Politisk osäkerhet och svag regering gör lobbyisternas arbeta allt svårare.
– De måste idag jobba lika mycket mot riksdagen som regeringen. Dessutom finns det inget tydligt maktcenter i regeringen, vilket gör jobbet ännu svårare, säger Tommy Möller som är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
HAN FÅR DELVIS medhåll av Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
– För den som vill påverka regeringen har det alltid varit lättare att förhindra ett beslut än tvärtom. Dagens parlamentariska läge gör det ännu enklare. Å andra sidan har det blivit svårare att försöka gå igenom beslut. Det räcker ju inte att bara övertyga ansvarig minister.
Under de senaste decennierna har antalet lobbyister ökat rejält. Med hur mycket beror på vem som definieras som lobbyist, det vill säga professionell påtryckare. Häromåret beräknade tidningen Dagens Samhälle att antalet lobbyister i Sverige under de senaste 20 åren ökat från 100 till 700 stycken.
Ökningen har flera orsaker, inte minst de senaste decenniernas avkorporatisering. Intresseorganisationer och folkrörelser har idag inte samma ställning i den offentliga beslutsprocessen som förr. Formerna för påverkan är mer informella än tidigare.
Ökningen beror också på att en allt större del av den offentliga verksamheten numera sköts av privata aktörer. Det gör att det idag är många företag som kan tjäna pengar på att det fattas ”rätt” politiska beslut.
– Jag skulle absolut säga att antalet som arbetar med lobbying har ökat. Samtidigt vet vi väldigt lite om vad de egentligen gör. Lobbying, PR och informationsverksamhet flyter samman. En del arbetar mot det politiska systemet, andra mot den allmänna opinionen och ytterligare några internt, till exempel med organisationsförändringar. Framför allt har lobbyverksamheten ändrat form, säger Jesper Strömbäck.
*Finns det en övertro på PR/PA-byråerna betydelse?
– Det tror jag. Byråerna har ett intresse att visa att man gör skillnad. Men även de som är väldigt kritiska till den här verksamheten har intresse av att måla upp en bild av att detta är något väldigt stort och omfattande som på något sätt hotar det svenska folkstyret. Både förespråkare och motståndarna har incitament att överdriva.
OAVSETT VILKET, HAR dagens osäkra politiska läge och regeringens svaga ställning ökat kravet på lobbyisterna. Det tror åtminstone professor Tommy Möller.
– De måste i dag jobba lika mycket mot riksdagen som regeringen. Att få över regeringsföreträdare på sin sida är bara en halv seger. Även riksdagen måste övertygas och den består av många partigrupper.
*Vad betyder det att regeringen består av två partier?
– Ur lobbyisternas synvinkel är det så klart enklast om det bara är ett parti i regeringen och att det dessutom finns ett tydligt maktcenter i regeringen, till exempel en stark finansminister. Då vet man var makten finns.
– Nu är det mycket mer uppsplittrat. Maktförhållandena kan dessutom variera väldigt mycket beroende vilket politiskt område det handlar om. Inte sällan finns makten i riksdagsutskotten.
*Har lobbyisterna inflytande ökat över tid?
– För några år sedan gjorde jag en enkätundersökning bland riksdagsledamöterna om deras inställning till lobbying. Enligt svaren ansåg en stor del av dem att riksdagsledamöter i allmänhet, alltså deras kollegor, inte hade tillräcklig integritet och kunskap för att kunna värdera påtryckningar och påverkan från lobbyister på ett tillräckligt bra sätt. Man upplevde att de flesta var lätta att påverka.
– Man gjorde också bedömningen att man själv hade svårt att värdera all den information som från olika håll sköljde dem som beslutsfattare.
*Vilket betyder?
– Bland mycket annat bör en riksdagsledamot ha en god förmåga att kunna sätta sig in i ganska komplicerat material och självständigt bilda sig en uppfattning. Om väldigt många saknar den förmågan, är det ett demokratiskt problem. Det blir också mer lättjobbat för skickliga lobbyister i en sådan situation, säger Tommy Möller.
*Bör det i Sverige – som i många andra länder – införas ett register över lobbyister?
– Jag tror att branschen, för att få ökad legitimitet, hamnar mer och mer i ett sådant läge. I Sverige är den här verksamheten helt oreglad, vilket gör att vi skiljer ut oss. Det skulle inte skada om man tog tag i det här. Jag är dessutom lite förvånad över att man inte har gjort det. Samtidigt finns det stora invändningar mot en registrering.
*Som?
– Vilka ska omfattas? Hur noggrant ska den här verksamheten regleras? Ska varje kontakt mellan en lobbyist och exempelvis en riksdagsledamot dokumenteras?
Professor Jesper Strömbäck säger att han skeptisk mot en registrering av lobbyister.
– Ett grundläggande problem är vem och vad det är som ska registreras? Vilka kontakter? Vi är ett litet land. Många känner varandra.
– Innan man har svar på dessa och liknande frågor tycker jag att man ska vara försiktig. Jag tror inte att en registrering kommer att lösa speciellt många problem, om ens några. Däremot kan den skapa en massa sidoproblem, till exempel kopplat till gränsdragningar.
ALMEDALSVECKAN BÖRJADE FÖR över 40 år sedan med att den dåvarande utbildningsministern Olof Palme under sin semester på Gotland i all anspråkslöshet talade från ett lastbilsflak vid kruttornet i Almedalen.
I dag är veckan miljonindustri och Sveriges största politiska mötesplats. Dessutom allt större, både i antal deltagare och arrangemang.
– Almedalsveckan har väldigt stor betydelse. Tyvärr påminner den mer och mer om Kiviks marknad. Det har blivit ökad betoning på det lättsmälta, säger professor Tommy Möller.
– Almedalen hyllas för att det är så öppet och tillgängligt. Och det är riktigt. Det genomförs många öppna seminarier dit alla intresserade är välkomna. Det är enkelt att träffa makthavare i Almedalen.
– Men samtidigt ordnas det allt fler slutna och stängda möten. Man passar på att träffas när man ändå är på plats.
*Är det på väg att bli ett Almedalen för eliten och ett annat för massan?
– Så skulle man kunna säga. Det enormt stora antalet evenemang och seminarier gör också att det blir oerhörd upptrissat. Ofta är det ganska ont om tid. Kvaliteten är inte alltid den bästa på seminarierna. Ibland är moderatorerna ganska dåligt förberedda och ställer frågor som visar att de inte är särskilt inläsa på ämnet. Det finns några saker som har att göra med det stora formatet som inte är bra.
I vilken fråga är det då lättast för lobbyisterna att påverka?
– Den aktör som kommer fram med ett politiskt smakfullt sätt på hur integrationen kan förbättras har goda möjligheter att nå framgång, säger Jesper Strömbäck.
– Samma sak är det med validering av utbildning. Det är fullständigt obegripligt för de flesta varför den fungerar så dåligt i Sverige och varför vi är så mycket sämre än exempelvis Tyskland.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Resumé 2015.