Frånvarande elever leder till mer arbete för närvarande lärare.
Framför allt när eleverna är borta en längre tid, till exempel för semesterresor.
– Vi har fått in ett kundperspektiv som är förödande för svensk skola, säger Britt-Marie Selin som är ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.
I MÅNGA KLASSRUM lär det dröja både en och två veckor in på terminen, i en del fall ännu längre tid, innan alla elever är på plats.
Några har åkt på en billigare semesterresa till Medelhavet, andra är kanske kvar hos släktingar i sina föräldrars hemländer.
– En del föräldrar verkar tro att det vi gör i början på ett läsår inte är så viktigt. Undervisningen har inte riktigt kommit i gång och att eleverna som är borta de första veckorna missar inte så mycket, säger Catharina Källgren som är speciallärare på Blombackaskolan i Södertälje.
– Men det är en felaktig inställning. Förutom själva undervisningen, är det bland annat då vi arbetar med att få ihop elevgrupperna, skolans värdegrund och vilka regler som ska gälla i klassrummen och över lag. Det är viktigt att ingen missar det.
För några år sedan visade Skolverket i en undersökning att det då var ungefär en av sju elever i grundskolan som hade en frånvaro på minst 15 procent.
Läsåret 2022/2023 fick 9,8 procent av eleverna i gymnasieskolan sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro.
Lagom till jul ska Skolverket vara klar med en ny kartläggning av elevfrånvaron.
I våras genomförde Sveriges Lärare en enkätundersökning bland 2 422 lärare i grund- och gymnasieskolan kring elevfrånvaro.
*30 procent uppgav att det ofta eller ibland händer att deras elever är frånvarande en vecka eller mer trots att den ansökta ledigheten inte beviljats av rektor.
*60 procent svarade att frånvaron innebär ganska eller mycket merarbete för läraren när eleven kommer tillbaka.
– Även beviljad ledighet, framför allt om den är längre, innebär medarbete för lärarna. Inför ledigheten ska eleverna få med sig arbetsuppgifter som de ska göra när de är borta. När de kommer tillbaka ska lärarna gå igenom vad eleverna har gjort och kanske hjälpa till att ta igen eventuella kunskapsluckor, vilket det sällan finns tid till. Men det måste ändå göras.
*Får ni kompensation för det?
– Nej. Jag tror inte ens att någon har tänkt tanken att fråga, säger Catharina Källgren.
Hon berättar att det inte är speciellt vanligt på hennes skola, men händer, att föräldrar ”förlänger” sina barns sommarlov utan att först ansöka om ledighet.
Det sistnämnda förmodligen för att de vet att en ansökan inte skulle beviljas.
– En del reser i väg i slutet på vårterminen, medan andra inte kommer tillbaka förrän höstterminen redan har börjat. När vi ringer upp för att fråga vad som har hänt får vi till svar: Oj, men vi behövde resa. Jag tror att en del föräldrar tänker att så länge barnen är små, kanske går i ettan eller tvåan, så har inte eventuell frånvaro så stor betydelse. Deras barn kan snabbt ta igen vad de missar.
*Kan de det?
– Så enkelt är det inte, framför allt inte om de är borta en längre tid. Det gäller i synnerhet elever som har lite svårare för sig. Det är stor risk för att de snabbt hamnar efter. Dessutom är det ofta samma elever som är frånvarande, vilket förstärker problemet ytterligare.
Catharina Källgren tror inte att skärpta regler kommer att minska den ogiltiga frånvaron.
– Vi har redan skolplikt i grundskolan. Risken är stor att de som bryter mot de nuvarande reglerna även kommer att bryta mot de nya. Jag tror att lösningen är bra samtal med föräldrarna, att få till en god dialog med dem så att de verkligen förstår vad det är som vi gör i skolan, varför det är viktigt att deras barn är på plats.
– Tyvärr är en del föräldrar svåra att nå. Flera kommer inte på föräldramöten eller utvecklingssamtal.
I VÅRAS PRESENTERADE fackförbundet Sveriges Ingenjörer en undersökning som visar att ungefär 40 procent av förbundets medlemmar arbetar minst halva arbetstiden på distans.
Knappt två miljoner svenskar beräknas idag åtminstone delvis arbeta hemifrån.
Det är inte osannolikt att ett ökat distansarbete kommer att påverka elevnärvaron i skolan, om det inte redan har gjort det.
– En del föräldrar tänker kanske att precis som de kan arbeta en vecka eller två på distans från något trevligt ställe, kan deras barn sköta skolan på liknande sätt. Men det tror inte jag att de kan, säger Andreas Lindahl som undervisar i SO på Fågelbacksskolan (7–9) i centrala Malmö och lokal ordförande för Sveriges Lärare.
– Förutom att det, enligt min erfarenhet, är få elever som gör det som de fått i uppdrag att göra under en extra ledighet, är undervisning inte detsamma som att sitta på egen hand och arbeta med ett material. Det är något mycket mer och en kollektiv process, framför allt om det ska ske med kvalitet. De flesta elever behöver vara i en undervisningsmiljö tillsammans med andra och ha en lärare på plats som undervisar, handleder och stöttar.
Andreas Lindahl menar att elevers och vårdnadshavares syn på frånvaro har förändrats under de senaste åren.
– Det gäller inte bara längre frånvaro för en resa eller liknande, utan också ströfrånvaro, sen ankomst och tröskeln för att sjukskriva sig. Vi ser en tydlig förändring jämfört med före pandemin. Problemen med frånvaron har ökat – och ökar.
– När eleverna kommer tillbaka till skolan förväntas de få hjälp att ta igen den undervisning som de har missat. Ofta hamnar det på lärarna att hitta lösningar och anpassningar som gör att eleverna kommer i kapp, vilket innebär merarbete.
*Får ni kompensation för det?
– Nej, även om det egentligen är ett övertidsarbete. Ofta ansöker föräldrar inte om ledighet i vetskap om att många skolledare är mycket restriktiva med att bevilja sådan. I stället anmäler de sina barn som frånvarande, vilket så klart är okej att göra när barnen är sjuka (vilket många dock inte är).
– Som undervisande lärare har man en skyldighet att hjälpa elever som varit sjuka att ta igen det som de har missat.
*Skiljer frånvaron mellan olika delar av Malmö?
– Över tid har det varit vanligare att elever i ekonomiskt mer välmående delar av stan har varit borta i anslutning till jul- och sportloven, medan elever i ekonomiskt svagare områden har varit frånvarande i anslutning till sommarloven.
*Säger frånvaron något om synen på utbildning?
– Ja, det gör det definitivt och är något som vi diskuterar med elever och vårdnadshavare. En gemensam syn på betydelsen av utbildning mellan skolan, elever och föräldrar har väldigt god effekt på frånvaron.
ENLIGT ANDREAS LINDAHL förmedlar föräldrar som anser att det inte har så stor betydelse om en elev är borta från skolan någon eller några veckor en syn på utbildning som något som inte är speciellt viktigt.
– Tyvärr verkar inte alla vårdnadshavare förstå att skolan ska ses som en helhet, att en elev som missar delar av undervisningen kanske inte når upp till den nivå som förväntas eller det betyg som hen annars skulle ha fått. Ett par veckors frånvaro kan i slutändan påverka hela terminens bedömning och göra att en elev inte når målen.
*Elever som är välstrukturerade kan väl vara borta en vecka utan ett resultaten försämras?
– För elever som ligger långt fram i sin process är kanske inte en veckas frånvaro avgörande för betygen eller möjligheterna att nå terminens mål. Däremot kan det på längre sikt ha betydelse för deras kunskapsutveckling.
Britt-Marie Selin, som ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm, berättar att vid planerad och beviljad ledighet vill föräldrar ofta att lärarna ska ordna fram arbetsmaterial och uppgifter som barnen kan arbeta med under tiden de är borta från skolan.
– När eleverna kommer tillbaka, oavsett om deras ledighet varit beviljad eller om de bara rest i väg, behöver de ofta hjälp med att ta igen det som det har missat, vilket kan vara omfattande. En del elever är borta i flera veckor. Dessutom är det mycket i skolan som inte går att läsa på egen hand och förutsätter interaktion mellan elever och lärare eller tillgång till specialutrustning.
– Vi har fått in ett kundperspektiv i skolan med krav på individuella anpassningar som är direkt förödande.
*Vad bör man göra?
– Vi har skolplikt i Sverige. Samtidigt känns det som att det saknas verktyg för att upprätthålla den. Kanske borde man i större utsträckning använda sig av vitesföreläggande och orosanmälningar vid ogiltig elevfrånvaro. Det skulle åtminstone understryka hur viktigt det är att eleverna är i skolan.
– Men framför allt bör vi fokusera på att få alla vårdnadshavare – och elever – att förstå hur avgörande skolan och utbildning är för individens framtid. Det verkar inte alla anse i dag.
Christian Liljeros, vice ordförande och förhandlingsombud för Sveriges Lärare inom Academediakoncernen, menar att ett av grundproblemen är en förändrad syn på skola och utbildning som alltmer ses som individualiserade företeelser.
– Eleverna och deras vårdnadshavare uppfattar sig som kunder och förväntar sig långtgående individualiseringar och anpassningar. Det är en förväntan som har blivit så dominerande att den bärs upp av såväl huvudmän som skolledare och sällan kan ifrågasättas av lärare.
– På listan över vad undervisningen ska anpassas till står det inte längre bara vilka förutsättningar eller funktionsvariationer som enskilda elever har, utan numera också i vilken utsträckning de kommer till skolan. Vi behöver i Sverige fundamentalt revidera vår kunskapssyn och uppfattning om vad utbildning är för något. Undervisning och utbildning är i grunden en kollektiv verksamhet.
SVERIGES LÄRARES ORDFÖRANDE Anna Olskog tycker att föräldrar som exempelvis åker på resor med sina barn, trots att skolan inte har beviljat ledighet, själva får ta ansvar för den undervisning som barnen missar.
– Det kan vara ett sätt att försöka minska lärarnas ökade arbetsbelastning, men i realiteten är det svårt. Inte minst med tanke på att det är tredje part – de enskilda eleverna – som drabbas. När de kommer tillbaka till klassrummet behöver de mötas där de är.
– Jag tycker dock att det är bra att man tar ett helhetsgrepp och tydligt visar var man står. Skolplikten är till för eleverna och en förutsättning för att de ska få möjlighet att nå sin fulla potential. Med tanke på att mindre än hälften av årets dagar är skoldagar bör man kunna planera in ledighet när barnen inte är i skolan.
*Det är billigare att åka till Sälen när det inte är lov.
– Som lärare ska vi inte behöva argumentera kring det. Skolplikten säger att eleverna ska vara i skolan. Punkt.
– Den långtgående individualiseringen som har kommit att prägla samhällsutvecklingen krockar ibland med skolans möjlighet att organisera undervisning. Synsättet att undervisning är en kollektiv verksamhet behöver stärkas i relation till föreställningen att elevens utbildning är individuell.
FÖRÄLDRADRIVEN OGILTIG ELEVFRÅNVARO leder inte bara till att enskilda elever missar viktiga utbildningsmoment, enligt Stockholms grundskoledirektör Peter Bragner.
– Det signalerar också hur vårdnadshavare ser på skolan och lärandet, hur viktigt de egentligen anser det är att deras barn är i skolan. Med ett sådant agerande talar man även om för sitt barn att de kan förhålla sig till myndigheter, lagstiftning och skyldigheter lite som de själv känner för.
– Det är viktigt att vi är väldigt tydliga och stringenta med att vi har skolplikt i Sverige, att vi förväntar oss att eleverna kommer till skolan om de inte har legitima skäl att utebli och att det är föräldrarnas ansvar att se till att så sker. Det är inte frågan om ett frivilligt val.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2024.