Nyligen lanserade USA Stargate, en massiv satsning på AI-infrastruktur.
Kort därefter chockade Kina världen med en egen AI-modell.
– EU borde bygga ett Cern för AI, säger Fredrik Heintz, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
KORT EFTER ATT han installerats som USA:s president aviserade Donald Trump projektet Stargate med namn efter tv-serien och filmen från1990-talet. Under ett antal år ska amerikanska Open AI och Oracle tillsammans med japanska Softbank investera 500 miljarder dollar i AI-infrastruktur i USA.
När det kinesiska företaget Deepseek några dagar senare presenterade en ny AI-modell, som dessutom påstås ha tagits fram till en betydligt lägre kostnad och med färre avancerade datachip än dess amerikanska motsvarighet Chat GPT, skakades världens börser.
Chockverkan liknades av en del bedömare med den som uppstod 4 oktober 1957 när Sovjetunionen skickade upp den första satelliten, Sputnik 1.
En månad senare sände ryssarna dessutom upp en till, Sputnik 2 med hunden Lajka i.
– AI-teknik har utvecklats till ett slags kapplöpning mellan amerikanska och kinesiska företag. Det är lite som med rymdkapplöpningen under kalla kriget, men med den skillnaden att ryssar har ersatts av kineser, säger Patrick Joyce som är chefekonom på arbetsgivarorganisationen Almega.
– Det är tydligt att Europa har hamnat på efterkälken. De tio största AI-plattformar som i dag används i EU är antingen amerikanska eller kinesiska, vilket säger en hel del.
NÄR AI-KOMMISSIONEN NÅGRA veckor före jul i fjor lämnade över sina förslag till den svenska regeringen konstaterade kommissionens ordförande Carl-Henrik Svanberg att de senaste årens utveckling dramatiskt har flyttat gränserna för vad som kan åstadkommas med hjälp av AI.
Men också att Sverige har halkat efter på AI-området och fortsätter att halka efter.
Enligt exempelvis The Global AI Index från Tortoise Media föll Sverige mellan år 2023 och år 2024 från plats 17 till 25 av 83 jämförda länder.
När det gäller den politiska styrningen hamnar Sverige ännu längre ned, på plats 57, vilket kommissionen förklarar med svagt centralt ledarskap och en bristande förmåga att hantera systemövergripande teknik på ett ändamålsenligt sätt.
JAN CANBÄCK LINGBERG, professor i informatik vid Göteborgs universitet, beskriver de amerikanska och kinesiska digitala plattformarna som otroligt starka, resursrika och med tillgång till enorma mängder data.
– De har lett utvecklingen och har i dag i princip monopol inom sina respektive områden. Av de 100 största börslistade företagen i världen som startats sedan 1990-talet är det två som är från Europa, varav Spotify är ett.
– Sverige har inte möjlighet att konkurrera med Kina eller USA, även om vi har många talanger. Men vi har vi en stark industriell tradition, är väldigt bra på att använda och sprida ny teknik och har tillgång till mycket industriella data. Vi bör helt enkelt utgå ifrån och nyttja de förutsättningar vi har och fokusera på det.
Patrick Joyce betonar att utveckling av AI inte är detsamma som tillämpning av AI.
– Det viktigaste är att vi är bra på att använda de AI-verktyg och –modeller som finns i verksamheter där de gör nytta. Det gör att vi kan effektivisera, förbättra och höja produktiviteten och tillväxten i alla typer av verksamheter och i samhället i stort. Vi måste inte själva ha utvecklat dem.
– Men att vara hänvisad till teknik som andra länder – inte minst Kina – kontrollerar för samtidigt oss sårbara.
EU HAR BESLUTAT att sju så kallade AI-fabriker ska etableras runt om i unionen med uppgift att stärka unionens konkurrenskraft inom artificiell intelligens. En fabrik är svenska Mimer med placering på Linköpings universitet och består av en superdator för AI och ett nationellt distribuerat nätverk för stöd till AI-användare.
– Det är viktigt att det byggs upp en AI-infrastruktur. Även om AI-fabriken är en förhållandevis liten satsning är den bra och tillgängliggör beräkningskapacitet till små̊ och medelstora företag, säger Fredrik Heintz som forskar om artificiell intelligens och autonoma system och är professor vid Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet.
– Det europeiska AI-fokuset har hittills legat på̊ användningen. Det har ansetts som omöjligt att konkurrera med USA och amerikanska företag när det gäller utveckling av nya modeller. Men kinesiska Deepseek har visat att så inte är fallet, vilket jag tycker är positivt. Samtidigt är det lite pinsamt ur ett europeiskt perspektiv att vi inte gjort något liknande, inte minst med tanke på att vi har varit med och utvecklat mycket av forskningen bakom AI-modellerna. Många av forskarna i USA har dessutom fått delar av sin utbildning här.
*Vad saknar Europa?
– Bland annat stora företag eller organisationer, som Open AI eller Google, som kan skala upp och göra resultaten tillgängliga för alla. Det andra är hastigheten.
– Idag lägger vi massor med tid på koordinering, på att bilda konsortium med en mängd olika partner och på att komma överens istället för utveckling, säger Fredrik Heintz som ingick i den svenska AI-kommissionen.
*Vad bör Europa göra?
– Vi behöver ett Cern för AI, alltså en stor gemensam forskningsanläggning av en sådan storlek att man kan ta till sig det senaste, testa och utveckla det och därefter göra det tillgängligt för alla. Det är viktigt att vi satsar på open source och former som gör att vi kan göra det i stor skala och snabbt.
*Varför kan man inte använda amerikanska eller kinesiska lösningar?
– Förutom att det av ekonomiska skäl är bra för oss om pengarna investeras i Europa, innebär det även ett minskat beroende. Om vi vill ha AI-system som är utvecklade och fungerar i enlighet med våra värderingar, vår kultur och vårt sätt att se på saker och ting tror jag att vi måste göra det själva. Annars blir det som de amerikanska eller kinesiska företagen tycker att det borde vara.
EU:S AI-FÖRORDNING TRÄDDE i kraft den 1 augusti i fjor och ska bland annat säkerställa säker användning av AI-system inom EU, men även att mänskliga rättigheter respekteras. Den ska även underlätta för innovation och investering.
Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska lagstiftningen fungera som en ledande modell för världen.
– Det är en väldigt hög ambition, säger Stefan Larsson som är docent i teknik och social förändring vid institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola.
Han ser flera positiva effekter med regleringen, inte minst att den kan leda till bättre kontroll av vad det är för data som modellerna tränas på.
– Åtminstone i högrisksektorer. Det lär bli en bättre dokumentering, validering och transparens.
– Det är en utmaning att lagstifta inom ett rörligt område som dessutom förändras snabbt, vilket bland annat märks på den vaghet som finns i lagstiftningen. Många terminologier är vaga i sig eller menade att tydligare regleras senare. Samtidigt pågår det ett arbete med att ta fram uppförandekoder, men även en standardiseringsutveckling, framför allt på högriskområdet.
*Riskerar EU reglera så mycket att innovationsförmågan hämmas?
– Det går inte att använda den här lagstiftningen till att förklara varför europeisk innovationskraft har varit svagare på AI-området än exempelvis amerikansk. Lagstiftningen har ju inte funnits tidigare.
– Det är klart att ökade krav på dokumentation av AI-system, compliancearbete och liknande innebär en kostnad. Om det är värt det eller inte beror på vem du frågar. Men det kan åtminstone bidra till att vi undviker användningsområden som strider mot grundläggande normer. System för ansiktsigenkänning på publika platser är ju också en innovation…
I SLUTET PÅ november 2022 lanserades Chat GPT. Efter två månader hade modellen mer än 100 miljoner användare. Generativ AI fick sitt publika och breda genombrott.
– Advokatsamfundets disciplinnämnd har i vår fått in det första ärendet som är relaterat till AI. Utvecklingen går oerhört fort just nu, säger Advokatsamfundets general sekreterare Mia Edwall Insulander.
På advokatfirman Vinge hade man redan före introduktionen av Chat GPT provat en del AI-verktyg.
– Men de var inte mycket för världen. Den generativa AI-tsunami som kom runt årsskiftet 2022–2023 var något helt annat. Vi insåg snabbt att det här var något som vi verkligen behövde förstå och lära oss. För vår egen skull, men även för att vi skulle kunna ge relevanta råd till våra kunder, berättar Ann-Marie Carelius Ovin som är CIO på Vinges.
– Vi uppmanade medarbetarna att testa och utforska Chat GPT, informerade om generativ AI, om hur språkmodeller tränas, om vad våra regler och policyer säger kring kunddata och liknande. Vi hade en mängd interna föreläsningar.
Hösten 2023 började man så smått att använda sig av en generativ AI-tjänst från Harvey som utvecklats speciellt för jurister.
– 170 av våra drygt 500 medarbetare anmälde intresse att pröva systemet. Efter utvärdering köpte vi in 100 licenser som gick till dem som visat störst intresse. Sedan i höstas använder alla våra jurister systemet plus en del andra AI-verktyg.
– Som firma har vi på några år gått från att alla ska testa, och på ett grundläggande plan förstå vad generativ AI är, till att arbeta med det.
*Påverkar nya AI-tjänster sekretessregler och liknande?
– Nej. I grunden är de bara frågan om it-system. Vi ställer samma krav när det gäller sekretessmöjligheter på AI-lösningar som på andra system. De som inte klarar våra krav väljer vi bort.
– Det som gör AI-tjänster något mer komplicerade är att det är frågan om en ny teknologi, vilket gör att bedömningen och förståelsen av hur systemet fungerar kanske tar lite längre tid. Men i grunden är det ett it-system som hanterar data.
Enligt Ann-Marie Carelius Ovin håller de nya verktygen på att ta över mer basala arbetsuppgifter.
– Det innebär att vi kan lägga mer tid på det mer värdeskapande och kvalificerade. Den juridiska rådgivningen och förståelsen för våra kunders behov kan inte ersättas av AI-verktyg. Det kommer alltid att vara en människa som står bakom och svarar för råden.
*Riskerar juniora medarbetare att på sikt ersätts av AI-verktyg?
– Det är en av de frågor som diskuteras mycket i branschen; alltså hur exempelvis juniora jurister i framtiden ska kunna bli seniora om juniora arbetsuppgifter inte längre finns kvar.
*Hur ska ni göra?
– Jag tror att vi behöver hitta en gyllene balans. En variant är att juniora medarbetare fortsätter att göra en del ”enklare” arbetsuppgifter, men inte i samma omfattning som i dag. Min bild är att det i advokatbranschen finns en respekt för kunskap och kompetens, och en förståelse för att den behöver förvärvas.
*Behöver jurister i framtiden vara duktiga på AI-verktyg?
– De behöver inte vara experter, men behärska basverktygen och ha en förståelse för hur de fungerar och vilka regler som gäller. Det är lite som att köra bil. Du behöver inte kunna meka med motorn, men däremot trafikreglerna, fylla på med bränsle och kanske kolla oljan.
– Jag tror att åtminstone de större byråerna i ännu större utsträckning än i dag komma att anställa experter som inte är jurister, till exempel ekonomer och ingenjörer. Det blir en mer diversifierad medarbetarskara.
Som många andra teknikskiften lär även detta ha vinnare och förlorare.
– Många av dagens advokatbyråer har funnits under lång tid, är adaptiva och kommer att klara även denna förändring. De som inte ställer om, inte vågar förändra sig, kommer att få det svårt. Förmodligen går en del under, samtidigt som andra tar marknadsandelar, säger Ann-Marie Carelius Ovin.
HÄROMÅRET GENOMFÖRDE STATSKONTORET en studie av AI-användningen i den svenska statsförvaltningen som bland annat visar på mycket stora skillnader. En del myndigheter har kommit en bit på vägen, medan andra agerar mer försiktigt och befinner sig i ett ”utforskande” läge.
– Det skiljer sig ganska mycket, inte minst mellan små och stora myndigheter, säger utredaren Charlotte Despres.
Statliga myndigheter använder AI-lösningar för bland annat sortering och kategorisering av ärenden, kommunikation med allmänheten med hjälp av chattbotar eller för riskbedömning av ärenden och för att upptäcka fel eller brottslighet. Några använder AI som ett direkt beslutsstöd.
I rapporten lyfts det fram ett antal risker, till exempel om den data som AI-lösningarna tränas på är snedvriden eller otillräcklig. Men också att det kan vara svårt för allmänheten att få ha insyn i beslut där AI används som stöd. Det finns också risker kopplade till den personliga integriteten.
– Vi är väl medvetna om att det finns risker och utmaningar med AI, men också stora möjligheter. Effektivare förundersökningar är en sådan möjlig vinst. Det finns också potentialer i administrativa processer, skriver Åklagarmyndighetens kommunikationschef Karin Rosander i ett mejl.
Myndigheten håller som bäst på att starta ett antal AI-projekt.
– Vi är ännu inte klara med analyserna av bland annat it-säkerhets- och rättssäkerhetsfrågor. Det är analyser som kan leda till att projekten behöver avbrytas, ta en annan väg eller justeras på andra sätt.
Domstolsverket har utvecklat ett AI-verktyg som hjälper domstolar att dölja sekretessbelagd information innan handlingar lämnas ut.
– Men det är fortfarande människor som fattar besluten. Inget sker automatiskt, berättar Markus Milerup som är enhetschef vid verkets it-avdelning.
– Maskningstjänsten är ett arbetsredskap som har tagits fram inom ramen för vår innovationsagenda. Detsamma gäller en översättningstjänst. Nästa steg är en AI-tolk som i framtiden kan komma att användas vid domstolsförhandlingar, men även i andra sammanhang.
Justitierådet Anders Perklev i Högsta domstolen, med en bakgrund som bland annat riksåklagare och president i Svea hovrätt, tror att AI på sikt kommer få stor betydelse för arbetet i domstolorna.
– Det kan till exempel handla om tolkning, översättning, registrering, referat av vittnesuppgifter och att hantera, sortera och sammanställa material. På längre sikt kommer man kanske ta hjälp av AI för att till exempel kontrollera att alla yrkanden har hanterats och att rätt lagrum har angetts i domen.
*Kommer AI att ta över domarnas jobb?
– Nej. Det slutliga dömandet tror jag inte man ska överlåta till ett AI-verktyg. Sådana har dock stor potential när det gäller att ta in och bearbeta omfattande informationsmängder på ett kvalificerat sätt och att dessutom göra det snabbt och effektivt. De kan fungera som väldigt kraftfulla hjälpmedel och stöd, framför allt när det gäller omfattande och resurskrävande arbetsuppgifter som inte tillhör själva kärnan i dömande.
– Samtidigt ska man komma ihåg att AI kan verka i två riktningar; målen kan också bli mer svårhanterliga om parterna använder AI för att identifiera invändningar och utforma vidlyftiga inlagor.
DET ÄR VIKTIGT att frågor om AI inte enbart avgörs av ledningar eller it-avdelningar, betonar Hanna Birath som är sakkunnig på Akavia.
– Såväl medarbetare som facket behöver vara involverade redan från start. Detta handlar om mer än teknik.
Som i samband med de flesta teknikskiften är det många som är nyfikna på vad de nya verktygen och lösningarna kan bidra med, men som också känner en viss oro och osäkerhet. Inte minst över vad som händer med jobben.
– AI ser ut att påverka personer med högre utbildning i större ut- sträckning än vad tidigare automatiserings- och digitaliseringsprocesser har gjort. Vi kan utgå ifrån att arbetets innehåll förändras. Om det leder till fler eller färre jobb är mer osäkert och beror på hur vi använder tekniken – för att i första hand komplettera mänsklig kompetens eller för att ersätta den, säger Hanna Birath.
– Utifrån erfarenheter från tidigare transformationer kan vi utgå ifrån att även denna leder till att jobb försvinner, förändras och tillkommer. Som individ bör man fundera över hur ens kompetens står sig på några års sikt.
*Det livslånga lärandet?
– Det har vi pratat om i åtminstone 30 år. Nu är det verkligen skarpt läge.
*Hur påverkar nya AI-lösningar arbetstagarnas ställning? Ökar utbytbarheten?
– Jag tror att det åtminstone delvis beror på hur man på arbetsplatsen väljer att implementera AI-lösningar, om man i första hand ser dem som ett komplement eller ersättning till människan. Det är viktigt att medarbetare och fackliga representanter är med tidigt i diskussionerna och att det även sker en samverkan mellan parterna.
– Detta är mycket en organisatorisk fråga som dessutom växer i betydelse. Den får inte begränsas till enbart handla om val av en viss teknisk lösning och något för it-avdelningen och ledningen att hantera.
I dag utför även människor med lång utbildning och kvalificerade jobb arbetsuppgifter av enklare slag.
– Det är bra med en blandning, vilket vi behöver ta hänsyn till när vi diskuterar produktivitet, vinster eller hur mycket vi kan och bör effektivisera arbetslivet. Det finns en bortre gräns. Våra mänskliga hjärnor måste få vila ibland.
– Vi kan inte ha ett arbetsliv där vi hela tiden ska ligga på max av vår analytiska kapacitet. Vi behöver en mix av olika typer av arbetsuppgifter.
PROFESSOR JAN CANBÄCK Ljungberg varnar för allt för dramatiska föreställningar om vad AI kan leda till, åtminstone på kort sikt.
– Det gäller all ny teknik. Ofta tror man att alla andra har kommit mycket längre än vad man själv har gjort, vilket inte alls är säkert. För 10–15 år sedan kom rapporter och böcker som till exempel hävdade att hälften av alla jobb skulle försvinna inom tio år. Men så har inte skett.
– Hittills har ny teknik lett till att en del jobb har försvunnit, andra förändrats och en mängd nya tillkommit. Det finns egentligen ingenting som pekar på att det skulle vara väldigt annorlunda med AI. Åtminstone inom överskådlig framtid.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2025