Vad är hovet?

av | sep 21, 2003 | Kungligt

Enligt egen beskrivning är hovförvaltningen ingen myndighet trots att den finansieras över statsbudgeten.
Den är heller inget företag. 
– Hovet är en alldeles egen organisationsform, säger Gunnar Brodin, som nyligen gick i pension efter åtta år som riksmarskalk.

Som sådan fungerade han som en vd för hovet medan kungens roll kan jämföras med styrelseordförandens. Däremot är det svårare att reda ut vad hovet är för något, förutom att det inte är en myndighet, ett företag eller en förening. Knappast heller en person.
– Hovförvaltningen behandlas som en statlig myndighet. Vi får anslag från staten ochvi följer dess regler i den mån det är möjligt. Vi är adjungerad men inte medlem i Arbetsgivarverket och vi MBL-förhandlar som alla andra. Men vi är ingen statlig myndighet, säger Gunnar Brodin.
Han berättar att kungens juridiska immunitet — han kan inte straffas — gör att denne inte skriver under några avtal.
– Det gör istället riksmarskalken. Om kungen är arbetsgivare och struntar i arbetsrättslagstiftningen så kan man alltså inte göra något åt det. Därför är det jag som har fungerat som arbetsgivare och skrivit på alla avtal.
Häromåret kom ett utslag i Regeringsrätten som ger Brodin rätt i att hovet inte är en myndighet. Målet gällde en person som begärde hos riksmarskalksämbetet att få ta del av resefakturor från statschefens besök i Sydafrika 1997. Riksmarskalken svarade att begäran inte kunde bifallas då ämbetet inte var en myndighet eller kunde likställas med en sådan.
Ärendet överklagades till kammarrätten som gav riksmarskalken rätt. Detsamma gjorde Regeringsrätten, landets högsta förvaltningsdomstol.
Utslagen innebär dock inte att det är klart att statschefen inte kan anses vara en myndighet eller syssla med myndighetsutövning, däremot att hans förvaltning, riksmarskalksämbetet, inte är det.
I en artikel i Förvaltningsrättslig tidskrift framför juristen Nicklas Vabi en rad argument till varför kungen i egenskap av statschef skulle kunna sägas syssla med myndighetsutövning.
Några exempel:
*Enligt regeringsformen och riksdagsordningen ska han leda regeringskonselj ”när så erfordras” för att informeras om rikets angelägenheter.
*Han leder särskild regeringskonselj vid regeringsskifte.
*Han förklarar på talmannens hemställan riksmötet för öppnat.
*Han tar emot ackrediteringar av utländska sändebud.
*Han leder utrikesnämndens möten. Som ordförande i den kan han besluta om ”ovillkorlig tystnadsplikt” för ledamot av nämnden. Brott mot tystnadsplikten kan leda till straff.
*Han kan ge tillstånd till andra medlemmar av det kungliga huset att bruka stora riksvapnet.
*Han kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillståndet att bära så kallad tretungad flagga.

Mikael Bergling
Första publicering:
 Tidningarnas Telegrambyrå (TT).

När Bonniers bad kungen om ursäkt

När Bonniers bad kungen om ursäkt

I en stort uppslagen artikel avslöjar herrtidningen FIB-aktuellt ”Kungens hemliga kärleksnästen”. Några dagar senare tvingas tidningens ägare Lukas...

Hon är rikast på slottet

Trots att han beskattas för en förmögenhet på drygt 173 miljoner kronor är kungen inte rikast på slottet. Grevinnan och överhovmästarinnan Alice...

Kungens hemliga bidrag

Kungens hemliga bidrag

Kungen får årligen drygt 80 miljoner kronor av skattebetalarna. Ungefär hälften av dem går till driften av kungliga slott och redovisas öppet. Hur...