Här går flest i friskolor

jul 9, 2022 | Utbildning

Varannan grundskoleelev i Upplands Väsby går i en friskola.
Det är högst andel i Sverige.
– Den kan öka ytterligare. Det viktiga är föräldrar och barns möjligheter att välja, säger Oskar Weinmar (M) som är kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby norr om Stockholm.

Kritikerna talar å sin sida om ökad segregering, utarmning av den offentliga skolan och ett skolsystem i sönderfall.
– Det som pågår är negativt för hela samhället. Det borde sättas ett maxtak på hur stor andel av skolorna som får drivas i privat regi. De stora vinnarna i dagens system är de vinstdrivna skolkoncernerna. Förlorare är bland annat elever i kommunala skolor som inte får det stöd och den hjälp som de behöver och många lärare som får en allt tuffare arbetsmiljö, säger Suzanne Granqvist Enell (S) som är andre vice ordförande i Upplands Väsbys utbildningsnämnd.
Samtidigt som det i drygt en tredjedel av Sveriges kommuner inte finns någon friskola på grundskolenivå, är de desto vanligare i andra. Det senare gäller inte minst flera av kommunerna i Stockholmsregionen (se tabell i slutet av artikeln).
Läsåret 2020–2021 gick, enligt Skolverkets senaste statistik, 2 504 av 4 989 grundskoleelever i Upplands Väsby i en friskola, det vill säga drygt 50 procent. Andelen har ökat stadigt sedan kommunen för drygt tio år sedan började sälja kommunala skolor.
De första ägarna var i allmänhet någon eller några ur personalen. Därefter har många av skolorna sålts vidare. I dag domineras den privata skolmarknaden i Upplands Väsby, som i många andra kommuner, av de stora skolkoncernerna.
Den höga andelen privatskoleelever i Upplands Väsby är ingen tillfällighet, utan del av en politisk strategi.
– Det har funnits en efterfrågan från barn, ungdomar och deras föräldrar på att kunna välja en inriktning på skolan som passar dem. Från kommunens sida har det funnits en vilja att uppmuntra och främja fristående aktörer att etablera sig här och tillskaffa valfrihet, säger Oskar Weinmar (M).
*Kan eller bör andelen öka ytterligare?
– Givetvis kan den göra det. Om en skola drivs i privat eller kommunal regi är för mig sekundärt. Det viktigaste är möjligheten för barn, ungdomar och föräldrar att välja och att det finns goda alternativ att välja mellan.
Enligt Oskar Weinmar (M) finns det dock en ”funktionell nedre gräns” för andelen kommunala grundskolor.
– Jag vill inte spekulera var den gränsen går. Men vi är en bra bit därifrån. Jag anser dessutom att det är orimligt att tänka sig att vi ska hamna där.
– Vi moderater uppskattar konkurrens och tror att det är något bra. Om vi har fristående aktörer som är duktiga, så kommer de kommunala enheterna att bli tvungna att skärpa sig. Det tycker jag också att vi har sett. Det produceras väldigt bra resultat i både fristående och kommunala skolor. Det är inte så att de kommunala skolorna är sorgebarnen och friskolorna lysande.

I fjol gick Upplands Väsbys kommunala grundskolor med ekonomiskt underskott, bland annat beroende på att Internationella engelska skolan öppnat en ny skola i kommunen.
– När en ny fristående skola etablerar sig kan det bli färre elever på en eller ett par andra skolor. Men det är ett väldigt övergående problem för oss. Upplands Väsby kommun växer. Vi behöver inte lägga ner skolor, utan vi behöver fler skolor. Jag tycker att det är roligt att IES har etablerat sig här, säger Oskar Weinmar (M).
En som inte är lika positiv är Suzanne Granqvist Enell (S) som är andre vice ordförande i kommunens utbildningsnämnd.
– Den stora andelen friskolor har, förutom bland annat ökad segregation, lett ökade svårigheter för kommunen att styra och planera skolverksamheten på ett effektivt sätt. Till det ska läggas skenande kostnader. När en elev lämnar en kommunal skola för en privat, minskar den kommunala skolans intäkter. Men det gör inte kostnaderna i samma utsträckning. Utgifterna för bland annat lokaler och lärare till exempel, blir ungefär desamma. Resultatet blir att man tvingas spara på kringresurser, elevhälsa och liknande.
– Det kan i sin tur leda till att kommunala skolors rykte försämras, och ännu fler elever lämnar. Dessutom tvingas kommunen kompensera de privata skolorna för att de kommunala har gått med underskott trots att de privata skolornas utgifter inte har ökat. Det blir en spiral neråt.
*Är det inte bra att elever och föräldrar kan välja på olika typer av skolor?
– Jag tycker att det är bra med stiftelseägda och ideella skolor. Men jag vill inte ha någon marknadsskola och stora aktiebolagsbaserade skolkoncerner vars affärsidé är vinst och att tjäna pengar åt sina aktieägare. Då är det inte längre eleverna som är främsta prioritet, utan pengarna.
– Detta är inte en kritik mot de enskilda skolenheterna. Det är det svenska skolsystemet som är det stora problemet.
*Den stora andelen privatskolor i Upplands Väsby beror väl på att många elever och föräldrar väljer sådana skolor i stället för kommunala?
– Det är varje huvudmans ansvar att se till de skolor som den ansvarar för är attraktiva och bra, och att barn och föräldrar vill välja dem. Jag tycker inte att Upplands Väsbys kommun under senare år har tagit det ansvaret. I stället för att satsa på att utveckla och förbättra skolorna har mycket handlat om nedskärningar. Likvärdigheten försämras, vilket framför allt drabbar elever och lärare i kommunala skolor.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden 2021.

Kommuner med högst andel i friskolor (i procent)
Grundskolan, åk 1-9, läsåret 2020-202
Upplands Väsby – 50
Täby – 46
Sundbyberg – 43
Strängnäs – 43
Solna – 33
Vellinge – 31
Nacka – 31
Nyköping – 31
Simrishamn – 31
Landskrona – 30
I statistiken ingår inte internationella skolor. Trots namnet är flera skolor som kallar sig ”Internationella”, exempelvis IES, inte det i juridisk mening och ingår i statistiken.

 

 

 

”Politiskt hyckleri om skolan”

Växande segregation och försämrad likvärdighet. Obehöriga lärare och underkända elever. Marknadsstyrning. Det är några av valets hetaste skolfrågor....

Högre skolbetyg under pandemin

Varken inställda lektioner, distansundervisning eller hög sjukfrånvaro påverkade elevernas betyg negativt under coronapandemin. I nästan sex av tio...

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernernas miljardrullning

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...

Hemliga svenska skolor

Det är inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat och lärarbehörighet som inte är offentliga efter den 1 september. Det gäller...

Lärare pressas höja betygen

Var fjärde lärare har under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevers vårdnadshavare i samband med betygssättning. Var...

Skolans IT-haveri

Det heter att smarta IT-system och digitala plattformar ska underlätta lärares och andras arbete i skolan. På många håll är det precis...