En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.
I augusti i år presenterade Skolvärlden ny statistik som pekar på en kraftig ökning av lärarbristen under de kommande åren. Mest dramatisk väntas utvecklingen bli utanför universitets- och högskoleorterna. Risken är stor att många kommuner, framförallt i glesbygden, om några år överhuvudtaget inte kommer att kunna rekrytera behöriga lärare i centrala ämnen. Resultatet blir fler obehöriga lärare och att likvärdigheten försämras ytterligare.
Självklart finns det ett samband mellan hur stor en kommun är och hur många unga, legitimerade lärare det bor i den, men också om det finns en lärarutbildning där eller inte.
I de 20 kommuner där det bor flest unga grundskolelärare finns det också en lärarutbildning. I 19 av 20 kommuner där det bor flest unga gymnasielärare är det samma sak. Undantaget är Solna kommun, som dock är en del av Stockholmsområdet – där det finns många lärarutbildningar.
– Vi ser att de som studerar till ämneslärare i större utsträckning än andra lärarstudenter väljer studieorter som ligger en bit från hemmet. De som studerar till förskollärare eller grundskolelärare söker sig oftare till utbildningar nära hemorten, vilket kan ha betydelse för var man väljer att bosätta sig efter utbildningen, säger Sara Svanlund som är 2:e vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.
– Tveklöst har orter med lärarutbildningar lättare för att rekrytera nya lärare. Övriga får anstränga sig lite mer när det gäller att erbjuda en bra arbetsmiljö och lön, både ingångslön och livslön. Det är ganska enkelt.
Kan man inte ha lärarutbildningar på fler orter?
– Lärarutbildningens dimensionering och geografiska placering är viktiga frågor. I första hand måste vi se till att utbildningen håller hög kvalitet, inte minst när det gäller antal professorer och disputerade lärare, och då kanske det inte är rimligt att den finns överallt.
– Ett intressant alternativ till att sprida lärarutbildningen på fler orter är att underlätta för distansstudier. Då kan studenterna bo kvar hemma och samtidigt bedriva kvalificerade studier, även om det inte finns något universitet eller någon högskola på orten.
Fungerar det med en lång lärarutbildning på distans?
– Det ställer stora krav på utbildningen, inte minst hur man ska kompensera för de kollegiala inslagen som kommer naturligt då studenter fysiskt läser tillsammans. Men samtidigt som distansutbildningar innebär en del utmaningar, kan de också vara ett intressant alternativ och en möjlighet för personer som bor i orter som ligger långt ifrån en traditionell lärarutbildning.
Och ett alternativ för den som vill utbilda sig till lärare lite senare i livet och kanske inte kan flytta av familjeskäl?
– Ja, men jag tror att distansutbildningar även kan locka yngre studerande. Här finns en chans för många kommuner att underlätta för studerande att bo kvar på orten och ändå utbilda sig till lärare.
Lärarbristen innebär en jättestor utmaning. Då måste vi våga testa nya vägar. Det viktiga är att vi hela tiden slår vakt om utbildningens kvalitet. Den kan vi inte kompromissa med.
Örebro är en av de städer där det bor flest unga legitimerade lärare (25-32 år), både i förhållande till antalet invånare och i faktiska tal. En av dem är Isac Bergwall från Nora som i våras tog sin lärarexamen vid Örebro universitet och som från och med i höst arbetar på Gumaeliusskolan i samma stad.
– Jag är utbildad gymnasielärare i historia och engelska, men arbetar som högstadielärare i engelska.
Hur känns det?
– Det är spännande, men också svårt. Utbildningen var väldigt teoretisk. Lärarjobbet innehåller många praktiska delar som man som ny inte riktigt har riktig koll på. Men å andra sidan har det bara gått ett par veckor på terminen.
– Ena dagen går man från jobbet och tänker vad bra jag är. Nästa dag undrar jag vad det är jag egentligen håller på med. Men så är det väl i början. Som tur är finns en engelsklärare till i arbetslaget som fungerar lite som en handledare och som jag kan få hjälp av.
Var det lätt att få jobb?
– Nja. Det fanns inte jobb med den ämneskombinationen som jag har. Däremot var det inte några problem med att få jobb som lärare i engelska. Sådana tjänster fanns det ganska många lediga.
Kunde du förhandla om din lön?
– Jag fick upp den en tusenlapp mot vad de erbjöd mig från början. Innan jag förhandlade tog jag reda på vad lärare i min ålder och med min utbildning tjänar, vilket var bra.
Har även dina studiekamrater fått jobb i Örebro?
– Bland dem som läste historia och samhällskunskap är det en del som har flyttat för att kunna få lärartjänster med den ämneskombinationen. De flesta är dock kvar i Örebro. Av de som jag läste engelska med, tror jag att samtliga är kvar i stan. En viktig förklaring till att många stannar kvar där de har pluggat är nog att de fått kontakter och fått in en fot i skolvärlden i samband VFU:n.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.