”Aktieägarna viktigare än eleverna”

feb 23, 2024 | Ekonomi, Utbildning

Det var tankarna på ett stopp för aktieutdelning som till slut fick storaffären i Sveriges största friskolekoncern Academedia att haverera.
– Aktieägarna prioriteras framför barnen, säger fastighetsmogulen och filantropen Roger Akelius.

HAN BESKRIVER SIG själv som en pedagogiknörd.
– Jag har under de senaste sex åren studerat pedagogik i detalj och utvecklat metoder som gör det lättare att lära sig språk och matematik, metoder som bland annat används av Unicef.
– Vi – stiftelsen Akelius Foundation – ger varje år ungefär en miljard kronor till framför allt olika utbildningsprojekt runt om i världen.
I januari i år bjöd Roger Akelius ner friskolekoncernen Academedias största ägare, investmentbolaget Mellby Gårds styrelseordförande och ägare Rune Andersson och bolagets VD (och Rune Anderssons son) Johan Andersson, till spanska solkusten för ett möte.
– Jag bor normalt på Cypern. Renoveringen av min villa där skulle vara klar till jul, men har dragit ut på tiden. Jag köpte därför en lägenhet i Fuengirola, bara 20 minuter från Malagas flygplats, som jag bor i under tiden.
– Jag känner Rune sedan länge. Vi träffades första gången 1968 på en restaurang i Göteborg. Sedan dess har vi haft kontakt.

ROGER AKELIUS VÄXTE upp i Stora Mellby mellan Trollhättan och Alingsås. Föräldrarna arbetade på det lokala meje­riet. Elva år gammal flyttade han till Alingsås för att gå i realskola. Samma sommar fick han sitt första jobb, på mejeriet.
Enligt egen utsago var han i skolan duktig i matematik, fysik och kemi, men hade det svårare i andra ämnen.
Efter gymnasieingenjörsexamen sökte Roger Akelius in till Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
– Men jag kom inte in. Mina betyg var inte tillräckligt bra. I stället började jag arbeta på dataföretaget IBM.
Och på Chalmers.
– Jag undervisade i programmering och datateknik och var Sveriges yngste universitetslektor.
I mitten av 1960-talet släppte han på eget förlag boken Modern Cobol, om dataprogrammering, som sålde i 65 000 exemplar och följdes upp med ett tjugotal andra böcker om programmering. I samma veva bytte han efternamn från Carlsson till Akelius.

ETT PAR ÅR in på 1970-talet, strax innan oljekrisen slog till, sa han upp sig från IBM och skrev en bok om hur man kan ”Tjäna (mycket) mer på premieobligationer” som blev en bästsäljare.
Därefter startade han finansbolag som lånade ut pengar till människor som vill investera i premieobligationer. Visserligen saknade han pengar att låna ut, men det löste han av genom att låna av banker, företag och andra, som mest 550 miljoner kronor.
Tillsammans med byggmästaren L E Lundberg i Norrköping bildade han hypoteksbolag. Han köpte även fastigheter och startade bokförlag.
Affärsidén bakom förlaget var, skriver journalisten Göran Skytte i boken ”Berättelser från det nya riket”, att författarna skulle låna pengar av Akelius för att han skulle ge ut deras böcker, vilket var ett skattemässigt lönande upplägg.
En väsentlig, och genomgående, del av Roger Akelius verksamhet har varit att på olika sätt minska skatten.
Våren 1980 köpte han förlusttyngda Tretorn – gummifabriken i Helsingborg med 500 anställda – i just det syftet.
”Akelius såg i Tretorns ackumulerade förluster en möjlighet att reducera bolagets (Roger Akelius AB, reds anm) skattebetalningar”, konstaterade den statliga utredningen (SOU 1990:1) ”Företagsförvärv i svenskt näringsliv.
Ett drygt halvår efter köpet av Tretorn förändrades förutsättningarna radikalt.
Regeringens Fälldins aviserade sommaren 1980 ändrade skatteregler. Bland annat skulle det inte längre vara möjligt att kvitta vinster från aktieförsäljningar mot premieobligationsförluster.
Beskedet ledde snabbt till sänkta kurser på premieobligationer och därmed till försämrade säkerheter på de lån som Roger Akelius lämnat.
Senare samma år stoppade dessutom bankinspektionen möjligheten till fullbelåning av premieobligationer, vilket förvärrade situationen ytterligare för Roger Akelius och hans finansbolag som fick akuta ekonomiska problem. Dessutom misstänktes han för ockerpantning och medhjälp till ocker.
Samtidigt stod Tretornkoncernen på randen till konkurs.

VID ETT SAMMANTRÄDE på S-E-Bankens kontor i Malmö i februari i 1981 fick han ett erbjudande av bankdirektören Hans Cavalli-Björkman: sälj dina aktier i Tretorn –  ungefär 80 procent av aktiestocken – till det helsingborgsbaserade investmentbolaget Aritmos för en krona.
Aktierna var vid den här tiden värda 3,5 miljoner kronor.
Om han tackade nej skulle banken – som var en av Tretorns större fordringsägare – med omedelbar verkan säga upp ett lån till honom på 15 miljoner kronor.
Det var bara att välja.
Enligt ”Berättelser från det nya riket” reste sig Roger Akelius sig från bordet, gick ut på toaletten och spydde.
Därefter sköljde han munnen, tvättade sig i ansiktet med kallt vatten, tog ett djupt andetag innan han gick tillbaka till förhandlingsbordet och förklarade att han ”under förhandenvarande omständigheter finner att han måste acceptera den lösning som Cavalli just har skisserat”.

TILLTUFSAD BYTTE ROGER Akelius delvis inriktning. Första upplagan av ­boken Akelius Skatt – där han visade hur det gick att fullt lagligt, framför allt för den som hade goda inkomster, sänka sin skatt – sålde slut på en vecka och följdes av nya upplagor.
Men också av datorprogram och kurser.
Kritikerna kallade honom för samhällsparasit, fifflare och skattesmitare.
Själv menade han att han i själva verket samarbetade med Skatteverket och gjorde det lättare för människor att förstå hur skattesystemet fungerade och att deklarera.
– Det var inget skumt eller konstigt.
– Det var dessutom mest vänsterjournalister som kritiserade mig och som tyckte att man inte skulle få använda sig av skattelagens möjligheter. En majoritet av svenskarna hade mig som idol. Jag borde ha fått ett hederpris för de böckerna, säger Roger Akelius som flyttade till Cypern och Bahamas.
Av skatteskäl.

1994 SÅLDE HAN bolaget Akelius skatt till förlagskoncernen Norstedts för 150 miljoner kronor. Med hjälp av pengarna startade han Akelius Fastigheter som till en början köpte fastigheter i Trollhättan, Göteborg och Helsingborg.
Billigt.
1990-talskrisen med räntor på över tio procent hade pressat ner fastighetspriserna rejält. Många säljare, men få köpare, gjorde att det i en del fall var frågan om rena rean.
Under de kommande decennierna växte Akelius fastighetsrörelsen kraftigt. Det köptes bostadshus runt om i världen i en allt snabbare takt; i Stockholm, Berlin, Toronto, Montreal, Washington, London, Paris och en mängd andra städer.
Affärsidén var att köpa hyreshus med renoveringsbehov, rusta upp lägenheterna och därefter höja hyrorna kraftigt.
Det senare trots ofta omfattande protester från hyresgästerna.
Nedpressade – dopade enligt en del –  räntor drev upp värdet på fastigheterna till mycket höga nivåer.
Till slut för höga, enligt Roger Akelius som hösten 2021 sålde sitt fastighetsinnehav i Norden och Tyskland för 92 miljarder kronor till fastighetsbolaget Heimstaden med bland annat den tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) i styrelsen.
Några månader senare började räntorna att stiga och fastighetspriserna att falla.
– Vi äger idag fastigheter i framförallt Nordamerika, England och Frankrike, berättar Roger Akelius som placerade intäkterna från fastighetsförsäljningen i dollar vilket innebar jackpot när kronan föll 2022.
Med hjälp av en del av pengarna har han bland annat köpt in sig i fastighetsbolaget Castellum samt stora arealer skog.
– När jag var 20 år hade jag inga pengar alls. Sedan dess har jag fått ihop 100 miljarder kronor. 95 miljarder har jag skänkt till stiftelsen Akelius Foundation med säte på Bahamas. Jag behöver inte de pengarna.
– Resten har jag i stor utsträckning skänkt till stiftelsen ”Grandfather Roger Foundation” som ska se till att mina ättlingar under många generationer framöver kommer att kunna ta del av en del av det jag som jag har tjänat ihop.

EFTER ATT DE under en tid, och vid flera möten, ha diskuterat ett samarbete kom Roger Akelius och Rune och Johan Andersson överens om att Roger Akelius, via stiftelsen Akelius Foundation, skulle köpa Mellby Gårds andel i Sveriges största friskolekoncern Academedia.
Det vill säga nästan 25 procent av bolaget och därmed bli den klart största ägaren.
– Till att börja med var de inte intresserade av att sälja, men ändrade sig efterhand, berättar Roger Akelius.
Priset bestämdes till 1,7 miljarder kronor, det vill säga nästan 23 procent över den dåvarande aktiekursen.
– Efteråt gick vi till restaurangen La Caracola – alldeles vid strandpromenaden i Fuengirola, reds anm – och åt en väldigt god torsk.
Klockan 19 i tisdags tillkännagav Mellby Gård affären genom ett pressmeddelande. Företagets VD Johan Andersson förklarade:
”Vi har inte haft några planer på att sälja vårt innehav i AcadeMedia, men efter våra diskussioner med Roger Akelius känner vi stor trygghet i att bolaget får en ny ansvarsfull huvudägare med betydande engagemang och resurser att utveckla verksamheten vidare.”
Dagarna efter genomförde Roger Akelius en rad intervjuer om sin syn på skolan. Han berättade bland annat att han vill avskaffa systemet med betyg som han anser är något avskyvärt, minska klasstorlekarna kraftigt, förlägga en större del av undervisningen utomhus, att det är lättare att lära sig korrekt uttal genom att sjunga orden i stället för att säga dem och att språkutbildning bör ske i grupper om sex elever.
– Unga elever kan lära sig oerhört mycket på kort tid om de själva vill det och det är lustfyllt. Jag har själv lärt 5-åringar kvadratrot och derivata. Man måste se skolan mer ur kundens – elevens – synvinkel.
Han berättade också att han vill slopa utdelning till aktieägarna.
– Det gäller skolor som är skattefinansierade. Däremot tycker jag att det är en annan sak med skolor som är helt privatfinansierade. De kan både få göra vinst och ge utdelning.
– Om fem eller tio år kommer kommunerna tvingas dra ner ännu mer på kostnaderna för skola, vård och liknande. Vi kommer då få privata skolor som är helt finansieras av föräldrarna, ungefär som det redan finns i många andra länder.
En del av Academedias skolor skulle i framtiden kunna vara helt privatfinansierade, enligt Roger Akelius som trots rekordköpet inte sade sig ha några planer på att själv ta plats i skolkoncernens styrelse.
– Nej. Jag är en gammal gubbe som fyller 79 år i april. Däremot hoppas jag ha kontakt med folk i bolaget och fungera som en influenser.

TALET OM UTDELNINGSSTOPP fick Academediaaktien att snabbt rasa i värde.
– I fredags kontaktade Johan mig och sade att han hade fått mycket klagomål från aktieägare men också från  Academedias ledning och att Mellby Gård vill dra sig ur affären, säger Roger Akelius.
– Jag blev väldigt förvånad. Jag hade vid samma tidpunkt fått ett 50-tal brev från lärare och föräldrar som skrev att de var både glada och positiva till att vi kommer in i bolaget. Det tog mig ett dygn innan jag förstod allvaret i hur Johan och Rune såg på detta.
För Dagens Industri förklarade Johan Andersson:
– Vi bad om att få häva avtalet. I lördags kom vi överens.
– Det här har inte känts bra alls. Det viktigaste när man gör en affär är att det ska kännas rätt i magen.
Roger Akelius menar att det var hans tankar om aktieutdelning som till slut fällde affären.
– Sveriges största avis för aktiehoroskop – läs Dagens Industri, reds anm – drev på både ledarsidan och av kända skribenter ett utdelningsstopp som något förfärligt för aktieägarna. Det blev ett mediedrev där man prioriterade aktieägarna framför hur man kan göra det bra för barnen.
Christian Liljeros, vice ordförande i Sveriges Lärares Academediaförening, tycker att det som inträffat är ”väldigt intressant”.
– Vedertagna paradigm och försvarslinjer för marknadsskolans försvarare ifrågasattes och nästan omkullkastades inifrån. Därefter blev det ännu mer intressant när det visade sig att systemet inte lät sig omkullkastas, att makten över Academedia inte kunde flyttas när den hotade andra kapitalisters förväntade rätt till avkastning. Som kapitalets seger över idealen skulle det kunna beskrivas.
– Oavsett vad man tycker i sakfrågan har turbulensen och turerna för många blottat systemets fulhet och skevhet. Den har också på ett mycket pedagogiskt sätt visat varför skolan måste bort från börsen, vinstintressen och aktiebolagsformen.

ROGER AKELIUS SÄGER att han inte är besviken över att affären inte blev av.
– Jag var lite nostalgisk och tänkte att jag kunde hjälpa till lite i Sverige. Genom stiftelsen donerar vi årligen stora belopp till utbildning runt om i världen. Köpet av Acemediaaktierna såg jag som en donation till Sverige.
– Men även om just den affären inte blir av är vi ändå aktiva i Sverige.
Samuel Bengmark, biträdande professor vid Institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola, berättar att sedan några månader tillbaka pågår arbete med att bygga upp Akelius Math Learning Lab, ett samarbete mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Akelius Math AB.
– Tanken är att utveckla material för lärande i matematik som ska finnas på många språk.
– Sammanlagt 17 personer kommer att arbeta med detta när bi är i full produktion, varav tio med att ta fram och utveckla materialet och sju med forska kring det. Projektet, som finansieras av Akelius Foundation, löper på fem år.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2024.

Det svenska betygshaveriet

Andelen elever som får högre betyg än vad de presterat på de nationella proven varierar stort mellan olika delar av Sverige. På många håll brister...

Hotet mot Sverige som kunskapsnation

Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass. Samtidigt minskar resurserna till den högre utbildningen. – Vi har ett system som suger blodet ur...

Var tredje riskerar att bli utbränd

Förskollärares och lärares arbetsbelastning fortsätter att öka.  Mer än var tredje riskerar att bli utbränd. – Den som hela tiden går på fälgarna...

Fortsatt strid om ”Ryska huset”

Striden om ”Ryska huset” på Lidingö utanför Stockholm fortsätter. – Ryssland ockuperar vårt hus, säger advokat Stefan Häge som vill att...

Nu sjunker lärarlönerna – igen

Lärares och förskollärares löner sjunker jämfört med genomsnittslönerna i Sverige. Trots allt tal att om att erfarenhet ska premieras minskar...

Spelet om skolmiljarderna

Höga offentliga tjänstemän, lobbyister och före detta och nuvarande politiker. I potten ligger mer än 50 miljarder kronor. Det är så mycket som...

Fler vill ha kortare arbetstid

Var fjärde medlem i akademikerfacket Akavia vill gå ner i arbetstid även om det innebär lägre lön. Majoriteten arbetar hellre fyra dagar i veckan än...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...