Många är oroliga för att nya AI-lösningar ska ta deras jobb.
Ännu fler anser att de inte har rätt kompetens för att hantera AI-utvecklingen och vill ha utbildning.
Få har fått det, visar en ny undersökning.

FÖR MINDRE ÄN ett år sedan släpptes en gratisversion av chatbotten Chat GPT. För varje uppdatering har den blivit allt bättre på att söka, sammanställa, analysera och presentera information.
Verktyget innebär att generativ AI-teknik – algoritmer och tekniker som kan användas för att skapa nytt innehåll – numera är tillgänglig för allmänheten, digitaliseringstrycket ökar ytterligare.
Många beskriver det som pågår som en början på en ny industriell revolution eller åtminstone ett paradigmskifte. Enligt en rapport av den amerikanska storbanken Goldman Sachs väntas mer än 300 miljoner jobb i varierande utsträckning kunna automatiseras som ett resultat av AI-teknikens utveckling.
De flesta branscher påverkas, inte minst IT, media, juridik och bank och finans.
– Det finns mycket antaganden om att detta är en disruptiv teknologi som kommer att förändra hela arbetsmarknaden. Men det finns ännu ingen empiri som stödjer att så är fallet. Väldigt mycket är än så länge skrivit i stjärnorna, säger Bertil Rolandsson som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
I våras krävde den svenske stjärnfysikern och kosmologen Max Tegmark vid MIT i Boston ett temporärt stopp för utveckling av större AI-system, bland annat med motiveringen att utvecklingen går för snabbt, att det behövs bättre analyser av samhällskonsekvenserna och nya säkerhetsspärrar och regelverk.
– AI är vår tids viktigaste demokratifråga. Den kommer att förändra arbetslivet fullständigt och är det största hotet mot facket någonsin, säger Max Tegmark till Akavia Aspekt.
Fackförbundet Akavias samhällspolitiske chef Patrik Nilsson har en mer positiv syn på vad som pågår.
– Många kommer åtminstone delvis få förändrade arbetsuppgifter. Förhoppningsvis kan tråkiga och monotona arbetsuppgifter försvinna samtidigt som möjligheten för mer innovation, kreativitet och variation i arbetet öka.

VIA ENKÄTER HAR Akavia frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om deras syn bland annat AI. Cirka 3 000 personer har valt att delta i undersökningen som bland annat visar:
*Drygt hälften, 56 procent, av de svarande har en övervägande positiv inställning till AI:s påverkan på arbetslivet. Män och privat anställda är mer positiva än kvinnor och offentligt anställda. Personalvetare är den professionsgrupp som är mest positiv.
*En ungefär lika stor andel tror att den arbetstid som frigörs med hjälp av AI-verktyg för deras egen del kommer att fyllas med andra arbetsuppgifter. Få tror på minskad arbetstid.
*Ungefär var tionde är orolig för att AI kommer att göra så att de blir av med jobbet.
*Cirka fyra av tio anser att de inte har rätt kompetens för att hantera AI-utvecklingen.
*Av de svarande anser 66 procent att deras organisations kunskapsnivå när det gäller AI är låg eller mycket låg. Bland personalvetare och kommunikatörer är andelen 75 respektive 71 procent.
*60 procent uppger att deras arbetsplats saknar en policy eller riktlinjer för hur AI-verktyg ska användas i arbetet. Av de svarande som arbetar i kommuner eller regioner är andelen 71 procent.
*Sju av tio vill gå en utbildning för att lära sig mer om hur de kan använda AI-verktyg i arbetet. Få – 6 procent – har av sin arbetsgivare erbjudits en sådan utbildning.
– Vi är i Sverige bra på omställning och det tycker jag att vi ska vara även i framtiden. Men då behöver vi bygga en infrastruktur som gör att människor kan kompetensutveckla sig. Det livslånga lärande blir allt viktigare. Vi har redan en digital klyfta mellan de som är inne i systemet och de som står utanför. Det är en klyfta som riskerar att öka ju mer avancerad tekniken blir, säger Patrik Nilsson.
Daniel Bodén, senior lektor vid Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörns högskola, betraktar användningen av AI i arbetslivet som en del i den automationsprocess som pågått sedan industrialiseringens början.
– Mänskliga arbetsuppgifter har gradvis tagits över av maskiner. Det som gör att det blir så stort just nu beror delvis på vilka människor som ser sig som offer i processen. Tidigare automation gällde i stor utsträckning mekaniskt arbete och drabbade främst människor som inte hade jättestark röst i samhället.
– Idag är det i första hand medelklassens arbetsuppgifter som ersätts, till exempel inom HR, redovisning och kommunikation. Men inte heller detta är något nytt. Sedan början av 1950-talet, då man uppfann mikrochipen och började tala om elektronhjärnor, har maskiner i växande utsträckning tagit över intellektuella arbetsuppgifter. Det går dock mycket snabbare nu.

I SKRIVANDE STUND tycks det vara ganska få advokatbyråer som använder sig av exempelvis Chat GPT i skarp verksamhet.
– Vi tycker att det är spännande utveckling som pågår och har ett positivt grundanslag till de digitala verktyg som nu kommer fram, säger Axel Hedberg som är jurist och ”Knowledge Management & Innovation” på Advokatfirman Lindahl.
– Jag tror att det här är något som kommer att påverka hela branschen. Det är därför viktigt att alla medarbetare kommer med på tåget. Det är också något som påverkar våra klienter, vilket är ytterligare ett skäl för oss att satsa på internutbildningar om vad det här är för slags av verktyg, vad man kan använda dem till, vad regelverken säger etc. Det behövs tydliga riktlinjer kring bland annat kvalitetsgranskning, etik, informationshantering och sekretess. Vi försöker vara omdömesgillt försiktiga, om än nyfikna.
Forskare och andra bedömare som Akavia Aspekt har talat med säger att advokatbyråer är ett bra exempel på en bransch som väntas kunna få stor nytta generativ AI som bland annat gör att enklare och mer repetitiva arbetsuppgifter kan automatiserats. Tekniken väntas också göra att det går snabbare att analysera kontrakt, avtal, domar och liknande.
– Vi är i början på en utveckling som vi ännu bara kan se konturerna av. Men även om vårt sätt att arbeta delvis förändras, kommer det även i framtiden vara jurister som lämnar kvalificerad juridiska råd. Det kommer inte att ändras. Vi tror starkt på mötet mellan människor.
*Blir det färre jobb?
– Jag tror inte det, åtminstone inte i någon större omfattning. Även om en del arbetsuppgifter försvinner, lär de mer spännande och kvalificerade bli kvar. Det som den nya tekniken kan hjälpa oss med är framför allt administrativa arbetsuppgifter och arbetsuppgifter som ligger i gränslandet mellan administration och juridik.
– En fråga att fundera kring är vilka arbetsuppgifter som är lämpliga för nya jurister om de juridiska arbetsuppgifterna och rådgivningen blir alltmer kvalificerade. Det tar tid att lära sig jobbet.

EN AI-BASERAD avatar hjälper rekryteringsföretaget TNG med bland annat intervjuer.
– Den gör rekryteringen mer fördomsfri, säger företagets vd Åsa Edman Källström.
Hon berättar att bolaget länge arbetat med att försöka motverka fördomar i samband med rekrytering och bland annat flyttat personliga möten och subjektiva bedömningar så långt fram i rekryteringsprocessen som möjligt.
– Vi satsar mycket på tester. Tillsammans med ett teknikbolag har vi utvecklat en fysisk robot – som idag är en digital avatar – som samlar in kandidatdata och tar hand de första intervjuerna. Den genomför på egen hand en slags kompetensbaserad och strukturerad ”blindintervju”, via dator eller telefon, med kandidaterna. Alla kandidater får samma behandling, bedömning och återkoppling.
– Avataren tittar bara på de saker som är relevanta för tjänsten, ingenting annat.
*Anställer den?
– Nej. Den är ett screeningverktyg som sållar fram de lämpligaste kandidaterna och tar fram ett beslutsunderlag som våra rekryterare kan använda sig av när de senare träffar de kandidater som gått vidare.
*Innebär det att ni kommer att ha färre rekryterare anställda i framtiden?
– Nej, men att rekryterarnas jobb har blivit mer kvalificerat och stimulerande. De har också tid att träffa fler kandidater idag än vad de hade tidigare, vilket är en av poängerna. Vi vill främja det personliga mötet.
– Tidigare fick rekryteraren lägga ner mycket tid på att boka möten och på inledande telefonintervjuer. Det slipper de nu. Det görs automatiskt av avataren.
Även Försäkringskassan hoppas att med hjälp av AI-verktyg kunna öka kvaliteten i sina beslut.
– Vi använder AI som bedömningsstöd, säger Ann-Charlotte Hannedal som är enhetschef för tillämpad AI på Försäkringskassan.
– Det gäller till exempel bedömning av aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Tekniken används då som stöd vid analys av läkarutlåtande och för att identifiera funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.
*Föreslår AI vilket beslut som ska fattas?
– Nej. Handläggaren, som är ansvarig för bedömningen, får hjälp av AI med att analysera läkarutlåtanden, inte att fatta beslut.
– Vi har sett att vi med hjälp av AI kan vi bli både mer effektiva och öka kvaliteten. Vi minskar risken för att vi ska missa eller missuppfatta information och får en ökad likformighet i bedömningarna. Även antalet onödiga kompletteringar minskas.
Ronnie Kron, ställföreträdande chef för en av arbetsgrupperna på Tillväxtverkets IT-enhet, berättar att myndigheten sedan flera år använder sig av olika AI-lösningar, egenutvecklade såväl som inköpta.
– De används till allt från att ta fram underlag till skatteutjämningssystemet till att sortera bort spam i mejlprogram och till översättningar.
*Använder ni AI för myndighetsbeslut?
– Nej. Det är vi långt ifrån. Det kräver mycket eftertanke innan man kan börja med något sådant. EU delar in AI i fyra olika riskkategorier: Den högsta är oacceptabel risk. Det är sådant som vi inte ska ge oss in på. I den näst högsta kategorin – sådant som vi ska vara särskilt försiktiga med – placeras automatiserade myndighetsbeslut.
– En betydligt lägre hängande frukt är att fortsätta med manuell handläggning, men att ett AI-verktyg hjälper handläggarna att kontrollera att de gör rätt och larmar om något verkar konstigt. Det skulle kunna höja kvaliteten besluten.

KTH-FORSKAREN JOHAN Fredrikzon, som just nu är verksam vid de både amerikanska universiteten UC Berkeley och Stanford, beskriver hur ett antal steg under de senaste 20 åren lett fram till bland annat Chat GPT och liknande verktyg.
– Viktigt är bland annat utvecklingen av neurala nätverk, som försöker efterlikna hur hjärnan är uppbyggd, i kombination med deep learning-teknik, big data och allt snabbare processorer. Vi är nu inne i en hype där ingen vill missa tåget samtidigt som det är det viktigt att ta ansvar för och ställa krav på hur tekniken implementeras.
– Jag anser att det är förhastat att tala om att en massa jobb kommer att försvinna på bred front på grund av AI eller att vi människor inte längre kommer att behövas. Däremot lär många arbetsuppgifter och jobb förändras och en del även försvinna. Å andra sidan tillkommer det nya.
Sociologiprofessorn Bertil Rolandsson menar att det är viktigt att hålla isär jobb och arbetsuppgifter.
– Jobb består av många olika arbetsuppgifter. Det är inte svårt att se att AI-lösningar gör att vissa arbetsuppgifter försvinner, det är svårare att veta om även jobb försvinner med tanke på att det hela tiden uppstår nya arbetsuppgifter som dessutom ofta är mer kognitiva än de tidigare.

ORO FÖR VAD ny teknik kan leda till är inget nytt. Många av fick i skolans historieundervisning höra hur textilarbetare för mer än 200 år sedan, i ett desperat försök att rädda sina jobb, slog sönder Spinning Jenny.
– Sedan människor har varit beroende av en lön har det funnits en oro får vad ny teknik kan leda till. Men knäckfrågan är kanske inte jobben som försvinner, utan vad som händer med de som blir kvar. Det finns en risk för att vi får en ytterligare skiktning av arbetslivet och en tydligare uppdelning i ett A- och B-lag. Det vill säga att tekniken i ena änden av spektret skapar mer kvalificerade och kreativa arbetsuppgifter samtidigt som den skapar otroligt enkla och monotona (och lågbetalda) arbetsuppgifter i den andra, säger Daniel Bodén vid Södertörns Högskola.
– En annan viktig fråga är vem som får del av de vinster som AI-skapar. Svenska fackföreningar hade tidigt uppfattningen att det inte är tekniken i sig som är problemet, utan sättet som den tas i bruk på och hur de produktivitetsvinster som uppstår fördelas. Samma sak gäller för AI. Det här är alltså ytterst en fråga om demokrati, inflytande och fördelning, inte teknik.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Akavia Aspekt 2023