På några år har Haparanda förvandlats från en krisort till en stad som sjuder av optimism.
– Vi är på väg att bli den viktigaste handelsplatsen i Barentsregionen. På sikt kommer den kinesiska exporten till Europa och USA gå via Haparanda, säger kommunalrådet Sven-Erik Bucht (s).

FÖR KNAPPT ETT år sedan öppnade Ikea ett nytt varuhus på en vildvuxen äng i utkanten av Haparanda centrum, bara några hundra meter från gränsen till Finland.
Örjan Pekka, chefredaktör och vd för Haparandabladet, menar att Ikeas etablering har historiska dimensioner.
– För två hundra år sedan satte generalerna i samband med delningen av Sverige stopp för handeln i öst-västlig riktning. Nu har Ingvar Kamprad öppnat den igen. De två hundra åren var en parentes.
Det lyser om Sven-Erik Bucht när han berättar om hur Haparanda bytt ut höga sjuktal, låga medellöner, utflyttning, arbetslöshet och nedläggningar mot framtidstro, nybyggaranda, arbetskrafts- och bostadsbrist.
Andelen ”soffliggare” var i valet höstas högst i Sverige, även om det inte tycks vara något som gör kommunalrådet sömnlös. Medan Socialdemokraterna backade rejält på riksplanet ökade partiet i Haparanda med cirka 20 procentenheter till 61 procent.
Det näst största partiet, Centerpartiet, fick 14 procent. Folkpartiet fick nöja sig med 0,9 procent.
I samband med en konferens i mars 2004, arrangerad av Föreningsbanken i Folkets Hus i Stockholm, lade Sven-Erik Bucht in en pris snus och gick fram till Ingvar Kamprad och förklarade att Haparanda vore den bästa plats i världen att lägga ett nytt Ikea-varuhus på.
Han passade också på att visa Kamprad en karta med Haparanda i centrum och ett par miljoner tänkbara kunder runtom.
– Det var nog mycket annat som också spelade roll för att det till slut blev ett Ikea-varuhus här. Men självklart hade det betydelse att vi träffade Ingvar Kamprad själv, säger Sven-Erik Bucht och sneglar på kommunchefen Christina Lugnet som också var med på konferensen i Stockholm.
– Det var flera kommuner på både svensk och finsk sida om Bottenviken som slogs om nästa etablering. Det är varje kommuns dröm att få ett Ikea-varuhus.

INNAN SVEN-ERIK BUCHT blev kommunalråd i Haparanda (2003) arbetade han som lantarbetare, säljare, dansbandsmusiker och som förvaltningschef vid HSB-Norr i Luleå.
Uppenbarligen var det något i personkemin mellan de båda herrarna som stämde. I somras besökte möbelmagnaten Sven-Erik Bucht privat.
– Ingvar och hans hustru Margareta kom hit. Vi åkte runt en del. Mer vill jag inte berätta, säger Sven-Erik Bucht och lägger in ytterligare en prilla.
Kommunchefen försöker få igång power-pointpresentationen. Efter en stund ger Sven-Erik Bucht upp och övergår till att småskrattande berätta om revolutionen i Haparanda.
*IKEA hade en miljon besökare under första halvåret. Antalet anställda har utökats från 150 till 240 och antalet kassor byggts ut från 15 till 19.
*Kunderna kommer från stora delar av Nordkalotten. I sommar är det många som har campat på varuhusets parkering. Mest handlar norrmännen.
*I Ikeas kölvatten har många andra företag sökt sig till Haparanda, andra står i kö för att göra det. Flera lokala företag expanderar kraftigt.
*Arbetslösheten har halverats. Tillväxten är i dag bland den högsta i Sverige.
*Antalet invånare i Haparanda väntas öka från 10 000 till 12 000 inom några år och antalet nya jobb med 1 500.
*Det byggs överallt i Haparanda och i den finska systerstaden Torneå; lägenheter, villor, butikslokaler, vägar, hotell, gallerier, vägar och rondeller.
*Antalet årliga gränsövergångar har under de senaste åren ökat med ett par miljoner.
*Kommunen har tredubblat sin investeringsbudget för vägar, vatten och avlopp.
Allt har dock inte gått bra. Några företag har tvingats slå igen, en del har gjort konkurs.
– Det är självklart att alla inte kan lyckas. Så fungerar marknadsekonomin. Kanske har de haft för lite kapital i ryggen, för dåliga produkter eller för lite branschvana. Orsakerna varierar, säger Haparandabladets vd och chefredaktör Örjan Pekka.

DET ÄR GIVETVIS inte bara Ikea som är orsaken till uppgången i Haparanda. Ännu viktigare är murens fall, kalla krigets slut och Finlands och Sveriges EU-inträde.
– I dag har vi i praktiken inte längre någon gräns mellan Sverige och Finland. Det går till exempel lika bra att betala med euro som med kronor i Haparanda. Jag tycker att man idag ska se Haparanda och Torneå som stadsdelar i samma stad. Vi kallar ju oss numera för Haparanda-Tornio i Sverige och omvänt i Finland, säger Sven-Erik Bucht.
De båda städerna samarbetar intimt kring bland annat marknadsförning, utbildning, räddningstjänst, åldringsvård och fjärrvärme. Torneås bandylag har sin hemmaarena i Haparanda.
Nästa steg är ett spektakulärt hotell som ska ligga precis på gränsen och förbinda ett svenskt och ett finskt köpcentrum.
– Det finns en mystik kring gränsen och den kommer vi att utnyttja. Bardisken kommer till exempel att ha en riksgräns. Jag kan då köpa min öl i Finland där den är billigare och sedan flytta mig en meter och dricka upp den i Sverige där kanske mina kompisar sitter, säger Sven-Erik Bucht.
– Halva konferenssalen ska ligga i Sverige och en del i Finland. Tidsskillnaden på en timme gör att hälften av deltagarna då befinner sig i framtiden. På liknande sätt blir det med hotellrummen, halva sängen står i Sverige och halva i Finland. Det blir häftigt och ett oerhört starkt koncept. Nästan oslagbart.

GRANNE MED STADSHUSET ligger Haparandas klassiska stadshotell från 1900. På väggarna i hotellets korridor hänger foton av bland annat Hjalmar Branting och andra socialistledare på väg till Petrograd – via Haparanda – för att gratulera Aleksandr Kerenskij efter marsrevolutionen 1917.
– Det är bara tre timmar bilresa till ryska gränsen härifrån, alltså ungefär lika långt som till Skellefteå. Vi är det mest befolkningstäta området i norra Sverige. Det bor 500 000 människor inom en och en halv timmes bilresa härifrån. Motsvarande siffra för Luleå är 260 000 och för Umeå – som många tror är Norrlands huvudstad – 270 000, säger kommunchefen.
– Vi är dessutom vana vid att köra bil och tycker inte att två timmar är något speciellt.
Kommunalrådet Sven-Erik Bucht tror att Barentsregionen kan bli ett nytt Klondyke.
– Här finns mycket stora råvarurikedomar, speciellt sådana som efterfrågas globalt. Redan är köpkraften i nordvästra Ryssland stor. Den kommer att öka ytterligare tack vare de gigantiska mängderna gas- och olja som finns i Murmanskområdet. Vi ligger på gränsen mellan öst och väst, mitt i en enorm tillväxtzon.
– Nästa stora utmaning är att skapa ett logistiskt centrum för hela Barentsregionen i Haparanda-Torneå. Det här är ju som ett Checkpoint Charlie. Här passerar E 4:an på väg österut och här möts de väst- och östeuropeiska järnvägsnäten. I framtiden tror jag att en del av den kinesiska exporten på väg till den europeiska och nordamerikanska marknaden kommer att gå via Haparanda-Torneå
*Varför då?
– Det blir effektivare än att som idag transportera med båt hela vägen. Vi har redan järnvägsförbindelse med Kina. Härifrån är det dessutom inte speciellt långt till hamnen i Narvik där godset kan omlastas för vidare transport till USA sjövägen. Vi är oerhört optimistiska om framtiden.

PONTUS KALLIONIEMI DRIVER tillsammans med sin bror Urban Kallioniemi en kombinerad köks- och vitvarubutik och järnhandel i Haparanda, några hundra meter från Ikeas varuhus. Likt många andra lokala handlare har de expanderat sin verksamhet, från 700 kvadratmeter till 2000.
– Men det har inget med Ikea att göra, utan var planerat sedan tidigare. Däremot har Ikea gjort att det är mycket roligare i Haparanda, en helt annan stämning än tidigare. Folk satsar på att bo kvar, på att renovera och bygga nytt vilket är jättebra för oss, säger Pontus Kallioniemi.
Liknande uppfattning har Örjan Pekka, 38, ägare, chefredaktör och vd för Haparandabladet, Sveriges enda tvåspråkiga dagstidning och grundad 1882.
– Sedan Ikea kom hit har mediekonkurrensen ökat markant, bland annat har Norrbottens-Kuriren och NSD öppnat lokalredaktioner här. I dag finns det runt tio reportrar i Haparanda vilket är jättemycket med tanke på staden storlek.
*Tio?
– Vi har sju och Sveriges Radio, den finska tidningen Pohjolan Sanomat (som vi har ett annonssamarbete med), NSD och Kuriren har en var.
– Även om konkurrensen har ökat har vi haft oerhört stor nytta av uppgången för Haparanda. Förutom att upplagan ökar något går det i dag ekonomiskt mycket bra för tidningen. Det finns en helt annan framtidstro i området än för bara några år sedan, vilket gör att det i dag är mycket enklare att gå till en handlare och sälja en helsida än vad det var för exempelvis tre år sedan. Dessutom har vi fått nya annonsörer, inte minst Ikea.
2005 omsatte Haparandabladet cirka 14 miljoner kronor. I fjol hade omsättningen ökat till 16 miljoner. Vinsten blev nästan 1,9 miljoner kronor. Ungefär en fjärdedel av tidningen är på finska, en del som finansieras av presstödet.
– Annars skulle det inte gå. Ytterst lite skrivs direkt på finska. Det mesta översätts, säger Örjan Pekka.
Haparandabladet utkommer i Haparanda, Övertorneå och Pajala. Upplagan är på cirka 4 200 exemplar och hushållstäckningen ligger på drygt 50 procent.
– Men 87 procent av de som bor här läser oss enligt en undersökning för några år sedan, säger Örjan Pekka.
*Kommer upplagan att öka?
– Jag tror och hoppas att den ökade inflyttningen till Haparanda ska bidra till det. Dessutom tillhör framtiden lokaltidningen. Ju mer globaliserad världen blir, desto mer efterfrågar människor det lokala.

Mikael Bergling
Första publicering: Riksmedia-Nytt 2007

Faktaruta Haparanda:
*Haparanda är Sveriges östligaste stad. Namnet är en försvenskning av finskans Haaparanta som betyder ”aspstrand”.
*Fram till fredsavtalet mellan Sverige och Ryssland 1809 fanns det bara en stad vid Torneälvens mynning, Torneå som redan under medeltiden var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser.
*Avtalet innebar att Torneå hamnade på den finska sidan av den nya gränsen. Haparanda by med sju bondgårdar låg nära Torneå, den nya riksgränsen och därmed även tullstationen.
*1842 fick Haparanda stadsrättigheter.
*Under de båda världskrigen spelade staden en viktig roll, inte minst för mottagande av flyktingar.
*Haparanda har idag cirka 10 200 invånare och Torneå 23 000. Städerna är på väg att byggas ihop.