Fem faktorer som påverkar jobben

jan 10, 2025 | Arbetsmarknad, Ekonomi

Grön omställning. Åldrande befolkning. Skärpt omvärldsläge. Artificiell intelligens. Kompetensbrist.
Det är fem faktorer som väntas få stor påverkan på arbetsmarknaden under kommande år.

I SPÅREN PÅ Rysslands angrepp på Ukraina satsar Sverige alltmer resurser på försvaret, framför allt det militära.
– Vi har ett stort rekryteringsbehov under de kommande åren. Det gäller så klart militär personal, men även civil. Det behöver anställas kvalificerade medarbetare inom i princip alla områden, inte minst bland Akavias medlemsgrupper, säger Maria Jonsson Assander som är chef för Försvarsmaktens personalutvecklingssektion.
I dag är ungefär 40 procent av Försvarsmaktens anställda civila.
– Officersbristen gör att en del befattningar, bland annat i staber, kan komma att omvandlas från militära till civila. Samtidigt finns det arbetsuppgifter som enbart kan utföras av militär personal.
– Precis som samhället i övrigt finns de största rekryteringsutmaningarna på IT-området.

TROTS LÅGKONJUNKTUREN HAR arbetsgivare inom en rad branscher, privata såväl som offentliga, svårt att rekrytera personal, inte minst kvalificerad sådan, och så väntas det vara under många år framöver.
– Demografin är en av flera viktiga orsaker. Det är inte samma inflöde av unga på arbetsmarknaden som det var tidigare. Störst är bristen på teknikområdet, framför allt inom IT, säger Patrick Joyce som är chefekonom på arbetsgivar- och branschorganisationen Almega.
Den gröna industriomställning som är på gång i framför allt Norrland kan, enligt flera bedömare, innebära en ekonomisk jättemöjlighet för Sverige.
– En av de stora stötestenarna är tillgången till kompetens. Klarar man inte att få fram den kompetens som behövs etableras de här projekten någon annanstans, säger Patrick Joyce.
Samma sak kan ske inom många andra områden. Brist på rätt kompetens gör att företag tvingas tacka nej till affärer eller att flytta.
– Det sistnämnda behöver dessutom inte vara något speciellt stort beslut, framför allt inte om företaget ingår i en internationell koncern. Kan man inte utföra en arbetsuppgift i Sverige, flyttar man bara uppdraget till ett annat land. Det är en process som vi knappt märker av förrän det är för sent.

MÅNGA HOPPAS ATT AI ska mildra en del av kompetensproblemen genom att helt enkelt ta över arbetsuppgifter, även kvalificerade sådana. Enligt en rapport av den amerikanska storbanken Goldman Sachs väntas mer än 300 miljoner jobb i varierande utsträckning kunna automatiseras som ett resultat av AI-teknikens utveckling.
Som en så kallad general purpose technology har AI även stor påverkan på andra teknologier och processer och påverkar samhällen och ekonomier på makronivå. I fjol spåddes i en rapport av World Economic Forum att sex av tio personer behöver vidareutveckla sina kompetenser (up-skill) eller byta spår i yrkeslivet (re-skill) under bara de kommande åren. En starkt bidragande orsak till detta uppges vara utveckling på AI-området.
Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega med inriktning på kompetensförsörjningsfrågor, berättar att samtidigt som Sverige står inför en stor kompetensutmaning, sjunker företagens satsningar på kompetensutveckling (i förhållande till personalkostnaderna).
– Till det ska läggas att omställningsstudiestödet – som är i grunden något mycket bra – inte har kommit i gång ordentlig
*Vad bör man göra åt det?
– Företagen bör få hjälp av staten med åtminstone en del av sina kompetensutvecklingskostnader. Det är en vanlig modell i flera europeiska länder som ökar företagens intresse för att satsa på kompetensutveckling.
– CSN:s handläggningstider när det gäller omställningsstudiestödet måste kortas ordentligt plus att kursutbudet behöver ökas. Det behöver därutöver satsas mycket mer på arbetsmarknadsutbildningar och på fortsatt utbyggnaden av Yrkeshögskolan. Det är ett stort pussel som behöver lösas för att vi ska klara kompetensbehovet.

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET ÄR EN del av trygghets­överens­kommelsen mellan arbetsgivare, fackförbund och stat och ska göra det möjligt för fler att höja sin kompetens ”mitt i arbetslivet”, till exempel genom att läsa fristående universitets- eller högskolekurser.
Jonas Jegers säger att det är viktigt att en betydligt större andel än idag som påbörjar en grundläggande universitets- eller högskoleutbildning också slutföra den, och det på utsatt tid.
Det gäller inte minst tekniska utbildningar.
En dellösning som många lyfter fram är att öka antalet lärarledda timmar.
När Universitetskanslersämbetet (UKÄ) häromåret undersökte 437 scheman från 26 svenska universitet- och högskolor visade det sig att student på en svensk högskola i genomsnitt har 11 lärarledda timmar per vecka. Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) var 8 timmar och 15 timmar inom naturvetenskap, teknik och farmakologi.
Det är resultat som placerar Sverige i EU:s botten.
– För att klara kompetensutmaningen krävs det en mängd olika lösningar och reformer, varav förändringar på utbildningsområdet bara är en del, säger Jonas Jegers som anser att samverkan mellan lärosäten och arbetsmarknaden behöver förbättras och dimensioneringen av universitet- och högskoleutbildningar i högre utsträckning utgå ifrån arbetsmarknadens behov.
Det är en uppfattning som delas av organisationen Svenskt Näringsliv som vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppgift att utreda och ta fram ett nytt resurstilldelningssystem för den högre utbildningen.
– Vi vill att det livslånga lärandet, fort- och viderautbildning av redan yrkesverksamma, blir ett eget verksamhetsområde med öronmärkt finansiering och ett eget regelverk, säger Ulrika Wallén som är policyexpert för högskolepolitik på Svenskt Näringsliv.
– Det är viktigt att man återkommande under arbetslivet kan komma tillbaka till högskolan för att kompetensutveckla sig både för up- och reskill. Dagens resursfördelningssystem premierar programutbildning framför det livslånga lärandet.

MARIA JONSSON ASSANDER berättar att Försvarsmakten ofta har svårt att lönemässigt konkurrera med den privata sektorn, inte minst när det gäller kvalificerade befattningar.
– Men vi kan erbjuda annat, ett meningsfullt arbete där vår personal bidrar till att säkra fred och demokrati och där ett gott ledarskap utgör en ledstjärna. Vi har sett att många av dem som söker jobb hos oss skriver i sina ansökningar att de vill göra en insats, bidra till samhället.

Mikael Bergling
Första publicering:
 Tidskriften Akavia Aspekt 2024

Slavhav krisar revisionsbranschen

Hög personalomsättning. Kompetensbrist. Vassa armbågar. Slavhav. Svårt att kombinera arbete och familjeliv. Det är bara några av redovisnings-...

Hotet mot Sverige som kunskapsnation

Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass. Samtidigt minskar resurserna till den högre utbildningen. – Vi har ett system som suger blodet ur...

Var tredje riskerar att bli utbränd

Förskollärares och lärares arbetsbelastning fortsätter att öka.  Mer än var tredje riskerar att bli utbränd. – Den som hela tiden går på fälgarna...

Nu sjunker lärarlönerna – igen

Lärares och förskollärares löner sjunker jämfört med genomsnittslönerna i Sverige. Trots allt tal att om att erfarenhet ska premieras minskar...