Mer än var fjärde privat skolaktör som förra året fick bidrag av Skolverket har under de senaste åren haft skulder registrerade hos Kronofogden.
– Kontrollen av hur de statliga bidragen används behöver skärpas, säger Roger Haddad (L) som är vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

År 2018 fick 1 156 privata skolaktörer – till exempel företag, ideella föreningar och stiftelser – statsbidrag av Skolverket.
325 av dem, det vill säga 28 procent, har sedan 2016 haft skulder registrerade hos Kronofogden, framför allt för olika typer av skatteskulder.
Det sammanlagda värdet på skulderna uppgår till drygt 120 miljoner kronor.
I en del fall har betalningskraven hamnat hos Kronofogden på grund av enstaka misstag, i andra fall har orsaken varit mer omfattande slarv eller att man på grund av ekonomiska problem valt att inte betala sina skulder. 57 av de privata aktörerna har haft eller har skulder som gått till indrivning.
Johanna Freed, chef för en av de två enheter på Skolverket som fördelar statsbidrag, berättar att verket inte gör någon ekonomisk kontroll av mottagarna innan bidrag betalas ut.
– Nej, vi utgår från vårt register över huvudmän som i sin tur bygger på information från Skolinspektionen om vilka som har tillstånd att bedriva skolverksamhet. Det sker också en kontroll av att mottagarna är berättigade att söka aktuella bidrag.
– Innan vi betalar ut några bidrag kontrollerar vi även att mottagaren inte har gått i konkurs, så att vi inte betalar ut pengar till någon som inte har någon verksamhet.
*Kontrollerar ni mot eventuella skulder hos Kronofogden?
– Nej, i allmänhet inte. Skulder hos Kronofogden är inget skäl till varför vi inte ska bevilja några bidrag.
*Innebär det att det betalas ut bidrag till en skol-huvudman som uppfyller de formella kraven och har fyllt i ansökan rätt, oavsett eventuella skatte- eller andra skulder till staten?
– Ja. Vi har i dag inte mandat att kvitta bidrag mot eventuella skatteskulder. Däremot har vi hårda krav på hur pengarna ska användas, en omfattande återkravsparagraf och återkräver regelbundet bidrag. Ett ganska vanligt skäl för återkrav är att en mottagare har gått i konkurs. Huvudmannen brukar då dessutom själv kontakta oss och säga att man har eller är på väg att gå i konkurs och därför vill betala tillbaka pengarna.
En av de skolaktörer som har haft skulder till staten registrerade hos Kronofogden är Al-Azhar-stiftelsen som driver flera friskolor och vars verksamhet i huvudsak finansieras av kommunala och statliga bidrag.
I november häktades fem av stiftelsens dåvarande eller tidigare styrelseledamöter som misstänkta för grova ekonomiska brott. De ska bland annat ha medverkat till att tio miljoner kronor överförts från stiftelsen till tre utomstående bolag som kontrolleras av en av styrelsemedlemmarna.
I mitten av december släpptes fyra av de häktade. Samtliga nekar till brott. Den utpekade huvudmannen, som bland annat misstänks för trolöshet mot huvudman, grovt penningtvättsbrott och grovt bokföringsbrott, är fortfarande häktad.
– Misstankarna kvarstår mot samtliga. Jag räknar med att väcka åtal senare i vår, säger Lisa Hermanrud som är kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm.
Johanna Freed berättar att Skolverket håller på att granska hur bidragen till Al-Azhar-stiftelsens skolor har använts.
– Vi har inlett en granskning och bett dem besvara ett frågebatteri kring de statsbidrag från Skolverket de har tagit del av under perioden 2015–2018. De har fått en månad på sig att svara på våra frågor.
I slutet av förra året konstaterade Riksrevisionen i en granskning att det finns betydande brister i Skolverkets uppföljning av hur de olika statsbidragen på skolans område används.
”…den ekonomiska uppföljningen på handläggarnivå i huvudsak avser en översiktlig rimlighetsbedömning av utfall mot beviljad bidragsram…//… Avsaknaden av ett systematiskt arbetssätt, där man identifierar och implementerar proaktiva kontroller i handläggningen, försvårar möjligheten att förebygga förekomsten av medvetna och omedvetna fel hos bidragsmottagarna” skriver revisionen.
Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, menar att Skolverkets kontroll behöver skärpas.
– Jag skulle till exempel gärna se ett varningssystem som automatiskt flaggar om något misstänkt eller uppseendeväckande dyker upp. Både Skolverket och Skolinspektionen bör ingå i ett sådant system. Det är viktigt att pengarna går till rätt saker.
Sedan en tid tillbaka arbetar Skolverket med att förbättra sina rutiner, berättar Johanna Freed.
– Vi har tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med hur vi ska förbättra vår kontroll och granskning. En väsentlig del är mer systematiska risk- och väsentlighetsbedömningar. Jag tror dock att det kommer att dröja till 2020 innan vi fullt ut har kommit igång.
– Vi kan bland annat behöva plocka in ny kompetens. Vi har till exempel ingen redovisnings- eller kommun-ekonom som arbetar här.
2018 delade Skolverket ut drygt 17,5 miljarder kronor – fördelade på mer än 60 olika typer av bidrag som var och ett i allmänhet styrs av en speciell förordning – till skolhuvudmännen.
*Är det för många bidrag?
– Ja, dagens system är inte bra, vilket det finns en relativt bred samsyn om. Vi vill att man tar bort vissa statsbidragsförordningar och slår ihop andra med varandra. Då skulle vi få ett mer överskådligt regelverk, säger Johanna Freed. 

 Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden

 

Share This