Om det förslagna betygssystemet redan varit verklighet hade mer än var femte student på de mest attraktiva universitetsutbildningarna inte kommit in.
– Det är ett mått på hur orättvist dagens system är, säger utredningssekreteraren Anders Auer.

DEN 18 FEBRUARI i år överlämnades utredningen ”Ett likvärdigt betygssystem” till skolminister Lotta Edholm.
Enligt utredaren Magnus Henrekson är det nuvarande betygssystemet inte likvärdigt.
– Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg, säger Magnus Henrekson.
I en föga uppmärksammad bilaga till utredningen skattas hur ett kalibrerat betygsvärde kan tänkas påverka vilka som kommer in på de mest eftertraktade universitets- och högskoleutbildningarna.
Som räkneexempel används antagningen (betyg) till Handelshögskolan i Stockholm 2018 och 2019. Beräkningarna utgår ifrån de som uppfyllde antagningskravet för att komma in på utbildningen, inte vilka som de facto på började studier på skolan.

SIMULERINGEN VISAT ATT 33 respektive 26 procent av dem som nådde upp till Handelshögskolans antagningspoäng 2018 och 2019 inte hade gjort det med ett kalibrerat meritvärde.
”Detta får anses som ganska stora andelar och indikerar att en betygsreform med kalibrerade meritvärden kommer att få reell betydelse för vilka som antas till de mest attraktiva utbildningarna”, konstaterar utredningen.
Simuleringarna är utförda av en av utredningens sekreterare, Anders Auer som under tre decennier arbetat med utbildningsstatistik på Skolverket.
– Beräkningarna visar vilka konsekvenser man kan förvänta sig av sådan här reform. Den kommer inte bara beröra någon procent eller så.
– Om man ser elevkohorten som en lång kö så kommer några av dem som i dagens system står långt fram att halka ner som ett resultat av att vi styr upp likvärdigheten på skolnivå.
Blir det mer rättvist?
– Ja, och vi får även ett mått på hur orättvist det är idag utifrån skolnivåperspektivet.
Enligt Anders Auer hade uppskattningsvis mellan en fjärdedel och en femtedel av de som idag studerar på de mest eftertraktade universitets- och högskoleutbildningarna i Sverige förmodligen inte kommit in på dem om det föreslagna betygssystemet varit verklighet när de ansökte (betygsintag).
Från och med i höst kräver Handelshögskolan i Stockholm att den som söker till skolans kandidatprogram på sina gymnasiebetyg ska ha fått minst 1,25 poäng på högskoleprovet för att vara behörig (förutom övriga behörighetsregler).

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2025.