Kungens hemliga bidrag

sep 21, 2003 | Ekonomi, Kungligt, Politik

Kungen får årligen drygt 80 miljoner kronor av skattebetalarna.
Ungefär hälften av dem går till driften av kungliga slott och redovisas öppet. Hur resten av pengarna används är hemligt.
– Allt bör redovisas och granskas, anser konstitutionsutskottets vice ordföranden Göran Magnusson (S).

Enligt Gunnar Brodin, som nyligen slutade som riksmarskalk efter åtta år, har en allt större del av hovets förvaltning öppnats för insyn.
– Först var hela kakan stängd, sedan öppnades hälften. Kungen tycker att det är bra som det är nu.
Hovets ekonomi är organiserad i tre enheter; hovstaten, slottsstaten och Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Den senare självfinansieras genom hyresintäkter och arrenden från till exempel Gröna Lund och Skansen.
Hur skattepengarna till slottsstaten — de kungliga slotten och husgerådskammaren — om 40 drygt miljoner kronor per år används redovisas öppet och granskas av Riksrevisionen. Det sker däremot inte med pengarna till hovstaten, det så kallade apanaget.
Den första januari varje år rasslar det in några tiotals miljoner kronor från skattebetalarnas på hovförvaltningens konto i SEB. Förra året fick kungen på detta sätt drygt 42 miljoner kronor. De är formellt hans privata pengar och hur han använder dem avgör han själv, även om det är tänkt att de ska täcka hans levnadsomkostnader samt utgifter för resor, representation, fru, barn och anställda.
I den sistnämnda gruppen ingår allt från riksmarskalken — hovets vd — till kökspersonal, tillsammans runt 60 personer.
Till skillnad från annan skattefinansierad verksamhet sker ingen offentlig granskning av hovstatens räkenskaper. Inte ens den nybildade Riksrevisionen har någon insyn.
En privat revisor går visserligen igenom hur pengarna används men han rapporterar bara till kungen.
– I hovstaten finns mycket som inte behöver vara hemligt. Men man kommer väldigt nära kungens privata delar, till exempel hushållet på Drottningholm, om man offentliggör förvaltningen. Kungen har två, tre gånger i veckan middag hemma. Ibland är det med tre offentliga personer och två privata. Det skulle bli ett väldigt kineseri om vi skulle sitta och dra gränser, säger Gunnar Brodin.
*Vad har kungen i lön?
–Det finns ingen post som heter kungens lön. Han har ersättning för sina omkostnader.
*Bestämmer han själv vad som är omkostnader?
–Ja, det gör han, säger Brodin.

Företrädare för hovet uppger att runt 80 procent av apanaget används till personalkostnader. Om så verkligen är fallet går inte att kontrollera då i princip allt inom hovstaten är hemligt — hur mycket kungens medarbetare har i lön, hur mycket som används till representation, privatshopping, resor, krogbesök med mera.
Till skillnad från myndigheter omfattas inte heller hovet av lagen om offentlig upphandling, vilket innebär att kungen kan lägga ut skattefinansierade uppdrag på släktingar och nära vänner om han så vill.
– Normalt gör vi upphandlingar, betonar Gunnar Brodin som dock uppger att ingen lägger sig i var hovstaten gör sina inköp.
När jag begär att få se vilka utgifter Sveriges statschef har haft för resor och representation under 2002 och delar av 2003, svarar hovauditören Bengt Ljungqvist, kungens jurist, att det inte är en offentlig handling.
Med regeringschefen är det tvärtom. Statsminister Göran Persson har visserligen ingen egen hovstat, däremot en egen stab. Kostnaderna för såväl honom som för staben är offentliga handlingar vilket innebär att alla intresserade enkelt kan kolla hur mycket Persson fått i lön och ersättningar, hur mycket han har använt till resor, gåvor, inköp och annat.
Några exempel: Under 2002 kostade statsministern svenska skattebetalare 1 836 217 kronor i lön och sociala avgifter. Bildskärmen på hans skrivbord mäter 17 tum och kostade 5 455 kronor. Under 2002 ringde han mobiltelefonsamtal för 26 873 kronor.
Bokföringen för statsministerns representationsgods Harpsund visar bland annat att husfrun en dag i oktober 2001 köpte in Aftonbladet och Expressen (inklusive bilagor) vilket kostade skattebetalarna 26 kronor. I januari 2002 gjorde hon vid tre tillfällen inköp på Systembolaget i Flen till en sammanlagd kostnad av 1 192 kronor. Senare i augusti köpte hon 20 kilo kokta kräftor från Höstbäck gård à 260 kronor kilo.
Den intresserade kan också se vilka Persson haft som gäster i Sagerska huset. Den 22 januari 2002 till exempel åt han frukost med LRF:s ordförande Caroline Trapp och några veckor senare blev det middag med Aftonbladets Lena Mellin. SVT:s Erik Fichtelius dinerade där den 17 april och den 11 juni och Gudrun Schyman bjöds på lunch runt Lucia.
På samma sätt går det att ta del av statsministerns resor.
Göran Magnusson, vice ordförande i konstitutionsutskottet, tycker att det är orimligt att skattebetalarna inte får reda på vad kungens apanage används till.
– Granskningen på den statliga nivån i samhället har generellt sett ökat. Jag föreställer mig att vi tid efter annan får nöta med det och träffa en uppgörelse som leder fram till en bättre boskillnad mellan kungens privata affärer och det får han i apanage.
Enligt Magnusson är en möjlig kompromiss att insynen i hovstatens räkenskaper sker via en oberoende kommission.
– Därefter får de intyga att allt är OK. Problemet är bara vad de ska göra om det inte är det.

Mikael Bergling
Första publicering:
 Tidningarnas Telegrambyrå (TT) 2003.

Lönsam marsch från politik till PR

Efter valet i september väntar en växande reservarbetsmarknad på många politiker och politiska rådgivare. Dessutom en ekonomiskt mycket lukrativ...

Därför avgick kommuntopparna

Under den nuvarande mandatperioden har drygt 200 kommunal- och regionråd avgått i förtid. De flesta har lämnat av privata skäl eller för att de har...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernernas miljardrullning

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga...

Rik på politik och kontakter

Visst kan politiker tjäna pengar. Bara de har förstånd att sluta i tid. Vi har tittat närmare på intäkterna från ledande politikers efterkarriär....

Många lärare i höstens val

Många lärare i höstens val

Lärare är en av de vanligaste yrkestitlarna på årets valsedlar. – Många av Sveriges tyngsta politiker har varit lärare, säger Johan Samuelsson som...