Många lärare känner ökad press och växande oro över att bli anmälda, vilket försvårar deras möjligheter att göra ett bra jobb.
Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.
– Men den oro många lärare känner över risken att bli anmäld beror på okunskap. Som lärare har vi faktiskt en del rättigheter.
Lärare runt om i Sverige vittnar om en mycket pressad arbetssituation, och om hur föräldrar på ett negativt sätt försöker lägga sig i undervisningen och lärarnas arbete. Får de inte gehör för sina synpunkter, hotar en del av föräldrarna till och med att anmäla läraren till rektorn, kommunen, Skolinspektionen eller någon annan instans. Även om anmälningarna mycket sällan leder till något, är de för många lärare förknippade med starkt obehag. Så starkt att en del lärare till och med väljer att inte agera vid konflikter i skolan för att inte riskera att göra fel.
Under februari och mars i år svarade 1 131 lärare i Skolvärldens undersökning på frågor kring rädslan att bli anmäld och liknande.
Drygt 20 procent uppgav att de någon gång tvekat att ingripa i en ordningssituation på sin skola, exempelvis vid bråk mellan elever, av rädsla för att själv bli anmäld.
Nästan var tredje lärare, 30 procent, svarade att de känner oro för att bli anmäld av en elev eller en förälder.
Drygt 40 procent uppgav att deras oro för att bli anmäld har ökat under de senaste två åren.
Nästan lika stor andel svarade att en förälder eller elev har hotat att anmälda dem.
– Den oro, stress och rädsla som många lärare känner ökar inte direkt deras möjligheter att göra ett bra jobb. Den tar i stället energi från det man egentligen ska lägga kraft på som lärare, det vill säga kvaliteten på undervisningen. Detta måste förändras, säger Åsa Fahlén.
Hur då?
– Ska lärarna kunna lösa sin uppgift behöver man från skolledningarnas sida bland annat vara mycket tydliga med vilka regler som gäller vid exempelvis föräldrakontakt. En tydlig ledning på skolan innebär stor trygghet för lärarna. Men samtidigt som rektor ska stå upp för sin personal, ska hen företräda eleverna. Den dubbla rollen är svår för en del rektorer. De klarar inte att stötta lärarna på ett sätt som gör att lärarna känner sig trygga.
– Många föräldrar ser i dag utbildning och skolan som en beställning. Är man inte nöjd med leveransen, drar man vidare och köper tjänsten någon annanstans, vilket bidrar till stress och otrygghet. Jag tycker att vi bör se över hur många gånger man får välja skola. En gång per stadium tror jag vore en bra modell. Du bör ha rätt att få önska skola, men du bör då också ha en skyldighet att stå fast vid ditt val.
Är det inte bra att föräldrar är engagerade i skolan?
– Jo, och är man positiv kan man tolka en del föräldrars agerande som ett uttryck för att de är oroliga för hur det går för deras barn, för utvecklingen i skolan, för att det saknas behöriga lärare och för att det inte sätts in vikarier när en lärare är borta. Jag kan ha viss förståelse för deras oro. Men vi måste samtidigt vara tydliga med vad som är föräldrarnas roll och vad som är skolans.
– Detta handlar i grunden om hur man ser på utbildning, skola och kunskap. Läraryrket har nedprioriterats och sjunkit i status under många år. Det viktiga i skolan har varit att eleverna har känt sig trygga, blivit omhändertagna och mått bra. Kunskapsuppdraget har hållits tillbaka och till slut har vi hamnat i den situation som vi är i nu.
Du verkar negativ?
– Nej, jag är optimist och tycker utvecklingen har vänt och går åt rätt håll. Vi pratar till exempel om de här frågorna på ett helt annat sätt i dag än vad vi gjorde för bara några år sedan.
Enligt Skolvärldens undersökning är det en majoritet av lärarna, cirka 64 procent, som inte känner till vilka rättigheter och skyldigheter de har om de blir anmälda.
– Jag tror att den oro många lärare känner över risken att bli anmäld till viss del beror på okunskap. Här har vi från fackets sida en uppgift att fylla. Genom att informera om vilka rättigheter lärarna faktiskt har, kan vi bidra till att öka tryggheten.
Mikael Bruér arbetar som SO-lärare på Fagrabäckskolan i Växjö, en kommunal högstadieskola med cirka 700 elever. Han beskriver skolan som väldigt heterogen och med många utmaningar. Eleverna kommer såväl välbeställd villaförort som utanförskapsområden.
– Vi har föräldrar som ställer stora krav på skolan och föräldrar som ställer mindre krav. Det är en stimulerande blandning av elever, bra kollegor och bra chefer. Jag trivs.
Mikael Bruér beskriver sig själv som en tydlig lärare.
– En del skulle kanske kalla det för auktoritär. Oavsett vilket, är det lugn och ro och ordning på mina lektioner och goda möjligheter för eleverna att lära sig något. En del av mitt ansvar som lärare handlar om att bygga en trygg skolmiljö för alla, och det försöker jag göra.
För några år sedan gav Mikael Bruér en av sina elever betyget F.
– Jag hamnade i en konflikt med elevens föräldrar som menade att jag hade gett eleven för lågt betyg, vilket jag inte hade. Många föräldrar upplever det som något mycket dramatiskt att deras barn får ett F i betyg. För de flesta av oss lärare är det annorlunda. Får vi bara arbeta vidare med eleverna brukar det gå att hjälpa de flesta av dem till ett godkänt betyg. Ibland behövs mer hjälp, ibland mindre.
När han och eleven efter sommarlovet stötte ihop korridoren frågade eleven efter ett digitalt dokument. Mikael Bruér svarade att han skulle ordna det, men att han inte har haft tid.
Enligt rektorns utredning av händelsen skrek eleven då till sin lärare att han skulle skärpa sig.
– Hen var återkommande väldigt hånfull och oförskämd mot mig. Jag blev provocerad, gick tillbaka och skällde ut eleven. För att hen inte skulle gå därifrån höll jag ut armen. Jag kan i efterhand känna att jag borde ha tonat ner mig själv. Men även vi lärare är människor och gör ibland misstag.
Kort efter intermezzot i korridoren anmälde elevens föräldrar Mikael Bruér till Växjö kommun, och senare även till Skolinspektionen, för att han behandlat deras barn på ett kränkande sätt. Han blev även polisanmäld för misshandel.
– Jag gjorde inget annat fysiskt än att jag satte ut en arm för att hen inte skulle gå ifrån mig. Men efter en tid förvandlades handen till ett knytnävslag. Senare fick jag veta att föräldrarna innan händelsen i korridoren hotat mina chefer med en anmälan för att jag gett deras barn F i betyg.
Hur kändes det att bli anmäld?
– Jag var trygg med att jag inte hade gjort något fel, även om det var dumt av mig att bli arg. Grunden till allt det här är elevens betyg. Men jag står för min bedömning.
Mådde du inte dåligt?
– Jag mådde fruktansvärt under den perioden som utredningen pågick och var sjukskriven under en tid. När jag kom tillbaka fick jag en anpassad tjänst för att orka med. Jag fick även tid av min arbetsgivare att gå igenom dokument och liknande, vilket jag är tacksam för.
– Jag har fått bra stöd av kollegor och chefer och har lärt mig ganska mycket av vad som har hänt. Jag har till och med stärkts av det och fått svart på vitt att jag har hållit mig inom gränserna. Även min betygsbedömning anmäldes och granskades utan att det riktades någon kritik. Sköter man sitt jobb, är det inget farligt att bli granskad även om det är jobbigt.
Det är enkelt att säga.
– Som lärare har man två val när något händer – att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, även om jag vet att det finns lärare som viker undan, som inte vill ta striden för att de inte vill riskera en anmälan.
– Det finns nämligen alltid en risk att det blir fel om man griper in. Men jag tycker att man måste tänka på vad som är konsekvensen av att inte agera. Det drabbar alltid de svagaste och tystaste eleverna. Vi har som lärare ett ansvar att ställa oss på deras sida.
Har du inte blivit avskräckt?
– Nej, jag har gripit in även efter den här händelsen. Jag har dessutom blivit hotad att anmälas för betyg jag har satt. Samma sak gäller kolleger. Det händer även att föräldrar hotar att flytta deras barn till en annan skola om inte betygen ändras. Det är ett otyg att man hotar lärare som gör sitt jobb.
Fotnot: Samtliga anmälningar mot Mikael Bruér avskrevs.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.