Den svenska konjunkturen försvagas allt mer.
Men det dröjer innan lågkonjunkturen är här. 

Det menar ekonomer och andra bedömare i Jusektidningen Karriärs stora enkätundersökning om hur svensk ekonomi väntas utvecklas under de kommande åren. 


VI HAR FRÅGAT ekonomer och andra experter vid bland annat fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, banker och akademi om vad de anser om den svenska konjunkturen.

15 personer har valt att delta i vår undersökning. Svaren tecknar en tydlig och samstämmig bild av hur svensk ekonomi mår och kan komma att utvecklas under de kommande åren:

*Högkonjunkturen toppade under hösten. BNP-tillväxten väntas mattas i år och nästa år, men ändå hamna på hyggliga nivåer.

*Bakom avmattningen ligger bland annat lägre investeringstakt, inte minst i bostadsbyggande.
*Utvecklingen för den svenska ekonomin påverkas i stor utsträckning av det som händer i omvärlden. Orosmomenten är bland annat ovissheten kring Brexit och handelskonflikten mellan USA och Kina.
– Under de närmaste åren sänker sig solen över den svenska högkonjunkturen. Men de goda tiderna är inte över ännu. I spåren av en global inbromsning och ett lägre bostadsbyggande hemmavid, förväntar vi oss dock att BNP växer gradvis långsammare framöver. När tillväxten växlar ner ytterligare, räknar vi med att arbetslösheten går upp, säger Johan Lööf som är senior makroekonom på Handelsbanken.

*Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

– Det är en bit kvar dit, men riktningen oroar. En faktor som talar för lågkonjunktur är vårt omvärldsberoende. Sämre tider på våra exportmarknader slår hårt mot svensk ekonomi, och just nu försämras läget inte minst i Europa. En faktor som talar mot att vi går mot en verklig lågkonjunktur är att de svenska hushållen har en stark ekonomi i utgångsläget, efter de senaste årens rekordartade jobbtillväxt. Det kan fungera som kudde, åtminstone om det globala fallet inte blir för hårt.
Vilka branscher som väntas påverkas mest av en eventuell lågkonjunktur beror bland annat på vad som orsakar nedgången.


– Om det är inbromsningen i den globala ekonomin som är orsaken blir framför allt svensk export och industriproduktion lidande. De inhemska riskerna är främst relaterade till fastighetsmarknaden. Vi ser nu att bostadsbyggandet faller markant, vilket sätter press på flera mindre bostadsbolag. Det mer osäkra läget på bostadsmarknaden kan också orsaka en försiktighet bland hushållen och leda till mindre konsumtion av vissa varor och tjänster, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström.


Enligt Arbetsförmedlingens senaste rapport Var finns jobben? väntas tillväxten av nya jobb dämpas något under 2019 jämfört med 2018. Det kommer dock fortfarande vara brist på arbetskraft inom flera områden. På ett års sikt bedöms möjligheterna till arbete som goda eller mycket goda inom tre av fyra yrken. 

På längre sikt skapar befolkningsökningen – i kombination med den demografiska utvecklingen – ökade behov av arbetskraft, enligt rapporten.

 Inom flera yrken bedöms det råda brist på utbildad arbetskraft även på fem års sikt.



INOM LASTBILSTILLVERKAREN SCANIA förbereder man sig för fullt för en eventuellt kommande lågkonjunktur.

– Vi diskuterar dagligen vad vi ska göra. Ytterst handlar det om att förhindra varsel och säkra kompetensväxling, säger Lisa Lorentzon som är ordförande för Akademikerföreningen inom Scania med 2 900 medlemmar. 


Under de senaste åren har fordonsbranschen gått mycket bra. Många befarar nu att efterfrågan på tunga fordon kan komma att minska som ett resultat av en sviktande konjunktur.


– Vi verkar i en cyklisk bransch med upp- och nedgångar. Växer inte BNP, så växer inte transportefterfrågan, säger Hans-Åke Danielsson som är presstalesperson på Scania.


– Till det ska läggas att hela vår bransch är inne i omfattande teknikförändringar. Vi går bland annat mot elektrifiering och självkörande fordon, vilket kräver nya kompetenser och även nya affärsmodeller. Vi är under ett ganska stort omvandlingstryck.


Lisa Lorentzon berättar att man från fackligt håll dagligen diskuterar med representanter för företaget om hur en eventuell konjunkturnedgång, under pågående teknikskifte dessutom, ska hanteras.


– Vi har diskussioner, förhandlingar, planeringsmöten och workshops. Ytterst handlar det om att undvika en varselsituation, samtidigt som vi kompetensväxlar och kompetenssäkrar personalen, säger hon.


För att slippa säga upp anställda, och behålla kompetens inom företaget, gick Scania i samband med krisen 2008/2009 ner till fyradagarsvecka.


– Det var en god tanke. Men en lågkonjunktur innebär olika saker för olika delar av företaget. Inom produktionen till exempel, fick man mindre att göra och kunde, förutom att gå ned i tid, använda en del av arbetstiden till att höja personalens kompetens. Inom andra delar av företaget hade man lika mycket att göra som när man arbetade fem dagar i veckan, vilket innebar ökad stress, säger Lisa Lorentzon.


– Vid en arbetsbristsituation är det mycket bra om man, i stället för att säga upp personal, använder den frigjorda tiden till bland annat kompetenshöjning. Det är en investering som gör att företaget står bättre rustat när konjunkturen vänder.  När finanskrisen var över hade Scania utan tvekan en stor fördel av att man valt att behålla sin personal.


*Blir det samma sak vid nästa lågkonjunktur?


– Vi kommer inte då att stå inför samma problem som vi gjorde 2008/2009, och kommer inte heller att ha samma lösningar. Jag tror till exempel att vi behöver bli bättre på att anpassa lösningarna till olika gruppers behov och förutsättningar.


– Eventuell personalminskning kommer främst att ske på konsultsidan. Precis som i samband med den tidigare krisen är det viktigt att slå vakt om och utveckla kompetensen hos företagets egen personal.




ÄVEN BEMANNINGSBRANSCHEN BÖRJAR känna av den dämpade konjunkturen, berättar Johan Lagercrantz som är vd för bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad som sedan lågkonjunkturen 2008–2009 har haft en stadig tillväxt.


– Under 2016–2017 var den extrem, mellan fem och tio procent i kvartalet. Det gäller både för rekrytering och uthyrning.
– Sedan i höstas har vi ingen tillväxt alls, vilket känns ganska så hälsosamt. Det ger oss en möjlighet att komma i kapp.


*Hur förbereder ni er för en mer allmän konjunkturnedgång?


– Jag tror att vi kommer att vara lika många interna medarbetare när året är slut som i dag. Däremot kan verksamhetens tyngdpunkt förändras. När det blir minskad efterfrågan på bemannings- och rekryteringstjänster, ökar ofta efterfrågan på uppdrag som handlar om kompetensväxling och omställning. Vi arbetar med båda delarna.


En bransch som traditionellt är mindre konjunkturkänslig än många andra är juristbranschen. Johan Herrström, styrelseordförande i Advokatfirman Lindahl, berättar att företaget dock har börjat skönja en försiktig förändring av uppdragen.


– Det vi ser är en viss ökning när det gäller omstruktureringar. Men det är inga dramatiska förändringar.
*

Hur förbereder ni er för en konjunkturnedgång?


– Vår verksamhet är sådan att vi i allmänhet har arbete både i hög- och lågkonjunktur. I sämre tider kan det dock vara en större andel av uppdragen som har att göra med obestånd, omstruktureringar och arbetsrätt än i goda tider.

*Minskar ni på rekryteringarna?


– Nja, kanske tempot. Men jag kan inte se att vi skulle minska på rekryteringar bara för att det eventuellt kan bli en konjunkturförändring till hösten. Det viktiga för oss är att hitta och rekrytera duktiga talanger. Det handlar om ett långsiktigt engagemang, både från deras och vår sida.


*Men ni är väl inte helt oberoende av en dålig konjunktur?


– Nej, det är klart att även vi påverkas. Men träffar vi en tingsnotarie eller student som känns som en person som vi vill satsa på, så gör vi det troligen ändå.



LÅGKONJUNKTURER KAN DRIVA På både teknikskiften och strukturförändringar. 

– Det finns en progressiv kraft i detta, även om det för den enskilde kan vara något negativt, säger Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. 


Sedan rekordåren på 1960-talet har Sverige genomgått ett flertal lågkonjunkturer med en sak gemensamt: De har lett till kraftiga strukturförändringar. Ett tydligt exempel är den svenska varvsindustrin som i princip utplånades av 1970-talskrisen.


– Även andra delar av industrisektorn drabbades hårt, till exempel järn- och stålindustrin, men de kom tillbaka efter hårda rationaliseringar och omfattade teknikutveckling. Men då med betydligt färre anställda, berättar Lars Magnusson.


Samma sak inträffade i samband med krisen i början av 1990-talet, som inleddes med en bank- och fastighetskrasch.


– Den ledde till snabb utslagning av företag som var mindre lönsamma. Andra anpassade sig, genomförde snabba rationaliseringar, digitaliserades och moderniserades. Ungefär en halv miljon jobb försvann.


*Kom de tillbaka när konjunkturen vände uppåt igen?


– Inte många av dem. En del av företagen fanns visserligen kvar, men hade då betydligt färre antal anställda än före krisen. 
Under de här åren omstrukturerades en stor del av den svenska industrin. Vi fick fler mindre och medelstora företag. Nya branscher och sektorer växte fram, bland annat inom IT. Antalet arbetande ökade inom framför allt tjänste- och serviceverksamheterna.


– Samtidigt gick många av de klassiska industriföretagen mycket bra och hade stor betydelse för svensk ekonomi, men de var inte längre personalintensiva. Och så är det i stor utsträckning fortfarande.


Det var dock inte bara företagen och jobben som påverkades av 1990-talskrisen.


– Den ledde också till att välfärdssystemet stöptes om i grunden. Vi fick till exempel ett nytt individuellt, och för de flesta pensionärerna sämre pensionssystem, ökad generell arbetslöshet samt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden med högre grad av projekt-och korttidsanställningar, säger Anders Ögren som är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.


Fastighets- och bankkraschen ledde även till att många banker rationaliserades.


– Vi har i dag världens mest digitaliserade betalningssystem.
*

Som ett resultat av krisen?


– Det är möjligt. De svenska bankerna blev tvungna att effektivisera sig och är i dag extremt digitaliserade. Lågkonjunkturer och kriser snabbar på förändringar och rationaliseringar, men det gör också teknikutvecklingen. Det är ibland svårt att hålla isär vad som beror på vad.


Enligt Maria Stanfors, som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, är olika grupper på arbetsmarknaden olika känsliga för lågkonjunkturer.


– Akademiker till exempel, har traditionellt varit en grupp som jobbmässigt inte drabbats speciellt hårt av konjunkturnedgångar. Det håller dock delvis på att förändras. Digitaliseringen har hittills inneburit en växande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Men det vi nu ser är att även en del av dessa jobb tas över av datorer. Arbetsmarknaden polariseras, säger hon.
*

Hur då?


– Det skapas en växande mängd hög- och lågkvalificerade jobb samtidigt som det blir allt färre jobb i mitten. Lågkonjunkturen kommer tillsammans med ny teknik snabba på en sådan strukturomvandling. Men detta är inget nytt.


– Ett bra exempel är bankomater. I slutet av 1970-talet, då många ekonomier var i djup kris, började det sättas upp bankomater. Många trodde att det skulle innebära slutet för banksektorn. Det blev precis tvärtom. Bankerna tog visserligen bort de enklare kassauppgifterna, med resultatet att en del bankanställda blev av med jobbet. Men samtidigt satsade man på att sälja mer kvalificerade tjänster, till exempel ekonomisk rådgivning, pensionssparande och försäkringar. Vissa jobb försvann, andra tillkom.


Liknande uppfattning har Lars Magnusson.


– En eventuellt kommande lågkonjunktur kommer jobbmässigt slå hårdast mot service- och tjänstesektorerna, för det är ju där de flesta arbetar. Det finns många dystopiska beskrivningar av hur artificiell intelligens ska leda till att vart och vartannat tjänstejobb rationaliseras bort under de kommande 10–15 åren. Jag tillhör inte dem som tror att det kommer att gå fullt så fort. Det kommer hela tiden nya jobb, inte minst sådana som ska hantera den nya teknologin i takt med att vi blir alltmer digitaliserade och automatiserade.

HUR KOMMER SVENSK EKONOMI UTVECKLAS UNDER DE KOMMANDE TVÅ ÅREN?

Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar:

– Vi tror att den svenska ekonomin kommer att utvecklas relativt hyggligt, men med lägre tillväxtsiffror än under de senaste åren. Bostadsinvesteringar är en faktor som tynger tillväxten. Sysselsättningen fortsätter att öka, men även den i ett långsammare tempo.

Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek:
–
Svensk ekonomi kommer att mattas av. Det sker efter flera år med en förhållandevis gynnsam tillväxt och en mycket stark arbetsmarknad.



Kristian Nilsson, biträdande prognoschef Konjunkturinstitutet:
– 
BNP-tillväxten bromsar in 2019 och blir relativt dämpad även 2020. Bakom avmattningen ligger framför allt en kraftig inbromsning i investeringstillväxten och då särskilt investeringarna i bostäder.



Patrick Joyce, chefekonom Almega:
– 
Den mattas långsamt av. Tillväxten kommer att sjunka de närmaste åren. Sysselsättningen planar ut, men bristen på arbetskraft är fortfarande stor. Risken för att arbetslösheten kommer att öka är ganska liten.

Andreas Wallström, prognoschef Swedbank:

– Att konjunkturen går in i en mer mogen fas, vilket innebär att ekonomin växer långsammare. Det är dock på det stora hela en trivsam tillvaro att vänta för de flesta svenskar. Sysselsättningen väntas fortsätta att stiga och arbetslösheten förblir på ungefär dagens nivå, vilket alltså innebär att den slutar sjunka.



Lena Granqvist, samhällspolitisk chef Saco:
– 
Alla ekonomiska bedömningar tyder på att den mattas av. Det råder stor osäkerhet, inte minst på grund av Brexit och ett eventuellt handelskrig. Kinas ekonomi mattas dessutom av, vilket drabbar svensk exportberoende ekonomi.



ÄR VI PÅ VÄG IN I EN LÅGKONJUNKTUR?

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet:

– Konjunkturen i Sverige och världen mattas av. Det måste inte betyda lågkonjunktur. Men det finns flera internationella riskfaktorer, av vilka jag bedömer en kraftig nedgång i Kina utlöst av en kombination av finanskris och handelsbråk som den kanske mest sannolika av de som har global betydelse.



Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen:
– 
För talar risken för ett ännu svagare förlopp i Europa, Kina och USA samt ett kraftigare ras i svenskt byggande. Mot talar fortsatt låga räntor och centralbanker – läs ECB och Federal Reserve – som ställer in monetär åtstramning.



Kristian Nilsson, biträdande prognoschef Konjunkturinstitutet:
– 
Trots den dämpade tillväxten i år och nästa år består högkonjunkturen, även om den mattas av gradvis. Osäkerheten är dock stor och det ska inte uteslutas att Sverige går in i en lågkonjunktur under perioden.

Annika Winsth, chefekonom Nordea:

– Inbromsningen sker från en hög nivå och än så länge talar vi om en avmattning. Blir det sämre globalt kan svensk ekonomi vända ner i en lågkonjunktur.



Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt näringsliv:
– 
Sverige är på väg mot ett sämre konjunkturläge. Det är dock för tidigt att säga om tillväxten den närmaste tiden kommer att bli så pass svag att vi når lågkonjunktur. Enligt våra bedömningar kommer vi fortfarande att befinna oss i högkonjunktur under hela 2019.



Andreas Wallström, prognoschef Swedbank:

– Nej, vi bedömer att högkonjunkturen fortsätter under 2019 och 2020. Det finns dock en risk att nuvarande globala konjunkturavmattning blir djupare och mer beständig än vi räknat med. Detta skulle kunna driva Sverige in i en lågkonjunktur.



VILKA BRANSCHER DRABBAS MEST AV EN LÅGKONJUNKTUR?

Johan Deremar, nationalekonom Sveriges Byggindustrier:
– 
Den exportberoende delen av tillverkningsindustrin, byggindustrin, konsulttjänster till företag samt sällanköpshandel i butik. De jobb som framför allt kommer att påverkas, förutom de inom konsultbranschen, är butiksjobb i takt med att allt mer av handeln flyttar till nätet. Till viss del kommer även jobb inom tillverkningsindustrin och byggindustrin att påverkas.



Johan Löf, senior makroekonom Handelsbanken:

– Oavsett om vi går in i en lågkonjunktur eller inte, så pågår en rejäl dämpning av bostadsbyggandet. Byggstarterna har fallit väsentligt och varefter byggena färdigställs, lär sysselsättningen sjunka i branschen – något vi redan ser de första tecknen på. Arkitekter och tekniska konsulter uppger redan i dag att läget är sämre än normalt.


Håkan Hellstrand, ekonom LO:

– Traditionell svensk basindustri och transportmedelstillverkning. Efterfrågan på investeringsvaror kommer antagligen minska relativt mycket. Utvecklingen i de branscher som är kopplade till bostadsbyggande är mer osäker – politiska beslut skulle kunna få fart på bostadsbyggandet. Behov av fler bostäder saknas inte.



Ellinor Bjennbacke, chef politikutveckling och analys Sveriges ingenjörer:
– 
Baserat på vår Innovations- och konjunkturrapport ser vi inte någon direkt lågkonjunktur, utan i stället en något mattad ekonomisk situation. Sedan pågår en strukturomvandling med framväxten av teknik som AI och robotisering, vilket medför att jobb försvinner och nya kommer till. Det ställer krav på ny kompetens och alldeles för många företag i dag satsar inte tillräckligt på kompetensutveckling.



Mikael Bergling
Första publicering: Jusektidningen (2019)


 

Share This