På en del skolor och i vissa kommuner är de flesta lärare legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar i.
I andra ytterst få.
Det svenska skolväsendet blir allt mindre likvärdigt. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag större i Sverige än i många jämförbara länder. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar. Enligt Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, har elevernas familjebakgrund fått en allt större betydelse för skolresultaten.
– Tittar man på lärarresursen finns det en hel del som pekar på att vi i dag har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.
En genomgång av Skolverkets statistik över den svenska lärarkåren visar på omfattande brister och stora geografiska skillnader när det gäller lärarnas behörighet (ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun).
• Det är mycket ovanligt att samtliga lärare på en skola är legitimerade och behöriga i de ämnen som de undervisar i.
• Läsåret 2015/2016 var det enbart i två kommuner som samtliga högstadielärare i engelska var behöriga – Skellefteå och Svedala. I Emmaboda och Bjuv var mindre än en tredjedel behöriga.
• I fem kommuner var samtliga matematiklärare legitimerade. I två – Åmål och Vingåker – en tredjedel.
• I tre kommuner var samtliga lärare i svenska behöriga (Åtvidaberg, Hörby och Trelleborg). I elva kommuner saknade mer än hälften av svensklärarna rätt behörighet.
• Andelen behöriga lärare var högre i kommunala skolor än i friskolor.
– Man har tidigare inte brytt sig om huruvida lärarna har varit behöriga i det ämne som de undervisat i eller inte, vilket bidragit till de sjunkande skolresultaten. Nu är det en annan syn som gäller, säger Åsa Fahlén.
– Lärarbristen beror delvis på just detta, att det i dag ställs krav på att lärarna ska vara behöriga i de ämnen och de årskurser de undervisar i. Men det är samtidigt den enda rimliga hållningen. Alla elever har rätt till behöriga lärare.
På en del skolor är bara 30–40 procent av lärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i.
– Det är fruktansvärt. Är det ens möjligt att det är behöriga lärare som sätter betygen när man är nere på 30–40 procents behörighet? Jag tror inte det och är helt övertygad om att det fuskas på många håll.
Hur ska man komma till rätta med lärarbristen?
– På kort sikt är det svårt. Men fungerande introduktionsår med mindre undervisning skulle kunna få fler nya lärare att stanna kvar i yrket och högre löner skulle kunna locka tillbaka lärare som lämnat. På längre sikt handlar det om att göra yrket mer attraktivt genom högre löner, bättre arbetsvillkor och en renodling av lärarrollen, att vi helt enkelt får arbeta med det som vi är utbildade för och inte tvingas hålla på med en massa annat.
Hur lockas de främsta lärarna till de mest utsatta skolorna och kommunerna?
– Genom en kombination av högre lön och bra organisation. Många lärare tycker att det är stimulerande att arbeta med elever med stora behov. Men de vill inte, vid sidan om lärarjobbet, även fungera som ställföreträdande mamma, kurator, vaktmästare och polis.
Läsåret 2015/2016 var 38 procent av Ronnebys högstadielärare i engelska legitimerade och behöriga, 41,7 procent i matematik och 38,5 procent i svenska, enligt Skolverkets statistik.
Lennarth Förberg (M), ordförande i utbildningsnämnden i Ronneby kommun, ifrågasätter Skolverkets uppgifter.
– Våra rektorer uppger att behörigheten var 70 procent. Det här läsåret har den dock sjunkit till 63 procent. Andelen behöriga lärare minskar, vilket inte alls är bra. Rekryteringsläget blir allt svårare.
Varför det?
– Vi har ganska långt till de lärosäten som utbildar lärare, vilket är en nackdel ur rekryteringssynpunkt. Men den främsta orsaken är att det utbildas alldeles för få lärare. Det måste utbildas fler. Det finns ingen annan långsiktig lösning.
På kortare sikt?
– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter. De ska i första hand göra det som enbart lärare kan göra. Jag tror att upp mot 20 procent av det som lärarna gör i dag kan andra utföra. Men då krävs det att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Det behövs bland annat lärarsekreterare, lärarassistenter och speciella mentorer, säger Lennarth Förberg.
Mentorer är socialpedagoger som sköter kontakter med föräldrarna.
Det sistnämnda är redan verklighet på en högstadieskola i Södertälje.
– Vi har en mentor för sjuan, en för åttan och en för nian. Mentorerna är socialpedagoger och sköter alla kontakter med elevernas föräldrar om sådant som inte har med den direkta undervisningen att göra. Det gör att lärarna kan fokusera på undervisningen, säger Monica Sonde som är verksamhetschef för de kommunala grundskolorna i Södertälje.
– Vi gör en mängd olika insatser för att behålla och rekrytera behöriga lärare. Vi jobbar bland annat med en tvålärarmodell, det vill säga att det ska vara två lärare i varje klass, varav minst en ska vara behörig i det ämnet som undervisningen gäller.
Läsåret 2015/2016 var behörigheten bland Södertäljes högstadielärare i matematik, svenska och engelska drygt 50 procent (kommunala och friskolor), enligt Skolverkets statistik.
– Den tar inte hänsyn till att vi i stor utsträckning har en tvålärarmodell. I en sådan konstellation kan en av lärarna vara behörig i ämnet och för årskursen medan den andra läraren inte har exakt den behörighet som krävs. I svenska, engelska och matematik får mellan 70–100 procent av eleverna undervisning av minst en lärare med rätt behörighet, säger Monica Sonde.
– Vi arbetar också med att utveckla ledarskapet och prövar en modell med rektorer och enhetschefer på skolorna. Det administrativa och ekonomiska ansvaret har enhetschefen, medan rektorn är den pedagogiska ledaren. Med den modellen får lärarnas ett helt annat stöd i sitt uppdrag.
Är det svårare att rekrytera lärare till vissa skolor?
– Nej. Det var så för några år sedan, men efter att vi har styrt fler förstelärartjänster till skolor med större utmaningar är det inte så längre.
Eva Dekany-Ström, LR:s kommunombud i Södertälje och danslärare på Kulturskolan, säger att det i Södertälje råder stor samsyn mellan arbetsgivare och fack om hur man ska locka till sig fler behöriga lärare till kommunen.
– Det räcker inte att bara höja lönerna. Det handlar lika mycket om lärarnas arbetsförhållanden och arbetsbelastning, om bra skolledningar och bra kollegor. Tvålärarsystemet till exempel, är en bra satsning som lockat lärare till Södertälje.
– Men båda lärarna i teamet ska vara legitimerade och behöriga. Den ene ska inte fungera som assistent till den andre. Det är också viktigt att renodla lärarrollen. Vi ska inte också vara kuratorer, vaktmästare eller rastvakter.
I det gamla brukssamhället Åtvidaberg är en stor del av högstadielärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i, enligt Skolverkets statistik.
Läsåret 2015/2016 var 90,9 procent av lärarna i engelska behöriga, 91,7 procent i matematik och 100 procent i svenska.
– På fasta tjänster har vi bra behörighet. Men det blir allt svårare att få tag på behöriga lärare, både till vikariat och fasta tjänster, säger Christina Holmén Hägerdal som är LR:s kommunombud i Åtvidaberg och högstadielärare i svenska, tyska och engelska på Alléskolan.
Hon säger att närheten till universitetsstaden Linköping och lärarutbildningen där är en förklaring till den höga lärarbehörigheten.
– Vi kan inte bara rekrytera lärare bland dem som bor i Åtvidaberg, utan måste vilja få folk att pendla hit. Vi har till exempel en person som arbetar med lärarstudenterna och försöker få dem intresserade av att arbeta här.
– Tidigare låg vi något högre i lön än i Linköping, men det gör vi inte längre.
Vad är det då som lockar behöriga lärare?
– Jag tror att många trivs och blir kvar av den anledningen. Det är en ganska lugn miljö, rent och snyggt. Det är bra stämning mellan elever, lärare och övriga personal.
– Vi var ganska tidiga med att ta in datorer i undervisningen, vilket gjorde oss extra attraktiva bland en del lärare. Dessutom har vi färre undervisningstimmar än kollegorna i Linköping.
En annan kommun med förhållandevis hög andel behöriga lärare är Umeå.
– Men det beror inte på att kommunen är eller har varit speciellt bra arbetsgivare. Orsaken är i stället universitetet och att staden i sig är attraktiv att bo och arbeta i, säger Hans-Erik Carlborg som är LR:s kommunombud i Umeå och lärare i religionskunskap och svenska på gymnasiet Midgårdsskolan.
– Tidigare fanns det ett överflöd av behöriga lärare. Så är det inte längre. I höstas fick skolorna för första gången någonsin leta efter behörig personal. Mycket talar för att det kommer att bli ännu tuffare framöver. Prognoserna tyder på ett nyrekryteringsbehov under de kommande åren som är dubbelt så stort som de lärare som väntas examineras från universitetet.
Vad bör kommunen göra?
– Till att börja med bör man försöka behålla de lärare man har och se till att de håller sig friska. Kombinationen låg lön och hög arbetsbelastning är ingen bra början.
Renodla lärarrollen?
– Det är bra om man tar bort alla extra arbetsuppgifter och ger oss möjligheter att fokusera på läraruppdraget. Baksidan är att vi riskerar att få ännu mer undervisningstid trots att den redan har ökat. Jag undervisar i dag 20–30 procent mer än vad jag gjorde på 1990-talet, säger Hans-Erik Carlborg.
Mycket talar för att lärarbristen kommer att öka.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Under de kommande åren behöver det rekryteras upp mot 100 000 nya lärare.
– Vi har byggt upp en lärarkris under lång tid genom att inte utbilda tillräckligt många lärare. Det i kombination med kommande pensionsavgångar gör att vi står inför några mycket tuffa rekryteringsår.
– Samtidigt är det allt fler som vill bli lärare, vilket är positivt. Vi examinerar i dag fler lärare än vad vi har gjort sedan 1980-talet, säger Gustav Fridolin.
Samtidigt slutar många lärare i förtid?
– Ja, inte minst under de första åren i yrket. Många nya lärare får inte den introduktionsperiod som de har rätt till, vilket kan vara en förklaring. Sedan handlar det så klart om lönen och arbetsmiljön.
Behöver lärarrollen renodlas?
– Hela utvecklingen med New Public Management som skolan har varit utsatt för, har inneburit att lärarna har fått många andra arbetsuppgifter. En del av dem kan vi plocka bort helt och hållet. Så blir det till exempel när vi digitaliserar nationella prov och förbättrar regelverket runt särskilt stöd. Det blir mindre fokus på byråkrati och mer på att eleverna ska få det stöd de behöver.
– Det finns också uppgifter som lärare utför i dag som andra kan göra i skolan.
Vad har hänt om fem år?
– Då ser vi effekterna av att vi examinerar fler lärare än tidigare, att fler vill bli lärare, att fler påbörjar lärarutbildningen och att fler lärare stannar i yrket. Målet är att utvecklingen ska ha vänt om fem år. Då ska vi ha bättre behörighetssiffror, säger Gustav Fridolin.
Det skiljer mycket i lärarbehörighet mellan olika kommuner.
– Det är en stor skillnad över Sverige, men även inom en kommun kan det vara stora skillnader. Detta är dock inget nytt, utan speglar skillnader i behörighet som funnits länge, men som har blivit synligare i och med att vi kommit i mål med legitimationsreformen. Tidigare har man inte tagit den bristande behörigheten på lika stort allvar som man måste göra nu.
Många behöriga lärare söker sig till skolor och områden som det är enklare att jobba i.
– Vi behöver bryta med att det alltid är högre status att arbeta på skolor som betraktats som fina sedan 1900-talets början. Det är de svåra läraruppgifterna som ska ge högre status.
Hur ska du göra det?
– Genom att prioritera jämlikhet, att se till att varje krona som går från staten till skolan är viktad så att det går mer till de som behöver mest. Lokalt måste man inse att lärarjobbet är tuffare på skolor där barnen har tuffare förutsättningar. Arbetsvillkoren behöver därför vara bättre på de skolorna.
Flera mindre kommuner har svårt med lärarrekryteringen. I exempelvis Gnosjö är 30 procent av svensklärarna på högstadiet behöriga.
– Det innebär att vi brister kraftigt i likvärdighet. Även Gnosjös barn behöver behöriga lärare. Jag tror att man på många håll, förutom att betala lärare de löner som läraryrket kräver och ska ha, behöver satsa på starkare regional samling och gemensamma regionala kompetensförsörjningsplaner, gärna tillsammans med lärosätena.
– För att klara lärarförsörjningen är det också viktigt med utbyggd infrastruktur och goda pendlingsmöjligheter.
Hur länge dröjer det innan alla elever bara har legitimerade och behöriga lärare?
– En krass bedömning är att det om fem år, då vi gör en ny uppföljning, ser bättre ut än i dag och att vi är framme om ytterligare fem år.
– Målet är alla som undervisar våra barn antingen är behöriga själva eller är en del av en investering som huvudmännen gör för att de här personerna ska bli behöriga. Det är bra att man kan komma in till skolan från andra håll än de traditionella, menar Gustav Fridolin.
Är 80–90 procent behöriga lärare en rimlig nivå?
– Ja, det är rimligt. Det är okej med en liten andel obehöriga lärare i skolan, om det är frågan om personer som vi tror kan bli bra lärare och som utbildas under tiden de arbetar i skolan.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden 2017.
*Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärar-legitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.