Trots jämställdhetsplaner och flera års debatt är fortfarande en stor majoritet av mediecheferna män.
Inom dagspressen är färre än två av tio toppchefer kvinnor, visar en ny granskning.
– Manliga nätverk reproducerar sig själva, säger Ester Pollack som är forskare vid JMK i Stockholm.

HON FÅR TILL viss del medhåll av Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen Norra Västerbotten.
– Det här är en djävulskt manschauvinistisk värld. Att göra tidning är en hundraårig tradition som bygger på mäns sätt att resonera kring nyheter, tidningsmakeri och vad som ska vara med i tidningen eller inte.
Vi har gått igenom vilka som är chefer för Sveriges 70 största försålda dagstidningar (utifrån upplaga) plus tidningarna Metro och Stockholm City.
17 procent av chefredaktörerna och/eller ansvarig utgivarna är kvinnor. Bland verkställande direktörerna är andelen ännu lägre, 13 procent.
*Varför är det så?
– En aktuell studie av den norske medievärlden visar på liknande förhållanden, säger Ester Pollack.
– Dagspressen är extremt konservativ och ett gammal traditionellt medium med traditionella värderingar. Dagspressen har skötts och styrts av män, och män väljer män, vilket är en förklaring till att det har kunnat leva vidare.

SOFIA OLSSON OLSÉN berättar att hon som chefredaktör för Norra Västerbotten har valt att arbeta i stor offentlighet och med mycket kontakt med läsarna.
– Jag står upp för den tidning jag vill att vi ska göra, försöker vara tydligt och hålla en rak och konsekvent publicistisk linje vilket en del män inte tål. Jag blir ibland blir hotad och kallad fitta, hora och liknande. Jag ska helt enkelt sättas dit.
– Jag tror att liknande även drabbar en del manliga utgivare, men inte på samma sätt.
*Är det en förklaring till att det finns så få kvinnliga utgivare?
– Till viss del. Många mellanchefer är kvinnor och ser vad som pågår. Jag tror att männens maktspråk skrämmer många kvinnor.
Christina Delby Vad-Schütt, chefredaktör och VD för Gefle Dagblad, är övertygad om att det blir fler kvinnliga toppchefer i mediebranschen.
– Under lång tid har männen varit i majoritet i dagspressen som varit en rätt så grabbig och tuff värld. Men det är en rest av det gamla. Nu tycker jag att det har vänt.
– Här på Gefle Dagblad till exempel, är chefredaktören (jag) kvinna precis som de båda nyhetscheferna. Redaktionsledningen består av tre män och tre kvinnor.

OM DAGSPRESSEN AV tradition varit männens chefsvärld, har magasinen varit mer jämställda.
Av chefredaktörerna för de 107 upplagemässigt största fack-, vecko- och organisationstidningarna är 48 procent kvinnor och 52 procent män, enligt vår genomgång.
– Jag tror att den jämna könsfördelningen – bland cheferna – är ett resultat av att det framför allt är kvinnor som köper magasin. Många av tidningarna är dessutom fulla av kvinnligt material. Det finns inte så många män som är intresserade av att vara chefer på tidningar som är väldigt kvinnliga, säger Amelia Adamo som är VD för Amelia Förlag och har lång erfarenhet från arbete inom såväl dagspress som magasin.
Ester Pollack menar att det handlat om makt.
– Dagspressen har representerat den politiska och kulturella makten och bedömts vara den viktiga typen av press. Med magasinen har det varit annorlunda.
Sverige Radio och Sveriges Television har, precis som magasinen, en betydligt större andel kvinnliga toppchefer än dagspressen.
Av de undersökta chefsbefattningarna inom Sveriges Television innehas ungefär fyra av tio av kvinnor. Inom Sveriges Radio är andelen ungefär lika stor.
Marcella Simms, programdirektör vid Sveriges Radio, berättar att hon inom det närmaste halvåret ska tillsätta elva kanalchefer.
– Jag har satt upp som mål att det inom två år ska finnas en helt jämn könsfördelning inom gruppen ”40 redaktionella chefer” och kommer inte att nöja mig förrän det är så. Men vi behöver inte bara fler kvinnliga chefer. Vi behöver också fler yngre chefer och chefer med annan etnisk bakgrund än traditionell svensk.
*Det ordnar väl sig i takt med att många chefer går i pension inom de närmaste åren?
– Nej, det fixar sig inte av sig självt utan kräver hårt arbete. Vi måste bland annat se över hur chefstjänsterna ser ut. Det ska till exempel gå bra att vara chef även om man har familj. Därför gäller det att bygga bra stöd och coachning, säger Marcella Simms som också berättar att hon letar efter lämpliga kvinnliga chefsämnen.
– Den som ska bli chef ska ha publicistisk erfarenhet och vara en duktig ledare. Jag vet att det finns kvinnor som har den erfarenheten och kompetensen. Det gäller bara att synliggöra dem bättre än vad vi gjort hittills.
*Har det någon betydelse för innehållet i programmen eller artiklarna om högste chefen är kvinna eller man?
– Ja, det tror jag att det har. Det är dessutom alltid viktigt med en jämn könsfördelning, säger Marcella Simms.
Liknande uppfattning har forskaren Ester Pollack.
– Men det är svårt att vara säker på vilket betydelse det har. Det är inte säkert att kvinnliga journalister bedriver en annan journalistik än manliga.
Det tror dock Norra Västerbottens Sofia Olsson Olsén att de gör.
– Självklart har det betydelse i allt från det stora till det lilla. Det handlar om val av ämnen, men också hur det skrivs. De ”snackegrejor” som det skrivs om idag är ofta från männens värld.

AMELIA ADAMO MED erfarenhet från både dagspress och magasin är av motsatt uppfattning.
– Det spelar ingen som helst roll. Jag tror inte att Irakkriget skildras på ett annat sätt om det är en kvinnlig chef än en manlig.
– På Aftonbladet lärde jag mig dock att män väldigt ofta tänker ”detta har hänt”, medan kvinnor ofta lade till ”varför har det hänt”. Det var det enda könsskiljande som jag kunde se. Däremot är det mycket roligare när en arbetsplats är tvåkönad.
Även Gunilla Andreasson, tidningschef och ansvarig utgivare för Barometern, är tveksam till om chefens kön har betydelse för vad som står i tidningen.
– Men jag tror att det har stor betydelse för den interna organisationer. Det är viktigt att det finns både kvinnor och män på alla positioner.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Journalisten 2006.

Faktaruta: Andelen höga chefer som är kvinnor/män (juni 2006).
*Sveriges Television (VD, programdirektör, genrechefer, planeringschef, cheferna för programenheterna samt cheferna för Rapport och Aktuellt).
Kvinnor: 8 (42 procent).
Män: 11 (58 procent).

*Sveriges Radio (VD, programdirektörer, bitr programdirektör, senior advisor i publicistiska frågor, ansvariga för programområden, chef för Ekot, chef Radiosporten samt chefer för lokala kanaler):
Män: 25 (62 procent).
Kvinnor: 15 (38 procent).

*Dagspress (de 70 upplagemässigt största köpta dagstidningarna samt Metro och Stockholm City).
Chefredaktörer och/eller ansvarig utgivare
Kvinnor: 16 kvinnor (17 procent)
Män: 78 män dvs (83 procent).
VD
Män: 61 (87 procent)
Kvinnor: 9 (13 procent)
Publisher eller motsvarande:
Män: 11 stycken (69 procent)
Kvinnor. 5 stycken (31 procent).

Chefredaktörer fack-, vecko- och organisationspress
Kvinnor: 51 stycken (48 procent)
Män: 56 (52 procent)