Med hjälp av ett nytt värmeåtervinningssystem beräknas fjärrvärmebehovet vid Arlas mejeri i Jönköping mer än halveras. Och energikostnaderna väntas minska med ett par miljoner kronor per år.
DET NYA SYSTEMET håller som bäst på att tas i drift.
– Det brukar ta ett par månader innan man fullt ut har fått det att fungera som det är tänkt, berättar Mats Ryberg, som är energi- och hållbarhetsspecialist vid Arla.
Vid anläggningen tillverkas bland annat mejeriprodukter med längre hållbarhetstid, till exempel så kal-lad ESL-mjölk (extended shelf life).
– Mjölken värms upp till en bra bit över cirka 100 grader för att sedan snabbt kylas ner. Hastigheten är viktig för att skona smaken, berättar Mats Ryberg.
Tidigare togs inte överskottsvärmen från kylningsprocessen tillvara utan blåstes ut i omgivningen, vilket innebar att ungefär 9 300 MWh energi per år gick till spillo.
Nu vill man med hjälp av värmeväxlare och en större ackumulatortank ta tillvara på åtminstone en del av den.
– Tanken är att vi ska få tillbaka cirka 70-gradigt vatten. Den höga temperaturen gör att värmen kan återvinnas utan värmepump.
För ett par år sedan invigde kommunala Jönköpings energi en ny bioenergianläggning som ligger i anslutning till mejeriet. Anläggningen eldas med flis och levererar den ånga som används för att hetta upp och öka mejeriprodukternas hållbarhet.
Enligt en studie av ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark AB väntas överskottsvärmen från kyltornet kunna ersätta cirka 60 procent av den energi som tidigare köpts in för att värma lokalerna.
– Vi beräknas kunna minska inköpen från 7 GWh per år till 3 GWh och göra en årlig besparing på nästan två miljoner kronor, säger Mats Ryberg.
Genom att återanvända överskottsvärme från anläggningens kyltorn beräknas koldioxidutsläppen kunna minskas med cirka 214 ton per år.
Vilken är den största utmaningen i det här projektet?
– När vi nu går in i processen vill det till att vi har koll på alla parametrar så att vi når rätt temperaturer. Det är mycket viktigt att värmning och kylning går tillräckligt snabbt för att inte produktkvaliteten ska påverkas negativt.
*Kan produkterna bli dåliga?
– Det är ingen fara för att de ska bli otjänliga, men smaken kan påverkas och det får inte hända.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljö 2024.