Trots politiska löften om motsatsen är det mycket stora skillnader mellan skolor, stadsdelar och kommuner när det gäller andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet.
Detsamma gäller andelen behöriga lärare.
I DAGARNA GÅR fler än 100 000 ungdomar ut årskurs nio. Ungefär en fjärdedel väntas lämna grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen, varav merparten inte kommer att vara behöriga att studera vidare på något av gymnasiets nationella program.
Trots betygsinflation var det under den senaste tioårsperioden nästan 175 000 nior som inte uppnådde gymnasiebehörighet. Det är fler människor än vad det bor i de flesta av Sveriges största städer, till exempel Örebro, Helsingborg och Umeå.
I vintras presenterade regeringens utredare Magnus Henrekson ett förslag till ett nytt betygssystem som – om det blir verklighet – väntas öka andelen ungdomar som blir behöriga att studera på gymnasiet.
Men även med ett mer förlåtande regelverk kommer elever lämna grundskolan utan grundläggande färdigheter.
ENLIGT SKOLLAGEN HAR alla barn i Sverige rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska dessutom agera kompensatoriskt, ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar. Det ska inte spela någon roll var i landet en elev går i skolan.
Verkligheten talar ett annat språk. Inte minst Skolverkets statistik visar med brutal tydlighet hur andelen elever som inte klarar grundskolan skiljer mellan skolor, stadsdelar och kommuner.
Detsamma gäller lärarbehörigheten.
Helsingborg är ett bra exempel. I fjor var det nästan fyra av tio nior på Wieselgrensskolan som inte blev gymnasiebehöriga. Ungefär hälften av lärarna på skolan var inte behöriga. Barnens föräldrar var i allmänhet lågutbildade.
På Rydebäcksskolan några kilometer därifrån uppnådde alla nio gymnasiebehörighet. Andelen obehöriga lärare var knappt 17 procent. En stor andel av föräldrarna var högutbildade.
– Skolhuvudmannen har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag, säger Emir Sejdic som är Sveriges Lärares ordförande Helsingborg.
– Helsingborgs kommun vill lansera sig som en attraktiv arbetsgivare och skolkommun. Men man berättar inte om sammanslagning av klasser, 1 200 minuter undervisning i veckan för lärarna, fler administrativa uppgifter än vad Skolverket kräver och stora nedskärningar.
Halmstad åtta mil norrut är en annan kommun med omfattande skolsegregation. I fjol var det nästan ingen av eleverna i årskurs nio på Gullbrandstorpsskolan som inte klarade gymnasiebehörigheten. På Klaraskolan var det drygt fyra av tio.
I februari i år var knappt 14 procent av lärarna på Gullbrandstorpsskolan obehöriga. På Klaraskolan var motsvarande andel drygt 43 procent.
En mycket stor del av föräldrarna till barn på Gullbrandstorpsskolan har akademisk utbildning. På Klaraskolan är de flesta av elevernas föräldrar lågutbildade.
– Det största problemet är inte att rekrytera lärare till skolor i socialt utsatta områden, utan att få dem att stanna kvar, berättar Helen Nilsson som är ordförande för Sveriges Lärare i Halmstad.
– Lärarna behöver ha rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb. I dag är skolorganisationerna ofta så hårt slimmade att det inte finns något utrymme för extraordinära händelser samtidigt som extraordinära händelser tillhör vardagen på många skolor i socialt utsatta områden. Med tanke på att vi ska arbeta tills vi är 67 år är det förståeligt att lärare, precis som alla andra, ser om sitt hus.
Helen Nilsson säger att politiker, även i Halmstad, ofta säger att man satsar på skolan.
– Men det gör man inte. Det är till exempel ytterst få elever som tar sig igenom skolsystemet på den elevpeng som är satt. Halmstad, precis som många andra kommuner, lutar sig tungt på de oförutsägbara statsbidragen. Jag tycker att det är helt sjukt att skolan ska bygga på det. Det behövs både en tillräcklig och långsiktig finansiering.
SAMBANDET MELLAN ELEVERNAS socioekonomiska bakgrund och deras skolresultat är starkt. I fjol blev till exempel drygt 91 procent av de elever som gick ut årskurs nio och som har föräldrar med eftergymnasial utbildning gymnasiebehöriga. Bland övriga nior var andelen 73 procent. Ökade resultatskillnader mellan skolor, mätt som elevernas provresultat och betyg, förklaras främst av ökad skolsegregation som i sin tur anses bero på ökad bostadssegregation, det fria skolvalet – egentligen önskemål – i kombination med ett växande antal friskolor.
Även förändrad elevsammansättning till följd av en ökad andel utlandsfödda har betydelse.
– Rekryteringen till skolor speglar den ökande ojämlikhet i samhället. Utbildningssystemet kan utjämna skillnader mellan människor, men även förstärka dem, säger Håkan Forsberg som är docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.
Kommunala skolor med svaga elevförutsättningar har ofta högre personaltäthet jämfört med skolor med en starkare elevsammansättning.
– Det finns en kompensatorisk resursfördelning i svensk skola i form av kvantitet, men inte i när det gäller lärarkvalitet mätt i lärarnas erfarenhet och utbildningsbakgrund, säger professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Det är ofta i stället tvärtom; en större andel legitimerade och behöriga lärare på skolor i socialt starkare områden än i svagare.
– Förutom att skillnaderna i skolresultat ökar mellan skolor i samma kommun och mellan kommuner, är det också tydligt att de ökar mellan stad och land.
I våras var 57 procent av grundskollärarna i värmländska Hagfors behöriga, enligt Skolverkets statistik.
– Som en glesbygdskommun har vi rent allmänt svårt att locka hit personal. Löneläget gör det inte lättare. Vi har haft behöriga sökande till lärartjänster, men det har spruckit på lönen, berättar Bibbi Engesäth som är huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Hagfors.
Anne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärare i Borås, efterlyser tydligare kompetensförsörjningsplaner som tar hänsyn till såväl skolresultat och behörighet som bristande likvärdighet.
– Det gäller Borås kommun, men även i Sverige som helhet. Planerna ska ange vad som behövs för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning med behöriga och legitimerade lärare, inte minst när det gäller skolor i socialt utsatta områden. Det handlar om bättre lön och andra ekonomiska förutsättningar, men även om arbetsvillkoren i övrigt.
– Ett stort problem, åtminstone här i Borås, är att kommunen inte budgeterar som om alla som arbetar som lärare i skolan är legitimerade och behöriga. Med full behörighet skulle budgeten inte gå ihop.
EN ENKEL SÖKNING på nätet visar att det ofta är kort geografiskt avståndet mellan till synes liknande grundskolor, kanske bara någon eller några kilometer. Det socioekonomiska och kulturella är kan vara betydligt längre.
– Det fria skolvalet som var tänkt som ett val mellan olika pedagogiska alternativ, att man som förälder skulle kunna välja den pedagogik som passar ens barn bäst, har i stor utsträckning blivit ett val av klasskompisar, säger Petter Sandgren som är legitimerad gymnasielärare, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet och tidigare styrelseledamot i Stiftelsen Lundsbergs skola.
– Det är en utveckling som är deprimerande ur ett medborgarperspektiv och inte är hållbar i längden.
*Vad bör man göra?
– Jag tror att system med skolzoner, som man bland annat har i Finland och Frankrike, skulle kunna ha en positiv effekt, men det är politiskt otänkbart i dagens Sverige. Det är svårt att stänga Pandoras ask när man väl har öppnat den.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2025.
Fakta: Stora skillnader – några exempel
Kiruna
*Nya Raketskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 33,3 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 40,9 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,2 %
– Andel nyinvandrade: 0 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 48 %
– Genomsnittligt meritvärde: 193
Haparanda
*Gränsskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 33,9 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 40,2 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,2 %
– Andel nyinvandrade: 10 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 56 %
– Genomsnittligt meritvärde: 188
Boden
*Stureskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 33,3 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 37,1 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,2 %
– Andel nyinvandrade: 11 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 45 %
– Genomsnittligt meritvärde: 200
Östersund
*Lugnviksskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 16,3 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 16,7 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,4 %
– Andel nyinvandrade: 8 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 41 %
– Genomsnittligt meritvärde: 219
*Parkskolan 4–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 36,8 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 34,9 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,1 %
– Andel nyinvandrade: 5 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 51 %
– Genomsnittligt meritvärde: 198
Ragunda
*Anders-Olofskolan 4–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 39,4 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 61,9 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,2 %
– Andel nyinvandrade: 12 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 39 %
– Genomsnittligt meritvärde: 191
Kramfors
*Gudmundråskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 42,5 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 39,8 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,2 %
– Andel nyinvandrade: 2 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 55 %
– Genomsnittligt meritvärde: 175
Sundsvall
*Lidens skola F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 47,6 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 49,4 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,2 %
– Andel nyinvandrade: 0 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 62 %
– Genomsnittligt meritvärde: 181
*Höglundaskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 14,8 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 20,1%
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,4 %
– Andel nyinvandrade: 3 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 37 %
– Genomsnittligt meritvärde: 210
Ljusdal
*Färila skola F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 52 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 32,2 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,1 %
– Andel nyinvandrade: 4 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 52 %
– Genomsnittligt meritvärde: 192
Söderhamn
*Stenbergaskolan åk 4–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 36 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 66,7 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 1,9 %
– Andel nyinvandrade: 2 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 56 %
– Genomsnittligt meritvärde: 186
Östhammar
*Vallonskolan 4–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 40,9 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 46,2 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,1 %
– Andel nyinvandrade: 2 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 70 %
– Genomsnittligt meritvärde: 173
Stockholm
*Carlssons skola F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 0 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 13,2 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,7 %
– Andel nyinvandrade: 0 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 3 %
– Genomsnittligt meritvärde: 296
*Hässelbygårdsskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 48,4 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 25,5 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,1 %
– Andel nyinvandrade: 16 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 64 %
– Genomsnittligt meritvärde: 173
Haninge
*Dalarö skola F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 51,1 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 37,9 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,3
– Andel nyinvandrade: 0 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 62 %
– Genomsnittligt meritvärde: 144
Huddinge
*Vistaskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 5,7 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 18,1 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,6 %
– Andel nyinvandrade: 3 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 12 %
– Genomsnittligt meritvärde: 259
*Vårbyskolan 4–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 48 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 44,1 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2 %
– Andel nyinvandrade: 14 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 58 %
– Genomsnittligt meritvärde: 187
Eskilstuna
*Skogstorpsskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 5,5 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 22,7 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,4 %
– Andel nyinvandrade: 1 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 25 %
– Genomsnittligt meritvärde: 234
*Stålforsskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 34,5 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 39,1 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,1 %
– Andel nyinvandrade: 8 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 47 %
– Genomsnittligt meritvärde: 196
Örebro
*Adolfsbergsskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 8,3 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 17,5%
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,6 %
– Andel nyinvandrade: 1 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 24 %
– Genomsnittligt meritvärde: 234
*Mellringeskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 37,2 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 39,5 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2 %
– Andel nyinvandrade: 12 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 40 %
– Genomsnittligt meritvärde: 205
Degerfors
*Stora Vallaskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 27 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 42,9 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,1 %
– Andel nyinvandrade: 5 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 36 %
– Genomsnittligt meritvärde: 203
Kristinehamn
*Djurgårdsskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 41,1 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 54 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,3 %
– Andel nyinvandrade: 1 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 48 %
– Genomsnittligt meritvärde: 191
Trollhättan
*Sylteskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 31,9 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 48,3 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 1,9 %
– Andel nyinvandrade: 4 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 43 %
– Genomsnittligt meritvärde: 204
Borås
*Särlaskolan 7–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 47,8 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 47,4 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 1,8 %
– Andel nyinvandrade: 19 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 62 %
– Genomsnittligt meritvärde: 178
Göteborg
*Göteborgs Högre Samskola gr. F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 3,4 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 7,8 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,8 %
– Andel nyinvandrade: 0 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 7 %
– Genomsnittligt meritvärde: 266
*Gårdstensskolan 4–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 73 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 50 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 1,7 %
– Andel nyinvandrade: 13 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 79 %
– Genomsnittligt meritvärde: 139
*Nytorpsskolan 4–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 43,5 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 53,9 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 1,6 %
– Andel nyinvandrade: 3 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 53 %
– Genomsnittligt meritvärde: 201
Helsingborg
*Wieselgrensskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 38,9 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 48,6 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 1,9 %
– Andel nyinvandrade: 14 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 67 %
– Genomsnittligt meritvärde: 167
*Rydebäcksskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 0 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 16,7 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,6%
– Andel nyinvandrade: 0 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 4 %
– Genomsnittligt meritvärde: 261
Malmö
*Bladins grundskola F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 0 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 16,5 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,7 %
– Andel nyinvandrade: 0 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 9 %
– Genomsnittligt meritvärde: 270
*Sofielundsskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 34,8 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 35,2 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 1,9 %
– Andel nyinvandrade: 7 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 41 %
– Genomsnittligt meritvärde: 214
Lomma
*Bjärehovskolan F–9
– Andel ej behöriga till gymnasiet 2024: 0 %
– Andel ej behöriga lärare 2025: 5,8 %
– Föräldrarnas utbildningsnivå 2024: 2,8 %
– Andel nyinvandrade: 2 %
– Andel som ej uppnått kunskapskraven: 4 %
– Genomsnittligt meritvärde: 275
Med behörig lärare avses lärare med lärarlegitimation och behörighet i respektive ämne, omräknat till heltidstjänster.
Andel ej behöriga till gymnasiet avser behörighet till yrkesprogram.
Föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå: Folkskola/grundskola = 1 poäng, gymnasie = 2 poäng och eftergymnasial utbildning = 3.
Vid fyra eller färre som ej uppnått gymnasiebehörighet anses andelen vara 0.
Andel nyinvandrade avser de senaste fyra åren.
Källa: Skolverket