Trots politiska löften om satsningar fortsätter lärarlönerna att sjunka.
– Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhälls­politisk chef på Sveriges Lärare.
Och om de statliga lönesatsningarna går till lärarna eller till deras chefer.

EFTER ATT UNDER många år ha krympt i förhållande till genomsnittslönen på den svenska arbetsmarknaden började lärarlönerna öka runt år 2012, alltså ungefär samtidigt som lärarlegitimationsreformen infördes.
Löneutvecklingen fick extra fart av statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
– De kom till efter larm om svaga Pisa-resultat och rekommendation av OECD om att de svenska lärarlönerna behövde öka, säger Pontus Bäckström.
Sedan 2020 har lärarkollektivet haft en luguber löneutveckling.
– En viktig förklaring är kommunernas pressade ekonomiska läge beroende på bland annat pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation. En annan är politiska prioriteringar. En stor del av skolans kostnader utgörs av lärarlöner.
Det är inte bara lärarnas relativa löneläge som har försämrats under de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare fick under perioden 2020–2024 se sin reallön – alltså lönen efter avdrag för inflationen – minska med cirka 44 000 kronor per år.

EN GENOMGÅNG AV aktuell lönestatistik visar även på betydande skillnader mellan olika lärargrupper. Några exempel:
*I botten hamnar lärare i kulturskolan och modersmålslärare, i toppen speciallärare och specialpedagoger.
*Lärare i storstäder och så kallat storstadsnära kommuner tjänar i allmänhet mer än lärare i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner.
*Enligt statistisk analys leder en procent friskoleelever (grundskolan) i en kommun till att snittlönen för de kommunalt anställda lärarna i samma kommun ökar med 58 kronor i månaden (2024). 20 procent friskole­elever motsvarar 1 160 kronor högre snittlön.
*1 000 kronor högre skattekraft per kommuninvånare innebär 28 kronor högre medellön per månad för de kommunalt anställda lärarna.
*Mest tjänar lärarna i Stockholmsregionen. Snittlönen för en kommunalt anställd högstadielärare i Stockholms län var i fjol 47 600 kronor i månaden (enligt partsgemensam statistik). På Gotland var motsvarande snittlön nästan 7 500 kronor lägre.
*Men i förhållande till respektive läns skattekraft per invånare var Stockholmslärarnas snittlöner lägst i landet, vilket bland annat kan förklaras av den relativt stora andelen höginkomsttagare i huvudstadsregionen.
– Var i Sverige en skola ligger geografiskt har stor betydelse för lärarnas löner. Detsamma gäller elevernas ålder, lärarnas eventuella lönetillägg, pendlingsmöjligheter, yrkeserfarenhet, antalet alternativa arbetsgivare i närheten och om skolan är privat eller offentligt driven, säger Pontus Bäckström.
– Ju äldre barnen eller eleverna är, desto mer tjänar lärarna. Lojalitet, alltså hur länge en lärare har arbetat på samma skola, har å andra sidan motsatt effekt på lönen. Detta trots att vi vet att personalomsättningen har betydelse för elevernas resultat.
En analys gjord av Sveriges Lärare visar att varje år en lärare är kvar hos samma arbetsgivare sjunker hens relativa månadslön med 65 kronor – eller 780 kronor per år – jämfört med nyanställdas.
– Över tid blir det mycket pengar. Det är dessutom vanligt att lärare stannar många år på samma skola, säger Pontus Bäckström.
*Vilken betydelse har undervisningsämnet för lönen?
– En del. Matematik- och NO-lärare tjänar i allmänhet lite mer än övriga.
Kommunalt anställda lärare HAR i allmänhet högre lön än sina privat anställda kollegor, även om man tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som genomsnittsålder, yrkeserfarenhet och liknande.
I fjol tjänade exempelvis grundskole- och gymnasie­lärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor.
Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänade i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan.

TÄBY KOMMUN HAR 78 000 invånare, ligger drygt en mil norr om Stockholm och är ekonomiskt mycket välmående. Skattekraften per invånare är den tredje högsta i Sverige, kommunalskatten den fjärde lägsta.
I fjol gjorde Täby kommun ett ekonomiskt överskott på 458 miljoner kronor.
– I förhållande till grannkommunerna tjänar lärarna här vare sig speciellt bra eller dåligt, utan vi ligger någonstans i mitten, berättar Carolina Morell som är ordförande för Sveriges Lärare i Täby.
– Det finns lärare som höjt sin lön med mer än 5 000 kronor i månaden genom att byta kommun. Men då har de legat lågt från början.
Enligt Skolverkets statistik är 78,5 procent av de kommunalt anställda grundskollärarna i Täby legitimerade och behöriga (februari 2025) och 67,7 procent av de privat anställda.
Andelen varierar dock mellan skolorna, från mindre än hälften till nästan 90 procent.
– För att spara pengar och hålla budgeten har skolor och förskolor, i stället för att anställa legitimerade och behöriga lärare som ju är dyrare, tagit in olegitimerad och obehörig personal.
– Det innebär bland mycket annat merarbete för de behöriga lärarna. Förutom att planera och förbereda undervisningen i sina egna klasser eller grupper, behöver de göra det i ytterligare en, två eller tre.
Carolina Morell, som vid sidan om sitt fackliga uppdrag undervisar i SO och svenska på Kyrkskolans mellanstadium, berättar att kommunen prioriterar relationellt arbete.
– Framför allt i de lägre stadierna vill man ha lärare som känner sin klass väl och undervisar i alla ämnen, ungefär som äldre tiders lärare. Samtidigt är det få lärare som är behöriga i alla ämnen.
*Det är väl bättre att eleverna undervisas av legitimerade, men obehöriga, lärare än av personal utan lärarutbildning?
– Absolut. Men det underminerar samtidigt behörighetens betydelse och gör det svårt för kollegor med snävare behörigheter att få heltidstjänster. Vi ser redan hur det råder arbetsbrist på sina håll. Det är få tjänster som utannonseras.
– Det ska dock sägas att Täby kommun sedan en tid tillbaka har ett ökat fokus på ämnesbehörigheten. Modersmålsenheten är ett exempel. Trots att modersmålslärarna inte omfattas av legitimations- och behörighetskraven prioriteras legitimerade och behöriga modersmålslärare lönemässigt.
*Använder man lönen som ett verktyg för att öka behörigheten?
– Nej, inte generellt. Täby är en attraktiv kommun. Det är ofta ett stort antal sökande till de tjänster som läggs ut. Det gör att arbetsgivaren kan välja och vraka bland de sökande. Och eftersom vi har individuell lönesättning är det många sökande som begränsar sina lönekrav för att inte bli bortvalda.
– Om det exempelvis ska anställas en NO-lärare kan rektorn nöja sig med att anställa en som är behörig i ett par av ämnena i stället för alla om det kostar mindre. Jag tycker att huvudmännen i högre utsträckning bör använda löneverktyget för att öka lärarbehörigheten. Här i Täby har vi dessutom ett smörgåsbord med legitimerade och behöriga lärare att rekrytera ifrån.

TANKEN BAKOM DET statliga lärarlönelyftet är att lönemässigt premiera särskilt kvalificerade lärare vilket i sin tur ska leda till ökad undervisningskvalitet, höjda kunskapsresultat och ett attraktivare läraryrke.
Vi lärare har undersökt vilka lärare som i våras, enligt Skolverkets register, ingick i lärarlönelyftet och vilka som hade en så kallad karriärtjänst.
*Ungefär 17 000 hade en karriärtjänst, varav nästan alla var förstelärare.
*Förstelärarnas snittlön var drygt 50 000 kronor i månaden. Den som tjänade mest hade en månadslön på 81 800 kronor.
*De 87 förstelärare som saknade lärarlegitimation, varav de flesta arbetade på Internationella Engelska Skolan, hade en genomsnittlig månadslön på cirka 46 000 kronor.
*Nästan drygt 62 000 fick del av lärarlönelyftet – som mest 10 000 kronor i månaden och som minst 79 kronor.
*1 240 utan lärarlegitimation (bland annat yrkeslärare, modersmålslärare och lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språk) och 280 skolledare fick del av lärarlönelyftet. Några skolledare fick både lärarlönelyft och förstelärartillägg.
*Lärare utan legitimation samt skolledare fick i genomsnitt något högre lärarlönelyft än legitimerade lärare som inte var skolledare (2 640, 3 095 respektive 2 622 kronor i månaden).
Det är elevantalet som avgör hur många lärare på en skola som – med statlig finansiering – kan utses till förstelärare. Detsamma gäller storleken på lärarlönelyftet.
Enligt regelverket ska en förstelärare få en löneökning på minst 5 000 kronor per månad om inte personen arbetar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område. Då ska löneökningen ska vara minst 10 000 kronor i månaden.

DE LÄRARE SOM omfattas av det statliga lärarlönelyftet ska i genomsnitt få en löneförhöjning på mellan 2 500 och 3 500 kronor i månaden (utöver den vanliga lönerevisionen).
Det är huvudmannen som avgör vilka lärare som är kvalificerade nog att ta del av löneökningen. Huvudmannen bestämmer också hur pengarna ska fördelas mellan mottagarna.
Även skolledare kan ingå i lärarlönelyftet under förutsättning att de ägnar minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning.
I våras begärde en privatskola med cirka 200 elever i en exklusiv del av Västsverige statligt lärarlönelyft för sju medarbetare på i genomsnitt 3 497 kronor i månaden, alltså precis under gränsen på 3 500 kronor.
Snittet för fyra av lärarna landade på 2 750 kronor i månaden, medan en specialpedagog/speciallärare fick nöja sig med 79 kronor i månaden.
Skolans både rektorer, varav den ene även är skolchef, fick 6 700 kronor vardera i lärarlönelyft per månad.
Skolverkets handläggare reagerade på rektorernas, enligt henne, ovanligt höga löner på 87 600 respektive 83 535 kronor i månaden samt att en speciallärare/specialpedagog fick nöja sig med ett lärarlönelyft på 79 kronor i månaden och begärde ett förtydligande.
Den ene av rektorerna intygade kort därefter att samtliga inskickade uppgifter var korrekta och att skolan följer gällande regelverk.
Vare sig den rektorn eller hennes rektorskollega – tillika skolchef – vill svara på våra frågor kring skolans hantering av lärarlönelyftet.
”Tack för ditt mejl och tack men nej tack till en telefonintervju”, skriver hon i ett mejl.
Inte heller ordföranden i skolans styrelse vill svara på några frågor.
”Vi avböjer medverkan”, skriver han.
Den fjärde juni i år, dagarna innan läsåret avslutades, beslutade Skolverket att bevilja skolan 199 998 kronor i lärarlönelyft, inklusive sociala avgifter, för vårterminen 2025.
Mer än hälften – 105 605 kronor – gällde de båda rektorerna.

Enligt SVERIGES LÄRARES ordförande Anna Olskog är det fel att olegitimerad personal och skolledare kan få del av lärarlönelyftet och även bli förstelärare.
– Syftet med de här reformerna är att lönemässigt premiera och stärka yrkesskickliga utbildade lärare.
Enligt Sacos senaste löne­rapport är det för många en ren förlustaffär att utbilda sig till lärare. Av 35 undersökta högskoleutbildningar har en majoritet en positiv påverkan på livsinkomsten jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet.
För flera lärarutbildningarna är det i stället tvärtom.
År 2020 var det två av fyra lärarutbildningar som gav en högre livslön. Häromåret hade antalet minskat till en av fyra.
– Det är helt orimligt, säger Anna Olskog.
*Speglar det samhällets syn på läraryrket?
– Jag tror att det är flera faktorer som påverkar. Men en är utan tvekan den bristande respekten för legitimerade lärare. Det blir dessutom extra tydligt om man jämför med hur andra legitimationsyrken behandlas, till exempel läkare. Det är uppenbart att man inte har samma respekt för vår legitimation.
*För att det finns starka ekonomiska incitament för att anställa obehörig skolpersonal?
– Ja. Det är billigare att anställa obehöriga, trots att det är till skada för både utbildningens kvalitet och kontinuitet.
Ersättningen är densamma oavsett om läraren är behörig eller inte.
– Det är ett av skolans många systemfel. Den svenska skolan styrs i dag av ojämlika resurser i kombination med lokala ambitioner. Staten behöver ta över finansieringsansvaret och garantera en nationell likvärdighet. Barns chans att lyckas ska inte avgöras av var de bor.
I vintras krävde Sverige Lärare i en skrivelse till regeringen att undantagen i lärarlegitimationsreformen – till exempel för modersmåls- och yrkeslärare och lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språkämnen – avskaffas.
Men också att regelverket kring utlysning av lärartjänster skärps, bland annat genom krav på att lediga läraranställningar som inte är mycket korta anmäls till Arbetsförmedlingen och att utlysningen ska vara aktiv tills tjänsten tillsatts med en legitimerad lärare.
Arbetsgivare som låter bli att utlysa lärartjänster eller anställer obehöriga i strid med lagen ska tvingas betala skadestånd, vilket inte är fallet i dag.
– Dagens många kryphål borde ha täppts till för länge sedan.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2025.