Vid höjd beredskap ska reservofficerare snabbt infinna sig på sina förband.
Vem tar då hand om deras barn? Eller gamla föräldrar?
– Svaret är inte givet. Höjd beredskap blir det ultimata stresstestet för samhället, säger Niklas Eklund som är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

EFTER ATT EN rekordstor rysk-kinesisk militärövning inletts i Östersjöområdet beslutar den svenska regeringen om höjd beredskap. Statsministern meddelar kort att entydiga underrättelser visar att Sverige befinner sig i krigsfara och att hela samhället ska mobilisera.
I Totalförsvarets forskningsinstituts skrift ”Gråzonslägen i krig och fred” resoneras det kring vad som kan leda fram höjd beredskap och vilka utmaningar som väntar.
Det berättas också om hur det gamla totalförsvaret växte fram i samklang med folkhemsprojektet och med den delvis korporativistiska relationen mellan staten, näringslivet och civilsamhällets organisationer som en viktig beståndsdel.
I dag ser det svenska samhället annorlunda ut, är betydligt mer individualiserat och privatiserat. Det gemensamma har succesivt försvagats.
– Sedan 2022 ska vi plötsligt prioritera det kollektiva, vara beredda att satsa både oss själva och stora summor på ökad beredskap och ett starkare totalförsvar, säger Niklas Eklund som är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och föreståndare Europeiska CBRNE-centret.
– Jag tror att vi alla, inklusive myndigheter, just nu lever i tvekan och undran. Att återuppväcka det kollektiva samhällskontraktet, som var väldigt starkt när vi hade ett utbyggt värnpliktssystem, är den riktigt stora uppgiften.
*Vad kommer att hända vid höjd beredskap?
– Det är omöjligt att förutsäga hur stora medborgargrupper, företag ja till och med myndigheter kommer att reagera om vi utsätts för det ultimata stresstestet.

VID HÖJD BEREDSKAP är bland annat reservofficerare skyldiga att inställa sig för militär tjänstgöring, kanske en lång sådan. Samtidigt varierar deras materiella och praktiska förutsättningar att göra det. Till skillnad mot under beredskapsåren är det vanliga idag att alla vuxna i en barnfamilj arbetar utanför hemmet. Många lever dessutom ensamma med barn.
*Är det något som man bör fundera över?
– Absolut. Det handlar om ren matematisk logik, säger Erik Lövrup Nordentjell som är biträdande chefsjurist vid MSB.
*Har man gjort det?
– Jag skulle säga så här. Det är en komplikation som jag tror att man har valt att inte prata så mycket om för att den är lite komplicerad.
Vem tar då under höjd beredskap hand om de inkallades minderåriga barn eller hjälper deras åldrande föräldrar när inte hemtjänsten fungerar som tidigare (kanske för att personalen är inkallad).
– Jag vet inte, men hoppas och tror att detta är något som kloka hjärnor just nu funderar över. På många håll arbetas det hårt med att åstadkomma olika samordning. Men det görs ofta ur ett statligt myndighetsperspektiv, vilket innebär en risk för att man missar de mjuka frågorna som i allmänhet ligger på kommunerna, säger Niklas Eklund.
– Många tänker sig nog att barn och andra vid behov kan evakueras till bondgårdar på landsbygden, ungefär som under andra världskriget. Men idag finns inte så mycket av den landsbygden kvar. Så vart ska folk då ta vägen och vem ska hålla koll på dem?
*Vart ska de ta vägen?
– Säg det. Jag tror att det är många individer som kommer att hamna i svåra moraliska dilemman. Ska de prioritera sina barn? Eller sina gamla föräldrar som kanske inte överlever om de lämnas ensamma? Ska den som är reservofficer och driver en bilverkstad som servar regionens ambulanser stänga verkstaden och rycka in till sitt militära förband även om det innebär att ett stort antal ambulanser blir stående och därmed inte kan hjälpa svårt skadade och sjuka?
Niklas Eklund tror att för de flesta reservofficerare är svaret självklart – de kommer att bege sig till sina förband.
– Men frågorna visar på några av de moraliska dilemman som vi ställs inför vid höjd beredskap. Det är dessutom då som de militära och civila intressena börjar skava ordentligt mot varandra. Vid krig är prioriteringen på ett sätt enklare

BLAND ANNAT FÖRSVARSBEREDNINGEN har lyft fram behovet av en samlad myndighetsfunktion som ansvarar för personalförsörjningen under höjd beredskap, berättar Erik Lövrup Nordentjell.
– Även arbetsmarknadens parter bör i högre utsträckning engageras i detta. Till det ska läggas alla frivilligorganisationer som en viktig resurs för att lösa en mängd praktiska problem och arbetsuppgifter i civilsamhället.
*Varför finns inte en sådan funktion på plats redan nu?
– Man tänker nog att samhällskittet kommer att hantera många av problemen. Och så är det kanske i det kortare perspektivet. Erfarenheter från en mängd händelser visar att det går snabbt att mobilisera stora frivilligresurser. Frågan är bara vad som händer när en konflikt har pågått i ett par månader och den omedelbara känslan av att jag måste hjälpa till har mattats av?
Idag är det många som tvingas går ner i lön – jämfört med vad de tjänar på sina civila jobb – när de tjänstgör som reservofficer.
– Ersättningsnivåerna är framför allt en politisk fråga. Samtidigt behöver det finnas en trovärdighet från statens sida när det gäller ersättningarna, säger Erik Lövrup Nordentjell.
– Jag tror att det finns skäl för politikerna att fundera över nivåerna, framför allt om människor ska tjänstgöra under lång tid.
Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra år.
– Det säger sig självt att det kan bli besvärligt för många som tjänstgör under lång tid om ersättningen är för låg.
– Redan idag har regeringen möjlighet att justera ersättningen genom så kallade fälttraktamenten. Jag vet inte om det är en bra lösning, men det är åtminstone ett alternativ.
Reservofficeren har frågat de stora bankerna vad som sker med bostadslånen vid höjd beredskap, om den som får sin inkomst sänkt på grund tjänstgöring i försvaret kan räkna med lättnader.
De banker som har svarat hänvisar till individuella bedömningar och Finansinspektionens riktlinjer. Enligt dessa kan amorteringsundantag göras av ”särskilda skäl, till exempel tillfälligt lägre inkomster på grund av mycket kraftig nedgång i svensk ekonomi”.
Många reservofficerare och andra som tillhör förband i norra Sverige bor i de mellersta eller södra delarna av landet.
*Finns det sängplatser till alla behöver kallas in?
– Det tror att jag man kan hantera. Vid höjd beredskap kan försvaret ta över hotell, campingplatser, skidanläggningar och liknande utan att ägarna kan göra så mycket åt saken. Det handlar om tiotusentals bäddar, säger Erik Lövrup Nordentjell.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Reservofficeren 2025.