Försvarsmakten vill att det ska utbildas dubbelt så många reservofficerare som idag.
– Det räcker inte för att täcka behovet. Försvaret måste tänka nytt, säger Förbundet Reservofficerarnas ordförande Magnus Konradsson.
ENLIGT FÖRSVARSMAKTENS SENASTE genomförandeplan – från december 2024 – ska det 2025 utbildas 90 reservofficerare. År 2030 ska antalet ha ökat till 110 per år.
– Med tanke på omvärldsläget och det växande behovet borde det utbildas betydligt fler, 150 i år och 300 år 2030. En del av de som utbildas kommer ju inte att krigsplaceras i Försvarsmakten, utan i andra befattningar, säger Magnus Konradsson.
Idag uppgår antalet reservofficerare i Sverige till 7 200, enligt överstelöjtnant Carl-Magnus R Svensson som är chef för personalförsörjningssektionen vid Försvarsstabens utbildningsavdelning.
Reservofficerarna är i genomsnitt 55 år. Knappt hälften uppnår ålderspension (69 år) under de kommande tio åren.
18 procent är under 45 år.
– Även om vi inte gör något kommer vi att klara de kommande årens volymmål när det gäller reservofficerare. Men det skulle innebära att vi behåller obalansen i åldersstrukturen, säger Carl Magnus R Svensson.
Han lyfter fram tre huvudskäl till att det behöver utbildas fler reservofficerare än vad som sker idag (förutom det förändrade omvärldsläget):
*Föryngring. En betydligt större andel av reservofficerarna behöver vara under 45 år och möjliga att placera i fältförband än vad som är fallet idag.
*Behov av ny kompetens.
*Jämnare könsfördelning.
*Hur många reservofficerare behöver utbildas per år?
– Enligt vår bedömning behöver antalet öka från cirka 90 till mellan 150 och 200 per år fram till år 2030. För att klara det räcker det inte att bara öka antalet utbildningsplatser. Fler behöver också vilja bli – och även tjänstgöra – som reservofficerare.
*Genom bättre ekonomiska villkor?
– Som vi uppfattar det erbjuder vi redan ganska konkurrenskraftiga ekonomiska villkor.
– För att fler reservofficerare ska tycka att det är attraktivt att tjänstgöra är det viktigt – förutom viljan att göra en insats – att det finns goda möjligheter att öva och känslan av att vara en del av ett krigsförband, säger Carl-Magnus R Svensson.
RESERVOFFICERARNAS ORDFÖRANDE MAGNUS Konradsson tror att de ekonomiska villkoren spelar roll.
– I dag är det många reservofficerare som förlorar ekonomisk på att göra en insats, vilket är orimligt.
– Det behövs även en förändrad syn på det kollektiva ansvaret. En konsekvens av de senaste årens individualisering är att vi har glömt bort att vi alla är en del av samhället och beroende av varandra.
Hösten 2023 berättade generalmajor Michael Cherinet i en intervju med Reservofficeren att Försvarsmaktens dåvarande målsättning om 4 800 reservofficerare år 2033 krävde ”minst 200–250 nya reservofficerare per år under lång tid framöver”.
– Det innebär att vi behöver utbilda ungefär fyra gånger så många vi gör som idag, sade han.
Magnus Konradsson är inne på liknande tankar:
– Försvarsmakten måste tänka nytt och utanför den berömda boxen, inte minst för att snabbt kunna öka antalet reservofficerare. En del av officersutbildningen skulle till exempel kunna genomföras på civila högskolor. Man kan också tänka sig ett system där det krävs en kandidatexamen för att komma in på en ettårig officersutbildning. Efter officersexamen väljer man hur mycket man vill tjänstgöra, det vill säga om man vill vara motsvarande reserv- eller yrkesofficer.
– Vissa delar i officersutbildningen och officersyrket är speciellt, men mycket är inte det. Att ställa andra behörighetskrav för att komma in på officersutbildningen skulle ge ökad mångfald och en breddad kompetens.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Reservofficeren 2025.