Förskollärares och lärares arbetsbelastning fortsätter att öka.
Mer än var tredje riskerar att bli utbränd.
– Den som hela tiden går på fälgarna blir till slut sjuk, säger Ulrik Lidwall som är senior analytiker på Försäkringskassan.
PSYKISK OHÄLSA STÅR i dag för över hälften av alla längre sjukfall varav de vanligaste är stressrelaterade, visade Försäkringskassan nyligen i en rapport.
Det är väl belagt att det främst är dålig arbetsmiljö som orsakar stressrelaterad sjukfrånvaro.
– Underbemanning är ett generellt problem i välfärdssektorn inklusive skolan. Det är helt enkelt för få som ska göra för mycket. Om arbetsmiljön präglas av en obalans mellan krav och resurser ökar risken för stressrelaterad sjukskrivning kraftigt, säger Ulrik Lidwall.
Bland lärare är det framför allt förskollärare och fritidspedoger som löper ökad risk – jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden – att bli långvarigt sjukskrivna, enligt en studie av Försäkringskassan från 2020.
När det gäller psykiatriska diagnoser, till exempel reaktioner på svår stress och utmattningssyndrom, är risken större för samtliga lärargrupper plus studie- och yrkesvägledare.
Den allt vanligare diagnosen ”utmattningssyndrom”, som beror på långvarig negativ stress, innebär ofta sjukskrivningar i ett halvår eller mer.
– Man kan befara att de nedskärningar som nu pågår inom förskola och skola kommer att leda till att sjukskrivningarna ökar ytterligare, säger Ulrik Lidwall.
I en ny undersökning av Sveriges Lärare konstateras det att många förskollärare och lärare har en mycket pressad arbetssituation.
Våren 2023 genomförde förbundet en enkätundersökning bland lärare och förskollärare om deras arbetsbelastning. Sedan dess har många skolor och förskolor fått se sina resurser reduceras med resultat att personalens arbetsvillkor sannolikt har försämrats ytterligare.
Studien bygger på mätinstrumentet MBI – som beräknar summerad utmattning och grad av utbrändhet i läraryrken – och visar bland annat:
*Över hälften av de svarande lärarna upplever att de en gång i veckan eller mer arbetar för hårt och att arbetet gör dem känslomässigt dränerade.
*Lika ofta känner en av fyra lärare sig utbränd på grund av arbetet.
*36 procent har en hög grad av utbrändhet (i enlighet med MBI:s mått för summerad känslomässig utmattning).
*Fyra av tio lärare inom förskolan och grundskolan har en hög grad av utbrändhet. I gymnasieskolan är motsvarande andel en av fyra och inom komvux en av fem.
*67 procent av de svarande lärarna har under de senaste tolv månaderna övervägt att byta yrke. 39 procent har övervägt det minst en gång i månaden och 22 procent minst en gång i veckan.
HÄLFTEN AV DEM som sällan eller aldrig får hjälp av sin chef att prioritera bland arbetsuppgifter uppvisar en hög grad av utbrändhet, vilket kan jämföras med en tiondel av dem som alltid får stöd och hjälp.
Studien visar också på nyttan av bra lokalt arbetsmiljöarbete. Graden av utbrändhet är mer än dubbelt så hög bland lärare som uppger att det inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete på deras arbetsplats jämfört med dem som svarar att det sker i mycket stor utsträckning.
– På alla nivåer inom utbildningssystemet behövs det en ökad medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöfrågor och om betydelsen av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Kristian Hansson som är sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
– Det är viktigt att tidigt uppmärksamma problemen, hur de hänger ihop och systematiskt arbeta med dem. För stor arbetsbelastning och förekomsten av hot och våld samverkar ofta med varandra på ett negativt sätt vilket kan leda till en mycket ohälsosam spiral. Lägg där till att skolan ska lösa allt fler samhällsproblem, men får inte resurser till det. Resultatet av den växande obalansen mellan krav och resurser är bland annat stora sjukskrivningstal.
JOACIM RAMBERG, DOCENT och forskare vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, menar att det behövs en långsiktig nationell samling kring skolan.
– Det är tydligt att lärarnas stressproblem har ökat under de senaste decennierna. Varför det är så kan ha flera olika orsaker, till exempel att lärarnas arbetsuppgifter har förändrats sedan början 1990-talet, att de idag har en mycket mer begränsad autonomi, att de är mer styrda av system, lagar och regelverk, att antalet administrativa arbetsuppgifter har ökat samtidigt som kärnprofessionsdelen har minskat
– Det är dessutom fler intressegrupper än tidigare som lägger sig i lärarnas arbete. Till det ska läggas marknadsanpassningen av skolan. Det är mycket som spelar in.
Joacim Ramberg önskar sig politisk konsensus kring skolan.
– Jag tror att en nationell utbildningsberedning med ett starkt mandat vore en bra lösning, liknande försvarspolitikens försvarsberedning. Samtidigt bör professionens inflytande över utbildningsväsendet öka och den politiska styrningen minska.
Petter Birath, Sveriges Lärares ordförande i Tranås, beskriver situationen på en del förskolor i kommunen som ”katastrofal”. Vid ett par tillfällen har barn glömts bort på toaletten.
– I dag kan två pedagoger vara ensamma med 20 barn, vilket är helt orimligt. Det räcker att ett barn eller en pedagog blir kissnödig för att man ska få svårt att reda ut det. Jag har under min fackliga bana inte varit med om att det varit så illa ställt som det nu är i förskolan i Tranås. Det är rent bedrövligt.
– Från facklig sida överväger vi återkommande om vi ska lägga skyddsstopp eller inte. Den pressade situationen gör att antalet kränkningsfall ökar. Barn biter och river varandra för att personalen inte hinner gå emellan.
Är det barnförvaring som bedrivs?
– En del menar att verksamheten på en del ställen har övergått till förvaring. Andra säger att de önskar att de kunde kalla det som pågår för förvaring. Men så säker är inte längre verksamheten.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande i Tranås, Erik Nygårds (L), säger att han är medveten om att det är en tuff situation på åtminstone ”ett par” förskolor i kommunen.
– Men att kraftigt höja grundbemanningen är en permanent kostnadsökning som jag inte ser hur vi skulle kunna finansiera.
Även på Tranås gymnasium och grundskolor har lärarnas arbetsbelastning ökat.
– I grundskolan har det tagits bort 46 elevassistenter. Ytterligare besparingar är att vänta med resultat att arbetssituationen lär försämras ytterligare. Vi ser redan hur många lärare är på väg att gå in i väggen. I en del klasser är det 34 elever, säger Petter Birath.
– Tidigare hade lärare en god arbetsmiljö, men relativt låga löner. Nu har man en tuff arbetsmiljö och låga löner.
I KALMAR, DRYGT 20 mil sydost om Tranås, har förskolläraren Ellinor Sjögren Åkesson gått ner i arbetstid för att orka arbeta kvar.
– Det är alldeles för stora barngrupper och för lite personal vilket gör arbetet oerhört slitsamt, något vi har larmat om i fler år. Nu väntar dessutom ytterligare nedskärningar.
– Tyvärr är det alldeles för få som mår dåligt som anmäler det till sin arbetsgivare. I höstas gjorde jag dock en så kallad Kia-anmälan efter att jag fått ett starkt stresspåslag med tryck över bröstet och problem med att sova på nätterna. Jag grät för minsta lilla. Det kändes som att jag satt i ett kaos med barnen runtomkring.
Vad hände?
– Jag fick ett möte med min chef. Sedan hände inte så mycket mer.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2024.