En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner.
– Vi vill öka tryggheten genom att kameraövervaka skolgårdarna. Då kan vi se vem som slår vem, säger Jan-Åke Boulkizz (SD) som sitter i SD-fästet Hörbys barn- och utbildningsnämnd.

I kommunvalet fick partiet drygt 35 procent av rösterna, vilket var mest i Sverige för SD.
– Vi är Hörbys största parti, men det är ännu för tidigt att avgöra hur mycket vi kommer att styra, säger Jan-Åke Boulkizz.
På sin hemsida skriver Sverigedemokraterna att kommunens skolor har problem. ”Otrygghet, stökiga lektioner, elever som hotar och utagerar, ja, till och med våld och knivar förekommer på Hörbys skolor. Elever som inte kan svenska sätts i klasser med vanliga elever.”
Partiet vill att elever som inte följer regler ska få lära sig ”att sådana handlingar får konsekvenser. Tyvärr råder det en tystnadskultur i Hörbys skolor, där problem sopas under mattan istället för att lyftas fram”. För att öka tryggheten vill SD att det ska sättas upp övervakningskameror på skolgårdarna.
– Det är mycket slagsmål och mobbing. Finns det kameror kan man se var bråket började, vem som slog vem och vems tänder som åkte ut, säger Jan-Åke Boulkizz som dock inte ha några övervakningskameror inne i klassrummen.
– Med hänsyn till den personliga integriteten vill vi inte göra det.
Jan-Åke Boulkizz berättar att SD vill rädda och upprusta flera av Hörbys byskolor.
– Där är det ingen mobbing och barnen har bra betyg. Det är lugn och ro på dessa skolor. Dessutom ligger de i fina miljöer, vilket betyder jättemycket.
Men om det inte finns ett tillräckligt stort elevunderlag?
– Vi vill bussa barn inne från Hörby ut till dessa skolor. Varför ska skolbussarna, som idag, bara gå åt ett håll?
Fem mil nordväst om Hörby, och strax utanför Helsingborg, ligger Bjuv, en annan av Sverigedemokraternas rekordkommuner. Även här vill partiet satsa på att öka tryggheten i skolan.
– Det är för många elever som för liv. Det är inte lugnt i klassrummen med resultatet att lärarna har svårt att undervisa. De får tillrättavisa så mycket att de till slut blir utbrända och sjukskrivna, säger gruppledaren Mikael Henrysson.
– Vi vill bland annat öka antalet resurslärare i skolan. De kan hjälpa till att hålla ordning i klasserna så att lärarna kan undervisa istället för att tillrättavisa. Men det kräver så klart mer pengar. Även en resurs som inte är utbildad kostar pengar.
Även i SD-starka Lilla Edet söder om Trollhättan vill partiet satsa på byskolor.
– Små barn ska inte behöva åka långt för att komma till skolan, säger Frej Dristig som är lokal partiordförande.
Gemensamt för de flesta kommuner där många av invånarna röstar på Sverigedemokraterna är svaga skolresultat. I till exempel Lilla Edet uppnådde ungefär 28 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio inte gymnasiebehörighet. Bland pojkarna var andelen nästan 37 procent.

Det behöver satsas mer pengar på skolan, säger läraren Peter Nilsson i Sjöbo. Foto: Mikael Bergling.

Sjöbo är ett annat exempel på en stark SD-kommun, partiet fick 28 procent av rösterna i kommunalvalet och nästan 40 procent i riksdagsvalet, med traditionellt svaga skolresultat. I fjol var det cirka 22 procent av niorna som inte klarade gymnasiebehörigheten. I Sverige som helhet var andelen 17,5 procent.
Andre af Geijerstam, Sverigedemokraternas gruppledare i kommunen, säger att partiet gick till val på att förbättra skolresultaten.
– Vi vill bland annat införa idrottsaktiviteter 4–5 dagar i veckan för alla elever i årskurs 3–9. Speciellt vissa killar behöver röra på sig för att lugna ner sig.
Vad för typ av aktiviteter?
– Vi vill att eleverna ska röra på sig minst en timme varje dag. Om det sedan innebär att de spelar bandy, fotboll eller håller på med friidrott spelar ingen roll.
– Vi vill också att det två eller tre dagar i veckan, från årskurs sex, ska finnas lärarledd läxhjälp på alla skolor. Vi behöver också ha en jourklass för barn som behöver lugn och ro och extra stöd och hjälp.

Peter Nilsson, Lärarnas Riksförbunds ordförande i Sjöbo, tror att det blir knepigt att genomföra Sverigedemokraternas idé om att eleverna ska ha idrott på schemat i princip varje dag från årskurs tre.
– Tanken med mer idrott på schemat är god. Mer rörelse gynnar elevers lärande. Men om vi ska kunna följa nuvarande timplan, och om elever och lärare ska ha lunchraster och liknande, har jag svårt att se att det går att få in en timmes idrott per dag utan att förlänga skoldagen, vilket är extra svårt i en landsbygdskommun som Sjöbo där busstiderna till viss del styr när skoldagen börjar och slutar.
Finns det tillräckligt med idrottslärare?
– Nej. Genomförs detta behövs det anställas fler lärare.
Enligt Peter Nilsson är skolans ekonomi en av de stora utmaningarna i Sjöbo.
– Det behövs helt enkelt mer pengar. Dessutom behöver lärarnas arbetsuppgifter renodlas. På grund av alla kringuppgifter får vi inte tillräckligt med tid till det som är viktigast – undervisningen.
På samma sätt som det finns ett tydligt samband mellan barnens skolresultat och föräldrarnas utbildningsnivå, finns det ett samband mellan Sverigedemokraternas valresultat och hur pass utbildade väljarna är. Partiet är enkelt uttryckt starkare i kommuner med låg utbildningsnivå och svagare i kommuner med hög.
Sjöbo är ett typiskt exempel, enligt statsvetaren Anders Sannerstedt vid Lunds universitet. 28,8 procent av Sjöboborna mellan 25 och 64 år har eftergymnasial utbildning. Snittet hos hela den svenska befolkningen är 42,5 procent
– Ju lägre utbildning en person i arbetarklassen har, desto troligare är det att denne röstar på Sverigedemokraterna. Tittar du på medelklassen är det på samma vis: ju lägre utbildning, desto större chans att du är Sverigedemokrat, säger Anders Sannerstedt till Dagens Nyheter.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden

Share This