Smart teknik i Oslos nya bibliotek

Oslos nya prisvinnande kommunala huvudbibliotek är byggt med passivhusstandard. 
Många av de tekniska installationerna är dolda i golv och tak.

DEICHMAN BJÖRVIKA, SOM biblioteket heter, ligger alldeles vid Oslofjorden i stadsdelen Björvika. Området är en del av en omfattande stadsutveckling där industri- och lagermiljöer ersätts av vattennära bostäder, restauranger och kulturbyggnader.
Nära den nya byggnaden i sex plan ligger, centralstationen, det ikoniska vita operahuset och det nya Munchmuseet som öppnade för ungefär ett år sedan.
I det tidigare huvudbiblioteket var kanske 70 procent av ytan till för böcker och 30 procent för människor. I det nya råder det omvända förhållandet. Ungefär hälften av de 20 000 kvadratmetrarna är publika. I undervåningen finns det lokaler för möten, föreläsningar, debatter, mindre konserter och boksamlingar.
– Det finns även en bio i huset, berättar Halvor Heir om är sektionschef på det kommunala bolaget Oslobygg KF som äger byggnaden.
En av målsättningarna med biblioteket är att främja möten mellan människor från olika samhällsgrupper. Huset har tre huvudingångar. Entréplanet är byggt som ett öppet torg med kafé, restaurang, tidningsläsning, bokutlämning och plats för 550 personer.
På övriga plan finns det – förutom böcker – bland annat mötesrum och läs- och studieplatser. Ett våningsplan är avsatt för olika slags konstyttringar och hantverk och innehåller verkstäder och utrustning för det, till exempel symaskiner, textiltryck, 3-D-skrivare och möjligheter att skapa film, ljud och musik.
Biblioteket har vunnit flera priser och utmärkelser och bland annat utsetts till årets bibliotek och världens bästa nybyggda folkbibliotek.
Byggnaden är i grunden ett enda stort sammanhängande biblioteksrum med entresolplan i etagehöjd på första, tredje och femte våningen. Takhöjden varierar mellan 2,7 och 20 meter. Takfönster, diagonala ljusschakt och stora fönsterytor ger dagsljus från flera håll.

EN KARAKTÄRISTISK DEL av huset är en fribärande del som ”svävar” 20 meter över marken.
– Den byggdes för att få tillräckligt med yta. Det fanns tydliga begränsningar av hur stort fotavtrycket fick vara. Från utbyggnaden är det en mycket fin utsikt. Huset är byggt med passivhusstandard och har ungefär hälften så stora koldioxidutsläpp som motsvarande byggnader, framför allt på grund av närhet till kollektivtrafik, kompakt byggnadsvolym, termoaktiva betongdäck, betong med låg kolhalt och återvunnet stål.
Byggnaden, som värms och kyls med fjärrvärme respektive fjärrkyla, har synliga innertak i betong. Ett så kallat termiskt aktivt byggsystem med ingjutna värme- och kylrör i taken svarar för den termiska komforten. En fördel med att kyla betongplattan, och att rummet kyls genom taket, är att plattan kan lagra nattens kalluft, en annan ÄR att kylning kan ske nästan helt utan luftrörelser.
En svårighet är dock att få till stånd bra akustik. Traditionell lösning med heltäckande akustiktak fungerar inte eftersom kyleffekten från betongen begränsas av undertaket.
– Vi har bland annat så kallade bikupor taket för att få till stånd en bra akustik.
De flesta tekniska installationerna ligger i golven.
22 ventilationsaggregat har installerats i byggnaden, varav 6 i källaren och 16 i teknikrum på övriga plan med undantag för entréplanet.
Ventilationskanalerna är dolda. Lufttillförseln sker genom tryckkammare i golven med integrerade VAV-spjäll.
– Huset är indelat i ett antal zoner och rum med egna CO2- och temperaturgivare för styrning av ventilation och värme. Vet man i förväg att det ska vara mycket människor i en viss del av byggnaden en viss tid kan man tvångsköra aggregaten för att i förväg få in mer luft. Men det ska normalt inte behövas, säger Halvor Heir.

I ETT SPECIELLT rum i källaren med eget ventilationsaggregat förvaras de cirka 6 000 böcker som den norske affärsmannen Carl Deichman mot slutet av 1700-talet skänkte till sin barndomsstad, dåvarande Kristiania, och som kan sägas utgör grunden för biblioteket.
I byggnaden finns det även ett nödströmsaggregat och en stor ismaskin.
– Ismaskinen serverar en stor konstfrusen isbana alldeles utanför biblioteket. Ett normalt år ska den vara igång i november. Det är ännu inte bestämt hur det bli i år.
Vindsplanet kyls normalt med hjälp av 14 så kallade fancoiler.
– Med tanke på vilka energispartider vi är inne i är de avstängda. Det finns dessutom inte samma behov av kylning under hösten som under sommaren.
Digital förmedling och självbetjäning är viktiga delar av bokhanteringen. I den ingår även ett automatiserat sorterings- och transportsystem.
– Det kan sortera tusen böcker i timmen. Böckerna transporteras i backar från källaren upp till rätt våningsplan där personal sätter in dem i bokhyllor.
Under byggnationen gick det bland annat åt 1000 kubikmeter betong och 380 ton armering. En extra utmaning var betongtaket med en mängd vinklar och former. För att kunna tillverka de 500 modulerna med mycket höga krav på noggrannhet byggdes det först ett ”testtak” av spånskivor.
I samband med att böckerna skulle flyttas från det tidigare huvudbiblioteket till det nya gjordes flera spektakulära upptäckter. Bland annat hittades fyra band med reseskildringar av kapten James Cook med ett marknadsvärde på 100 000 kronor som bara några år tidigare var tillgängliga för vanliga utlån. Det hittades även originalritningar till Eiffeltornet och ett brittiskt bokverk från 17000-talet med handmålade illustrationer.
Det första som mötte besökarna i samband med invigningen den 18 juni 2020 – något försenat på grund av pandemin– var 400 handblåsta glasrör, en ljuskonstinstallation av Lars Rambert.
Första året hade biblioteket 1,2 millioner besökare, trots vissa pandemibegränsningar. Ett normalår räknar man med cirka 2 miljoner besökare.
– I somras hade vi 8000 per dag. Av brandsäkerhetsskäl får det som mest vara 3 500 personer i byggnaden samtidigt, vilket det också har varit. Biblioteket mycket populärt, inte minst bland studenter och barnfamiljer, säger Halvor Heir.
Han berättar att de tekniska systemen efter drygt två år fungerar som de ska.
– Det uppstår alltid en del barnsjukdomar när man går från projekt till drift. En del anpassningar har behövt göras. Men det är helt normalt. Med hög kompetens hos den tekniska personalen går det dessutom att justera systemen efter hand beroende besökarnas och de anställdas behov.
*Ska ni sänka innetemperaturen på grund de höga energipriserna?
– Det pågår diskussioner om det. Men ännu är inget bestämt. Enligt arbetsmiljölagen kan vi sänka till 19 grader.

STRAX FÖR STÄNGNINGSDAGS en kväll i februari i år började det brinna på fjärde våningen i biblioteket.
– Det var några ungdomar som hade satt eld på soffan med hjälp av handsprit. En av sprinklerna utlöstes och släckte snabbt elden. Mellan 4000 och 6000 liter vatten sprutades ut i byggnaden och rann ner till våningarna under. Det var få böcker som skadades tack vare att personalen snabbt lyckades täcka över dem. Men det blev en del arbete med att torka golv och tak med många installationer.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljö 2022

Fakta: Luftbehandlingssystem mm
*I byggnaden har det installerats 22 stycken ventilationsaggregat, så kallade Flexomix-aggregat, från den småländska tillverkaren IV Produkt. Alla med minimum 85 procent värmeåtervinning med roterande växlare och ett SPF-värde under 1,5 i genomsnitt.
*Ventilationskanalerna ligger dolda och lufttillförseln sker genom tryckkammare i golvet med integrerade VAV-spjäll.
*Ventilationsaggregaten och energicentralen har regulatorer av typ Eagle.
*KNX-system används till zonreglering av värme och kyla.
*Ett termiskt aktivt byggsystem med ingjutna värme- och kylrör (TABS) sörjer för den termiska komforten.