Hög personalomsättning. Kompetensbrist. Vassa armbågar. Slavhav. Svårt att kombinera arbete och familjeliv.
Det är bara några av redovisnings- och revisionsbranschens utmaningar.
DET SKILJER DOCK mycket mellan olika delar av revisions- och rådgivningsbranschen som – enligt beräkningar av branschorganisationen FAR – består av drygt 14 000 bolag med sammanlagt 37 000 anställda som framför allt är verksamma som revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare eller lönekonsulter.
Ungefär hälften av bolagen arbetar med redovisning och knappt en tredjedel med revision. De flesta – 95 procent – har färre än fem anställda. 11 har fler än 300.
De sistnämnda bolagen står för nästan häften av branschen omsättning och ungefär 40 procent av antalet anställda.
Mycket av senare års kritik och larmrapporter gällande slavhav, vassa armbågar, strikta hierarkier, bristande arbetsmiljö och tuffa debiteringskrav har varit inriktat på de större revisionsbolagen.
Flera av dem har en personalomsättning på drygt 20 procent vilket är ungefär dubbelt så mycket som arbetsmarknaden i stort.
Många anställda arbetar mycket övertid, emellanåt betydligt mer än arbetstidslagens begränsningar om 200 timmars allmän övertid per år.
På ett av de större revisions- och rådgivningsföretagen var det, enligt statistik som Akavia Aspekt har tagit del av, häromåret ett stort antal anställda som arbetade mer än 600 timmars övertid (i förhållande till normal arbetstid, dvs 40 timmars arbetsvecka). En del kom upp i mer än 1000 timmars övertid.
I Akavias senaste medlemsenkät (hösten 2023) uppgav cirka 20 procent av de svarande som arbetar i redovisnings- och revisionsbranschens att de arbetar mer än 17 timmar övertid i månaden och fyra procent att de arbetar mer än 32 timmar.
21 procent uppgav att de redovisar maximalt hälften av sin övertid.
I EN AKTUELL rapport pekar Akavias professionsanalytiker Nina Forssblad på några av branschens utmaningar:
*Färre studenter väljer redovisning som inriktningsämne i sin examen. På en del högskolor är antalet studenter så lågt att flera av dem har valt att ha gemensamma kurser. Andra erbjuder inte längre inriktningen på grundnivå.
*Färre söker till doktorandutbildningar i redovisning, vilket förvärrar bristen på disputerade forskare – och lärare – inom ämnet.
*Många studenter saknar tillräckliga kunskaper i matematik, vilket bidrar till att de väljer andra inriktningar än redovisning/revision i sin examen.
*Arbetsgivare vittnar om att många nyutexaminerade studenter saknar tillräckliga kunskaper i redovisning. Arbetsgivare anser också att det brister när det gäller nyutexaminerades analytiska och strategiskt tänkande och förmåga att se sammanhang.
*Arbetsgivare inom redovisnings- och revisionsbranschen märker ett minskat intresse från nyutexaminerade.
*Framför allt på orter utanför de större städerna riskerar kompetensbristen/-krisen att förvärras.
– Samtidigt som det finns ett växande behov av redovisningskompetens är det många studenter som väljer att inte läsa redovisning för att de tror att det inte kommer att finnas några jobb inom det när de är klara, vilket är både frustrerande och fel, säger Nina Forssblad
*Hur löser man det?
– En del är att förbättra samarbetet och dialogen mellan lärosäten och arbetsgivare. Det är också viktigt att utveckla universitets- och högskolornas studie- och yrkesvägledning, men också gymnasieskolornas, så att studenterna på ett tidigt stadium får en korrekt bild av hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut.
– En annan viktig åtgärd är ha praktik inom ramen för utbildningarna, ungefär som man har vid utbildning av lärare och en del andra yrkesgrupper.
*Leder inte digitaliseringen till att många redovisningsekonomers arbetsuppgifter försvinner?
– Arbetsuppgifter kommer säkert att förändras och en del även att försvinna. Men det lär samtidigt tillkomma nya. Många får andra, kanske mer rådgivande och kvalificerade, arbetsuppgifter än vad de har idag.
NINA FORSSBLAD KONSTATERAR i sin rapport att ekonomer verksamma inom revisionsbranschen är den grupp ekonomer som i lägst utsträckning upplever att de under sin utbildning fick lärarledd undervisning i tillräcklig omfattning.
– Nu när det är många studenter som har svårt att klara även de grundläggande kurserna behövs det mer lärartid. Samtidigt är det brist på lärare. Förutom att de kan ha svårt att få tag på personer att nyanställa har många bolag även problem med att behålla kvalificerade medarbetare.
Många yngre, framför allt kvinnor, väljer att lämna branschen efter några år. Ofta för att de anser att arbetet inte går att kombinera med ett rimligt familjeliv.
Framför allt revisionsbranschen uppfattas av många som hård, hierarkisk, tävlingsinriktad och arbetstyngd. Antalet debiterade timmar utgör ett mått, kanske det viktigaste, på framgång.
– Så kallad ”performance management” är nog det värsta man kan utsätta sina anställda för. Åtminstone om det innebär belöning/bestraffning att nå eller att inte nå vissa mål. Sådant management talar om för de anställda att arbetsgivaren inte har något förtroende för dem. Men för att en arbetsplats skall fungera optimalt, och alla göra sitt bästa, krävs det att man upplever att man har arbetsgivarens förtroende, säger Roland S Persson som är professor i pedagogisk psykologi vid Jönköping University.
– Negativa konsekvenser av sådana här system är ökande stress och utbrändhet. Tävling individer emellan förstör social sammanhållning. Det är aldrig något positivt att anställa en ”vinnarskalle”. En sådan passar inte in i en grupp eller ett team. En sådan person passar enbart in i sportsammanhang där enstaka individer tävlar mot varandra.
Nina Forssblad beskriver redovisnings- och revisionsbranschen som motsägelsefull.
– Samtidigt som den har problem med höga ohälsotal och stor personalomsättning visar FAR:s senaste framtidsstudie att 22 procent av de tillfrågade anser att deras nuvarande jobb är deras drömjobb och 62 procent att det är ganska nära drömjobbet.
*Beror det på att många som inte är nöjda redan har lämnat?
– Antagligen. Men jag tror också att det kan skilja ganska mycket i nöjdhet och arbetsförhållanden mellan olika företag.
PER – SOM ÄR fackligt aktiv, arbetar på ett stort bolag i revisionsbranschen och vill vara anonym för att inte riskera att utsättas för repressalier av sin arbetsgivare – berättar om hur han själv och många av hans kollegor emellanåt har en tuff arbetssituation med mycket långa arbetsdagar.
– Det gäller framför allt i samband med arbetstoppar då man periodvis arbetar 60 timmar i veckan. När många av våra kunder arbetar sent är de kanske kvar på jobbet fram till 19-tiden på kvällen. Vi är där fram till klockan 23 eller 24. Vi arbetar dessutom ofta sent under betydligt längre perioder än vad de gör.
– Det största problemet är ofta dock inte enskilda arbetstoppar, utan bristen på rimlig återhämtning. Den gör att det är många som mår dåligt, säger Per som vill vara anonym och heter något annat i verkligheten
Enligt arbetstidslagen får så kallad allmän övertid tas ut med maximalt 200 timmar per kalenderår.
– Behöver man arbeta ytterligare övertid går det att, till en viss gräns, begära dispens. Men även om man tar hänsyn till dispensreglerna är det många i revisionsbranschen som arbetar betydligt mer än vad som är rimligt. De finns de som arbetar mer än tusen timmar övertid per år. Det är helt vansinnigt, säger en facklig utredare.
– För att inte försämra sina nyckeltal är det dessutom många som inte redovisar all sin övertid.
Enligt flera av de som vi har talat med är det vanligt att arbetsgivare kompensera medarbetare som har en tuff arbetsbelastning genom att höja deras lön eller ge dem en extra semestervecka.
– Det är sällan man ger sig på arbetstiden. Det är dessutom svårt att få ut övertidstimmar i form av ledighet, åtminstone fullt ut. Detta trots att det är oerhört viktigt med möjligheter till återhämtning för att vi ska må bra, säger Per.
– Företagen vill gå med så stor vinst som möjligt. För att minimera antalet timmar som en anställd kostar pengar – utan att generera intäkter – är det ofta för lite luft inlagt mellan uppdragen. Man planerar utifrån att allt ska fungera perfekt, vilket det sällan gör. Uppdragen tar ofta mer tid än vad man har tänkt sig.
*Vad leder det till?
– Förutom en alldeles för hög arbetsbelastning, och allt vad det kan föra med sig, leder det till att många som skulle kunna tänka sig att fortsätta att arbeta med revision slutar för att de vill ha en rimligare balans i livet. Det gäller framför allt personer som är i den åldern då många skaffar familj. Då blir det ännu svårare få ihop de många arbetstimmarna med ett privatliv.
*Varför söker sig många till revisionsbranschen om arbetsvillkoren är så dåliga?
– Det blir allt svårare för många bolag att rekrytera personal. Man har därför sänkt kraven på dem man tar in.
– För många är arbete på en större revisionsfirma det första jobbet efter studierna och något som är bra att ha på sitt CV. Många planerar att arbeta där några år för att sedan gå vidare till en mer senior tjänst – med högre lön och bättre arbetstider – på ett annat företag. Det är en förklaring till att vi alltid kommer att ha en hög personalomsättning. Men man borde inte öka den genom att ha en så hög arbetsbelastning som idag på många av dem som trots allt vill vara kvar.
TOBIAS JOHANSSON-BERG, professor i företagsekonomi, redovisning och styrning vid Mälardalens universitet, har tillsammans med kollegor undersökt vad som gör att nyanställda – revisionsstudenter – väljer att stanna kvar på en revisionsbyrå eller att inte göra det.
– Revisor är ett expertyrke. Det krävs tekniska färdigheter, till exempel kunskaper i externredovisning, bokföring, skattelagstiftning och generell affärskunskap. Men även sociala kunskaper, det vill säga att kunna kommunicera med klienter, ta människor på ett bra sätt och göra sin revision förstådd och begriplig.
– Studier visar att de som blir chefer framför allt är de som har goda sociala färdigheter, som kan ta folk, skaffa kunder och liknande.
En av forskarnas grundteser var att de som söker sig till en revisionsbyrå för en kommande revisorskarriär i allmänhet har med sig en ekonomexamen och har lärt sig externredovisning, dubbel bokföring och liknande under utbildningen.
– Byråerna försöker på anställningsintervjuerna identifiera komplementära färdigheter såsom att hålla deadlines, kunna ta folk och vara ett framtida ledarskapsämne. Problemet är bara att under de första åren på en revisionsbyrå har du inte speciellt stor nytta av dina mjuka färdigheter. Du arbetar inte med att sälja uppdrag, leda team, utveckla verksamheten i ett socialt sammanhang eller liknande. Du ska framför allt lära dig och vidareutveckla tekniska färdigheter. Vår hypotes var att de som anställs utifrån sina goda mjuka färdigheter senare utvecklar en negativ attityd till att vilja att arbeta med revision.
DET ÄR EN hypotes som senare åtminstone delvis bekräftades av forskarnas undersökning av attityder hos 500 personer som hösten 2019 anställdes på några av de större revisionsbyråerna.
280 svarade på frågor om vilken typ av kunskap som var i fokus när de anställdes, vad som värderades och testades och vad det pratades om på anställningsintervjun.
– Hårda färdigheter i bokföring, redovisning, skattelagstiftning kontra förmåga på att kommunicera, hålla deadlines, vara ett ledarskapsämne eller liknande, säger Tobias Johansson-Berg.
Förmågorna värderades på en 7-gradig skala. Medelvärdena för de tekniska färdigheterna var 3 och för de sociala 5.
– De sökande upplevde alltså att det lades en större vikt vid deras sociala färdigheter än deras tekniska.
Ett år senare frågade forskarna samma personer hur troligt de anser att det är att de inom tre år arbetar med revision och hur troligt det att de fortfarande arbetar hos deras nuvarande arbetsgivare.
– De som upplevde att de blev anställda för sina mjuka färdigheter, och vid anställningen även fick intrycket av att mjuka färdigheter var viktiga för att jobba med revision, ansåg i betydligt lägre utsträckning det som troligt att de tre år senare arbetar med revision, eller var kvar på samma byrå, än de som ansåg att de anställdes på grund av sina hårda färdigheter i revision.
*Vad bör byråerna göra?
– Många lever kvar i en värld där det står 20 personer och knackar på dörren till varje ledig tjänst och att det därför inte gör så mycket om många slutar. Men så är det inte längre. Kanske ska de i framtiden rekrytera i två olika kohorter; tekniska färdigheter i en och sociala i en annan.
FÖR EN TID sedan besökte Revisorsinspektionens chef Per Johansson inspektionens amerikanska systerorganisation.
– De berättade att inte heller amerikanska ungdomar läser redovisning och revision i samma utsträckning som tidigare.
Sedan 2010, då revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades i Sverige, har antalet auktoriserade revisorer minskat från cirka 4 000 till 3 000.
– Under samma period har antalet aktiebolag i det närmaste fördubblats, säger Per Johansson.
– Under de kommande åren väntas behovet av revisorer dessutom öka, bland annat för att klara granskning av företagens växande – lagstadgade – hållbarhetsrapportering men också som en del i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Förslag om ett återställande av revisionsplikten för mindre aktiebolag diskuteras.
Samtidigt lämnar många revisorer branschen.
– För några år sedan sades det att det i framtiden inte kommer att behövas revisorer och andra som arbetar med revision. Digitaliseringen skulle lösa det mesta. Även om det är en felaktig uppfattning, lever den kvar på många ställen. Det är viktigt att få ut budskapet att revisor är ett framtidsyrke med en kraftigt expanderande arbetsmarknad.
– Det är idag många som kort efter att har skrivit provet och blivit auktoriserade revisorer lämnar yrket. Det gäller inte minst många unga.
*Varför då?
– En auktorisation innebär en kvalitetsstämpel som gör personen attraktiv för andra – bättre avlönade – arbeten. Men också arbeten som innebär större möjligheter att uppnå en rimligare balans mellan arbete och privatliv.
– Jag tycker att branschen behöver bli bättre på att hantera frågor som alternativa karriärvägar, balans i livet, jämställdhet och mångfald. Det handlar inte minst om att säkerställa en god och jämn återväxt. Hur väl revisionsbranschen lyckas locka till sig och behålla medarbetare är en knäckfråga.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2024