En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är som en droppe i havet, säger Margit Koppari som är SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

OM ETT PAR veckor väntas riksdagen besluta om den så kallade vårändringsbudgeten som bygger på vinterns överens-kommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. En del i budgeten är ett nytt statsbidrag till skolan på 475 miljoner kronor för 2019 som ska underlätta för skolhuvudmännen att anställa fler lärarassistenter och ge lärare ökad möjlighet att fokusera på undervisningen.


– Lärarbristen är stor. Samtidigt ägnar lärare mycket tid åt olika arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra. Lärarassistenter kan avlasta lärarna så att de kan fokusera på att förbereda och utveckla undervisningen och det som hör till den. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen stärkas och studieron öka, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) när förslaget presenterades.


Det är i skrivande stund oklart vilka som kommer att omfattas av bidraget, till exempel om det ska gälla både grund- och gymnasieskolan eller bara grundskolan eller delar av den.

 Det är heller inte klart om det kommer att krävas kommunal-  eller annan medfinansiering för att få del av bidraget.


Säger riksdagen ja till vårändringsbudgeten kommer regeringen kort därefter anta en förordning som i detalj anger hur statsbidraget ska användas. Dessutom ska Skolverket ta fram nationella riktlinjer för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.


Enligt Skolverkets statistik har drygt 3 000 personer (läsåret 2018/2019) en tjänst som lärarassistent inom det svenska skolväsendet. Omräknat till heltidstjänster motsvarar antalet lärarassistenter knappt 2 100. Jämfört med föregående läsår har antalet heltidstjänster vuxit med 335, vilket innebär en ökning på nästan 20 procent.


Under de kommande åren räknar regeringen och samarbetspartierna med att kunna anslå 500 miljoner kronor per år till lärarassistenttjänster. Det är pengar som enligt ett pressmeddelande från Liberalerna ska göra det möjligt att anställa uppåt 3 000 lärarassistenter runt om i Sverige.


Det finns inga formella utbildnings- eller kompetenskrav på lärarassistenter. Det saknas dessutom bra offentligt statistik om deras lönenivå.

 I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån att de i genomsnitt tjänar 24 000 kronor i månaden. Då räcker 500 miljoner kronor till att anställa 1 157 lärarassistenter på heltid (inklusive sociala avgifter etc) under ett år. 

Det innebär, om anslaget begränsas till grundskolan, en lärarassistent per 923 elever, det vill säga en lärarassistent per 31 klasser om det i genomsnitt går 30 elever i varje klass.

 Om alla lärarassistenter skulle arbeta lika mycket i varje klass, innebär det i genomsnitt en kvart per dag och klass vid 40 timmars arbetsvecka.


Enligt Skolverkets statistik arbetar det 87 872 lärare i grundskolan (läsåret 2018/2019). Om alla skulle få lika mycket hjälp av en lärarassistent räcker satsningen till i genomsnitt sex minuters avlastning per lärare och dag. 

Fördelas pengarna mellan kommunerna i förhållande till antalet elever och lärare i grundskolan, är det flera kommuner som får nöja sig med att ha en lärarassistent anställd under bara delar av året.


Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare och kommunombud för LR, berättar att det i Gällivare, som i många andra kommuner, råder stor brist på legitimerade lärare, något som dessutom har förvärrats av att flera lärare som varit missnöjda med arbetsvillkoren och arbetsmiljön valt att lämna den kommunala skolan för att bland annat börja arbeta i gruvindustrin.


– För många av lärarna som har lämnat skolan har lönen inte varit det främsta skälet, även om den är viktig, utan arbetsmiljön, inte minst den negativa stress som alla så kallade effektiviseringar – det vill säga besparingar – ger upphov till. Det är många lärare som känner att de inte längre har förutsättningar att göra ett bra jobb.


– Det borde bland annat minskas på antalet administrativa uppgifter, utan att öka undervisningstiden, så att vi lärare kan koncentrera oss på det vi är utbildade för.

*
Genom att anställa lärarassistenter?


– Vi säger inte nej till avlastning, men tycker att det vore bättre om det infördes ett tvålärarsystem i stället för lärarassistenter. Vi behöver fler lärare i skolan, inte färre. Sedan USK:en försvann har det lagts mer och mer undervisningstid och administrativa uppgifter på oss. Till det ska läggas att vi i dag inte har speciallärare, resurslärare eller specialpedagoger i tillräcklig utsträckning. 


– Risken med satsningar på lärarassistenter är att de kan leda till att vi lärare får undervisa mer, och att de undervisningsanknutna uppgifterna i och med detta ökar. Vi avlastas kanske en del arbetsuppgifter, men vi får samtidigt nya. Det blir ingen avlastning, utan ett arbetsbyte. Tyvärr tror jag att många kommuner ser lärarassistenter som ett sätt att lösa lärarbristen. Risken är stor att man biter sig själv i svansen och att fler lärare lämnar skolan.



Liknande uppfattning har Jonas Appelgren, gymnasielärare i matematik och fysik och kommunombud för LR i Båstad.


– Min bild är att man försöker lösa skolans problem genom en lösning som inte professionen har begärt. Jag har åtminstone inte hört några kollegor som har efterfrågat satsningar på just lärarassistenter.


– En stor farhåga som jag har är att man försöker minska lärarbristen genom att låta lärarassistenterna utföra läraruppgifter under handledning av legitimerade lärare som på så vis får ytterligare en ny tung arbetsuppgift. Det är också risk för att kommunerna ser satsningar på lärarassistenter som en möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, säger Jonas Appelgren.
*

Behövs det inte fler yrken i skolan?


– Det som behövs är bland annat fler kuratorer, socionomer och socialpedagoger. I dag är exempelvis mentorskapet en väldigt tung arbetsuppgift för många lärare och något som de behöver hjälp med. Till det ska läggas att många elever mår väldigt dåligt.

*
Finns det inte arbetsuppgifter som lärarassistenter kan utföra och som avlastar lärarna?


– Har man tillgång till en lärarassistent kan man säkert fylla den personens tid med vettiga arbetsuppgifter. Exakt vad beror bland annat på hur gamla eleverna är. Samtidigt ska man komma ihåg att en halv miljard kronor låter som mycket pengar, och det är det så klart också. Men det blir inte speciellt mycket till var och en när pengarna ska fördelas på 290 kommuner.



PÅ NÅGRA AV Borås högstadier arbetar sedan ett par år tillbaka tio så kallade studiecoacher.


– Det är en mycket lyckosam satsning. Coacherna fungerar både som social och pedagogisk stöttning och arbetar bland annat med elever som kräver lite mer utöver det vanliga. De innebär en enorm avlastning för framför allt lärare med många elever som kräver extra tid. Coacherna svarar också för många av kontakterna med elevernas föräldrar, berättar Anne Pihlo som är ordförande för LR i Borås.


*Vad har studiecoacherna för bakgrund?


– De har en akademisk bakgrund. Några är till exempel socionomer, medan andra kan ha arbetat som lärare.
Enligt en utvärdering som Borås kommun nyligen gjorde anser 104 av 116 svarande lärare på skolor med studiecoacher att satsningen inneburit att arbetssituationen på skolan generellt har blivit bättre. 99 lärare uppger att de själva direkt har påverkats av studiecoachernas arbete.

*
Behövs inte traditionella lärarassistenter?


– Jag tror att det varierar mycket beroende på var lärarna arbetar och elevernas ålder. På låg- och mellanstadiet kan lärarassistenter avlasta lärarna genom att exempelvis vakta i matsalen, följa eleverna till och från bussen och rastvakta. I dag använder lärarna en orimligt stor del av sin arbetstid till sådana uppgifter.


– På högstadiet tror jag att det är bättre att satsa på att anställa studiecoacher eller heltidsmentorer men också fler elevassistenter. Jag tror inte att man tjänar på att inrätta tjänster som man kan fylla med lite vad som helst, säger Anne Pihlo.


I Karlskrona varierar lärarnas inställning till satsningar på lärarassistenter, berättar Mikael Persson som är lärare i geografi, historia och religion på af Chapmangymnasiet mitt i stan och kommunombud för LR.


– En del är positiva, medan andra anser att det är bättre att anställa bland annat fler elevassistenter, vaktmästare och kuratorer. Även forskarna är kluvna till vinsten med lärarassistenter, framför allt när det gäller att minska på lärarnas administration och liknande.

*
Vad anser du?


– Jag tror att lärarassistenter kan avlasta lärare som arbetar med yngre barn och ta över arbetsuppgifter som exempelvis rastvakt, en del föräldrakontakter och pedagogiska måltider. Men det är viktigt att man från statens sida noga styr upp vad lärarassistenterna ska göra.

*Är det risk för att de blir en slags B-lärare?


– Jag skulle inte vilja kalla dem för B-lärare. Lärare är lärare. Lärarassistenter har ett annat uppdrag i skolan. Men finns det ingen tydlig och klar arbetsbeskrivning kan det mycket väl bli så. Det är dock stor skillnad på de båda utbildningarna.


– Det vi framför allt behöver i skolan är fler behöriga lärare. I dag är det många kollegor som har väldigt stora undervisningsgrupper och mycket undervisningstid, säger Mikael Persson.


Pelle Sjöborg, lärare i samhällskunskap och religion på Bergska gymnasiet i Finspång och kommunombud för LR, säger att det inte finns något stort behov av lärarassistenter på hans skola.


– Däremot behövs det bland annat fler lärare, speciallärare, elevcoacher och elevassistenter, och det gäller inte bara hos oss. Det är många yrkesgrupper som det är brist på i skolan. 


– Det som drivit fram satsningen på lärarassistenter är framför allt den stora lärarbristen. Vi lärare har själva fått finansiera de senaste årens löneökningar genom ökad undervisningstid. Risken är det blir samma sak med satsningen på lärarassistenter.

EFTER VALET I fjol tog de fyra traditionella allianspartierna över styret av Östersunds kommun. En av de första åtgärderna som utlovades var en satsning på lärarassistenter.


– Vi hoppas att femton ska vara på plats i höst, säger Per Löfstrand (L) som är kommunalråd och ansvarig för utbildningsfrågor i kommunledningen.


– Tanken är att lärarassistenterna ska arbeta på de grundskolor där vi har stora problem med måluppfyllelsen och som är i störst behov av stöd.


*Vad ska de göra?


– De ska stödja lärarna, till exempel genom att arbeta som rastvakter, finnas med i klassrummen, hjälpa till med att hålla ordning och kopiera. Det ska inte vara elevassistenter, utan lärarnas assistenter.


*Vore det inte bättre att anställa fler lärare?


– Det vore toppen med ett tvålärarsystem om det fanns ekonomi för det. Dessutom råder det lärarbrist, och då kan lärarassistenter vara ett bra komplement. Ur ett ekonomiskt perspektiv är också det en bra lösning. Det är billigare att ha en lärarassistent anställd än en lärare, säger Per Löfstrand.
*

Blir de inte en slags B-lärare?

– Nej. De ska vara assistenter till lärarna och hjälpa dem i deras yrkesutövning. De ska inte fungera som lärare.


Många lärare är kritiska till planerna på att brett införa lärarassistenter i Sverige och menar att det de främst behöver hjälp med inte är exempelvis kopiering, som lyfts fram som en arbetsuppgift som en lärarassistent kan ha.


– Jag är numera universitetslektor, men arbetade tidigare inom gymnasieskolan i 20 år. Vi hade då omgångsvis hjälp av personer som arbetsprövade och som fungerade som assistenter. De var ett enormt hjälpmedel. Lärarassistenter kan hjälpa till med många saker, säger Per Löfstrand. 
*

Som vad då?


– Om läraren till exempel ska förbereda en samhällskunskapslektion kan assistenten skanna nätet för att kolla vad det står om Israel–Palestina-konflikten. Vilken information finns det där som jag som lärare inte har? Vad står det i utländska och svenska medier? Förhoppningsvis går det att hitta personen som har den kompetensen.


– En person som har läst en grundkurs i statsvetenskap kan till exempel vara en bra assistent till en samhällskunskapslärare. I matematik kan det vara bra att ha en assistent som har läst en termin i det ämnet. Erfarenhet av arbete som sekreterare kan också vara positivt, säger Per Löfstrand.



Claes Hoglert, matematiklärare på Parkskolan och ordförande för LR i Östersund, säger att kommunens planer på att införa lärarassistenter inte har diskuterats med lärarfacken.

– Jag förstår inte riktigt vad de ska göra. Det som behövs i skolan, förutom fler lärare, kuratorer och andra yrkesgrupper, är bland annat skolfritidsledare. Det är en personalgrupp som är mycket viktig för en bra skolmiljö, men som i princip är bortsparad. Sådana borde man satsa på att införa igen.


Återkommande vittnar många lärare om hur mentorskapet tar allt mer av deras tid och är en tung del av arbetet.


– Men det är inte arbetsuppgifter som kan tas över av lärarassistenter, utan som kräver utbildad personal.

*Tanken med lärarassistenterna är att de, förutom att exempelvis rastvakta och hålla ordning, ska kunna hjälpa lärarna med en del administrativa sysslor, till exempel kopiering. Det är väl bra?


– Jag tycker att det är bättre att satsa på skolfritidsledare och låta dem hålla i rastverksamheten.


– Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat. Skolan ska dessutom bli mer digital. Lärarassistenterna kan knappast heller hjälpa oss med att exempelvis rätta prov. Det behöver jag som lärare göra själv för att kunna bedöma eleverna och veta vad jag bör lägga ned mer tid på. Dessutom kommer jag som lärare att vara ansvarig för det som lärarassistenten gör. Jag tycker att idén är feltänkt. Det är ett populistiskt förslag från politiken.
*

Vad bör man göra i stället för att underlätta för lärarna?


– Minska på kraven när det gäller dokumentation och administration och börja lita på professionen. I dag har den tilliten till stora delar gått förlorad. Vi lärare behöver dessutom fler kollegor, säger Claes Hoglert.

*Hur kan man locka tillbaka de lärare som lämnat skolan?


– Genom att förbättra både den sociala och fysiska arbetsmiljön, minska på arbetsbelastningen, ge lärarna ordentligt med tid till för- och efterarbete, återgå till den reglerade undervisningstiden, begränsa storlekarna på undervisningsgrupperna, höja lönerna och se till att elever med särskilda behov också får det.


– För att flera ska vilja bli lärare behöver yrkets status höjas, och då räcker det inte med att satsa på att införa några lärarassistenter.


Claes Hoglert säger att flera att av Östersunds skolor är mycket slitna.


– I en del fall är den fysiska arbetsmiljön rent bedrövlig. Jag tror inte att det finns någon annan personalgrupp som skulle acceptera så dålig fysisk arbetsmiljö som många lärare har. På en del håll får tio lärare dela på en skrubb.  
 

 

Mikael Bergling


Första publicering: Tidningen Skolvärlden

Share This