering spruckit. Under våren arbetade vi därför med att förbereda hur vi ska kunna göra ett avslut på ett så bra sätt som möjligt. En variant hade varit att bara lägga ner arbetet och slänga det vi redan hade gjort i papperskorgen. Men det ville ingen göra. Vi har istället ordnat så att om projektet väcks till liv igen ska stora delar av vårt arbete kunna återanvändas.
– Östlig förbindelse är ett utpekat riksintresse. Vi håller därför även på att göra en så kallad riksintresseprecisering. Det innebär att bestämma vilken mark som behöver reserveras för en eventuell framtida Östlig förbindelse. Vår ambition är att det ska vara möjligt att i framtiden bygga en Östlig förbindelse om man vill det.
*Kan det bli aktuellt?
– Det vet man inte. Men om fyra år tas en ny nationell plan för transportsystemet. Det finns inget som hindrar att projektet finns med i den planen.
– Det är många stora infrastrukturprojekt som har ältats ganska länge innan man har kommit till skott med dem.
TIDSAXEL ÖSTLIG FÖRBINDELSE
1880-talet
Första kända offentliga diskussion om byggandet av en ringförbindelse runt Stockholm: Valhallavägen – Djurgården – över Saltsjön ner till Danvik och vidare via Ringvägen genom Södermalm.
1906
Journalisten och uppfinnaren Hjalmar Cassel lanserar i tidskriften Idun Österbron som skulle sträcka sig från öster om Slussen och över till Skeppsholmen. Han förordar en dubbelbro med järnvägsspåren på den undre delen och körbanor på den övre. Han tycker att förslaget skulle ”oerhört berika huvudstadens skönhet”.
1920-talet
Idén om en Österbro återuppväcks. Denna gång får leden en annorlunda sträckning: förlängd Ringväg till Danvikstull, bro till Beckholmen, tunnel under Skansen, bro över Djurgårdsbrunnsviken och en ny tunnel till Värtahamnsområdet.
1930-talet
År 1905 fanns det 177 registrerade bilar i Stockholm. 1930 hade antalet motorfordon ökat till 17 800. Stadsplanerarna ville lösa den förväntade trängseln med bland annat en ringled runt staden. I samband med att Västerbron byggdes i mitten på 30-talet, dammades därför planerna på en Österbro över Saltsjön av på nytt. Ett problem var att sjöfarten in till Skeppsbron kraftigt försvårade möjligheterna till en fast förbindelse öster om Gamla Stan.
1946
Nytt förslag till en inre ringled för Stockholms presenteras: Västerbron – Sankt Eriksgatan – Sveaplan – Valhallavägen – Södra Djurgården – Beckholmen – Österbron – (förlängd) Ringvägen.
1948
Utlyses en internationell arkitekttävling kring en östlig vägförbindelse, ”Österledstävlingen”. Uppdraget är att koppla samman Ringvägen i söder med Valhallavägen i norr. Mellan Fåfängan och Åsöberget planeras en omfattande trafikplats som ska knyta samman Österleden med Ringvägen, Stadsgårdsleden och Värmdövägen. Det kommer in 196 förslag från 33 länder på olika bro- och tunnellösningar. De bästa förslagen utreds vidare. På grund av kostnaderna (150 miljoner för en högbro och 250 miljoner för en tunnel) blir det dock inget av planerna.
1952
I Generalplan 1952 diskuteras en ”ringgata” runt innerstaden som en lösning för den framtida trafiken i Stockholm. ”Ringgatan” var mer centralt placerad än senare förslag på en ringled. Det diskuteras också att bygga en hängbro mellan Fåfängan och Skansenberget.
1958
År 1958 antas en ny trafikplan för Stockholm som bland annat går ut på det ska byggas en motorvägsring runt Stockholm med anslutande trafikleder in till staden. Ett av de projekt som prioriteras högst är Essingeleden.
1960
I 1960-års trafikledsplan presenteras en ny dragning av Österbron. Denna gång har den flyttats längre österut och spänner över Stockholms inlopp från Biskopsudden på Södra Djurgården till Finnboda i Nacka.
1967
I 1967 års cityplan konkretiseras planerna på Stockholms motorvägsringled ytterligare. Valhallavägen är inte längre ringens östra del utan en ny, större båge via Norra och Södra Djurgården föreslås. En ny Österbro över Stockholms inlopp till Finnboda finns fortfarande med i planerna.
1975
I Trafikplan 1975 finns är det för första gången på decennier inte med någon Österled.
1977
I Cityplan 1977 är även planerna på en motorvägsring runt Stockholm skrotade.
1987
I Trafikplan 1987 (diskussionsunderlag) har Österleden kommit tillbaka. Ungefär samtidigt bildas Österledskonsortiet, som erbjuder sig att finansiera och bygga ut Österleden som en del av Ringen. I Österledskonsortiet ingår Atlas Copco, Skanska och ett par andra företag som vill få fart på vägbyggandet i Stockholm. Tanken är att finansiera projektet med vägavgifter. Efter 30 år ska leden skänkas till Stockholms stad.
1992
En politisk överenskommelse om transportsystemen i Stockholms län, den så kallade Dennisöverenskommelsen, ingås. För vägtrafiken innebar uppgörelsen bland annat att Essingeleden kompletteras med Norra länken, Österleden och Södra länken – i stort sett enligt 1967 års cityplan. För att skona miljön läggs stora delar av Norra länken och Österleden, som båda leder genom Ekoparken, under jord, likaså Södra länken.
1997
Dennisöverenskommelsens spricker. Det enda projekt som hinner sättas igång är Södra länken som invigs 2004.
2005
Vägverket påbörjar en ny förstudie för Österleden/Östlig förbindelse. Argumentet för leden är bland annat att den antas kunna avlasta Stockholms hårt belastade innerstadstrafik och öka möjligheterna att ta sig mellan de södra och norra delarna av staden.
2006
I april 2006 ger regeringen klartecken till att börja bygga Norra länken – den tredje delen av Ringen runt Stockholm – som öppnas för trafik i november 2014. Samma år publicerar Vägverket sin förstudie för en Österled/Östlig förbindelse. Tre olika förslag på sträckning läggs fram.
2013
Trafikverket genomför en åtgärdsvalsstudie som pekar ut Östlig förbindelse som ett angeläget projekt, som tillsammans med en kollektivtrafikutbyggnad kommer att förbättra tillgängligheten för den sydöstra regiondelen.
2014
I den nationella planen för transportsystemet 2014 – 2025 avsätts två miljarder kronor för genomförande av utredningar inklusive projektering av en östlig förbindelse.
2016
Den så kallade Sverigeförhandlingen får i uppdrag att analysera och pröva möjliga finansieringslösningar för en östlig förbindelse, inklusive kommunal medfinansiering. I förhandlingen ingår även en spårväg i en separat men parallell tunnel under Saltsjön. En eventuell spårväg ska kunna koppla samman Tvärbanan, Spårväg City och Lidingöbanan.
2017
När bland att Stockholms stad säger att man inte vill vara med och medfinansiera projektet, avbryts Sverigeförhandlingen om en Östlig förbindelse. Förbindelsen finns inte med i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029 som presenteras i augusti 2017.
2018
När regeringen den 4 juni presenterar den nationella planen för transportsystemet 2018 – 2029 finns inte någon Östlig förbindelse med.
Den nya regimen i Stockholms stadshus – Alliansen och Miljöpartiet – beslutar under hösten 2018 att låta frågan om Östlig förbindelse vara vilande under mandatperioden.
Källor: Trafikverket, Lena Norberg: Förbifart Stockholm – politik, ekonomi och teknik i vägplanering, Rikard Skirfors: Planarbete och opinionsyttringar rörande trafikleder i Stockholm 1945–1975, Stig Holmstedt: Ett halvsekel i Stockholmstrafiken mfl.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften STHLM
