Nästan hälften av lärarna har inte förutsättningar att utföra sitt jobb, enligt en ny undersökning från Sveriges Lärare.
Elevgrupperna är ofta för stora, tiden till för- och efter­arbete av undervisningen för kort.
Många behöver dessutom vikariera för frånvarande kollegor vid sidan om sitt eget arbete.

TROTS ATT MYNDIGHETER, organisationer och forskare återkommande larmar och visar hur obalans mellan krav och resurser leder till omfattande sjukskrivningar, är det många förskollärare och lärare som har en direkt hälsovådlig arbetsbelastning.
– Det måste till en förändring. Svensk skola lider av systemfel, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
För ungefär ett år sedan genomförde förbundet en enkätundersökning bland ett representativt urval av dess medlemmar – 2 491 – som bland annat visar:
*45 procent av de svarande lärarna i förskolan och grundskolan stämmer inte in i påståendet att de har de förutsättningar som de behöver för att de ska kunna utföra sitt arbete.
*En stor andel uppger att det sällan eller aldrig tas in vikarier vid oplanerad frånvaro. Ofta behöver kollegor vikariera för varandra.
*33 procent av lärarna i grundskolan (26 procent i F–3, 45 procent i mellanstadiet och 29 procent högstadiet) och 17 procent av lärarna i gymnasieskolan uppger att de under en undersökt vecka vikarierade för andra.
*En översiktlig beräkning visar att grund- och gymnasielärares sammanlagda vikarierande under 2024 motsvarade cirka 2 600 heltidstjänster på årsbasis (förutsatt att vikarierandet var lika stort under övriga delar av skolåret som det var under den veckan då lärarna svarade).
*Drygt hälften av de svarande högstadielärarna uppgav att de under den undersökta veckan i ganska låg grad eller inte alls hade tillräckligt med tid till förarbete av undervisningen och två av tre att de i ganska låg grad eller inte alls hade tillräckligt med tid till efterarbete.
Häromåret visade Sveriges Lärare i en annan undersökning hur lärare i genomsnitt lägger mer än en tredjedel av sin arbetstid på annat än undervisningsrelaterade arbetsuppgifter, till exempel administration och möten.
– Det är tydligt att lärares huvuduppdrag trängs undan av administration och arbetsuppgifter som inte tillhör kärnuppdraget. Det leder till en alldeles för hög arbetsbelastning och en sämre arbetsmiljö, men också till lägre kvalitet i verksamheten vilket inte minst drabbar eleverna, säger Anna Olskog.
– För att kunna upprätthålla god kvalitet är det avgörande att lärare har tillräckligt med tid till för- och efterarbete av undervisningen. Det har många inte i dag.

VÅRBYSKOLAN LIGGER I ett socialt utsatt område i Huddinge, söder om Stockholm. På skolan går det cirka 300 elever fördelade på årskurserna 4–9. I fjol uppnådde 42 procent av niorna kunskapsmålen. Ungefär hälften lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Idrottsläraren och skyddsombudet Niklas Klevelid har arbetat på skolan sedan 2017. Fram till i fjol undervisade han, förutom i idrott, även i SO.
– Det är framför allt under de senaste åren som arbetsförhållandena har försämrats. I takt med att det har dragit ned på antalet anställda har våra scheman blivit alltmer pressade med bland annat återkommande vikariepass.
– I höstas uppgav nästan en tredjedel av skolans lärare i en undersökning att de inte hinner ta rast och paus som de bör göra.
Enligt Niklas Klevelid är det inte ovanligt att lärare tvingas använda sin förtroendearbetstid till arbetsuppgifter som ska hinnas med under den reglerade arbetstiden.
– För min del kan det till exempel handla om dokumentation, kontakt med vårdnadshavare, städning och materialvård. Förtroendetiden vill jag äga själv och använda till att läsa forskningsresultat, utveckla nya kreativa lektionsplaneringar och testa nya arbetssätt och aktiviteter.
– Den kreativa glädjen i yrket dör mer och mer för varje år som går.
*Hur mår du?
– Förra läsåret mådde jag inte alls bra. Men de som drabbades allra mest av min arbetssituation var nog min egen familj. Jag var trött, irriterad och hade under en period kontakt med vården.
– Mina närmaste kollegor försökte avlasta mig. Ledningen lyssnade inte förrän jag KIA-anmälde mitt schema. Under en period behövde jag emellanåt ta med mig datorn in på toaletten.
*Varför då?
– För att kunna arbeta under toabesök. Så är det inte längre. Jag har i dag ett bättre schema.
*Hur ser det ut för dina kollegor?
– Det är fortfarande en pressad situation på skolan, bland annat på grund av schemaläggningen. För att hinna förflytta sig mellan lektioner – och även kunna ta pauser – avslutar lärare emellanåt lektioner tidigare än vad de ska göra, vilket så klart går ut över elevernas undervisningstid.
– Ett resultat av den höga arbetsbelastningen är att kollegor har blivit långtidssjukskrivna.
*Finns det tillräcklig tid till att för- och efterarbeta undervisningen?
– Ofta inte, vilket är extra allvarligt på en skola som vår. Många av våra elever är i stort behov av fasta rutiner, väl förberedda lektioner, en tydlig struktur och ordning och reda. Om inte det finns blir det oro.
Niklas Klevelid berättar att skolan i höstas fick en ny biträdande rektor.
– Jag hoppas och tror att vi åtminstone till det kommande läsåret ska få en bättre och mer genomtänkt schemaläggning, tjänstefördelning och arbetsmiljö.

PABLO MENDOZA, SVERIGES Lärares ordförande i Huddinge, säger att det inte är ovanligt att lärare tvingas vikariera för frånvarande kolleger.
– Det är till och med ett utbrett fenomen. Att låta den ordinarie personalen vikariera vid kollegors sjukdom eller liknande är ett sätt för skolorna att sänka vikariekostnaderna. Men det är inget som vi från fackets sida accepterar. Det innebär ökad arbetsbelastning och, inte minst, att tiden till för- och efterarbete av den ordinarie undervisningen äts upp. När lärare är frånvarande ska det sättas in vikarier.
Sedan tio år tillbaka arbetar Johan Andreasson som lärare i matematik, NO och teknik på Rudsskolan i centrala Karlstad. Skolan har cirka 550 elever fördelade på årskurserna 7–9.
– Även har man dragit ned på personalen och ökat klasstorlekarna. I till exempel matematik var vi tidigare tre lärare på två klasser, vilket innebar 20 elever per lärare. Från och med i år är det 30 elever per lärare. Det är stor skillnad.
*Har er undervisningstid minskat i motsvarande utsträckning?
– Nej. Den är samma som tidigare. Däremot har antalet stödlektioner till elever som behöver extra hjälp minskat.
– Med så stora klasser går det inte att tillgodose alla elevers behov. Det är inte mycket tid jag som lärare kan lägga på varje elev under en lektion, vilket drabbar de elever som är i mest behov av stöd och hjälp hårdast.

SEDAN SOMMAREN 2023 har Bo Jansson, med en bakgrund som högstadielärare och ordförande i Lärarnas Riks­förbund, på regeringens uppdrag bland annat utrett hur förskollärares och lärares administrativa börda kan minskas och hur lärares och förskollärares undervisningstid – och tid till planering och uppföljning – kan regleras.
I sitt betänkande ”Tid för undervisnings­uppdraget” beskriver han hur förskollärares och lärares arbetsbelastning har ökat över tid, hur många av de senaste decenniernas förändringar på skolområdet har bidragit till en avprofessionalisering av lärarkåren; decentraliserat huvudmannaskap, målstyrning, friskolereform, marknadifiering, kundperspektiv, juridifiering, ökad kontroll, individualisering och en omfattande digitalisering för att bara nämna några exempel.
– De professionellas autonomi och ställning behöver öka för att yrkena ska bli attraktiva igen, för att fler ska vilja utbilda sig till lärare och förskollärare, men även arbeta kvar i skolan, säger Bo Jansson.
En del i detta är att minska de administrativa delarna av lärararbetet som har ökat i omfattning, trots återkommande politiska löften om motsatsen.
– En del administration är viktig och en naturlig del av lärararbetet, men mycket är inte det och görs framför allt för att skolan ska ha ryggen fri vid eventuella granskningar.
– Det är arbetsuppgifter som tar mycket tid i anspråk, tid som kan användas betydligt bättre, till exempel till att planera och efterarbeta undervisningen. Samma sak gäller en mängd andra arbetsuppgifter som lärare tvingas utföra, men som borde utföras av annan skolpersonal.

BO JANSSON VILL bland annat begränsa vårdnadshavares rätt att kräva fortlöpande information från skolan eller förskolan om hur det går för deras barn.
– Mängden information kommer inte att minska med vårt förslag. Men det blir skolan, förskolan eller fritidshemmet, det vill säga professionen och utifrån elevens eller barnets behov, som avgör när informationen ska lämnas ut.
*Varför vill du halvera antalet utvecklingssamtal?
– För att de tar oerhört mycket tid från undervisningen. Dessutom informerar skolan på många andra sätt. Enligt vår bedömning räcker det i normalfallet med ett utvecklingssamtal per läsår. Men självklart ska man kunna hålla fler om det finns ett behov av det, till exempel när det gäller elever med särskilda behov.
Bo Jansson berättar att han även vill förändra hanteringen av anmälningar gällande kränkande behandling av elever.
– I dag är tröskeln för vad som ska anmälas mycket låg, vilket har bidragit till en kraftig ökning av antalet anmälningar. Det har i sin tur gjort att vi riskerar att missa allvarliga fall. Vårt förslag förenklar administrationen, frigör tid och stärker arbetet med att upptäcka och motverka kränkningar.
Mycket talar för att lärares undervisningstid både har och fortsätter att öka.
– Tyvärr saknas det solid statistik på det här området. Till skillnad från i många jämförbara länder, till exempel Norge, Finland, Frankrike och Tyskland, finns det i Sverige ingen central reglering av hur mycket tid som förskollärare och lärare ska lägga på undervisning och det som hör till den.
– Elevernas undervisningstid är reglerad, men inte lärarnas. Det är helt orimligt. Bo Janssons utredning föreslår att såväl lärares undervisningstid som tiden till för- och efterarbete regleras av staten.
– Grundprincipen bör vara 1+1, det vill säga att en timmes undervisning kräver minst en timme till för- och efterarbete. Tiden till för- och efterarbete bör dessutom öka ju äldre eleverna är.
– När det gäller undervisningstiden anger vi ett intervall som inte får överskridas. Däremot sätter vi ingen nedre gräns.
*Ökar ditt förslag behovet av lärare?
– Ja, och det kan ju verka olyckligt med tanke på lärarbristen. Samtidigt minskar antalet barn och elever under ett antal år framöver vilket gör det lättare att göra sådana här förändringar nu. Det är dessutom helt nödvändiga åtgärder, inte minst för att förbättra läraryrkenas attraktivitet.
– Många av de förskollärare och lärare som lämnat och lämnar yrket anger den höga arbetsbelastningen och att de inte har tillräcklig med tid till huvuduppdraget som skäl.

EN KONSEKVENS AV en reglering av lärares undervisningstid kan bli ökade klasstorlekar.
*Bör även barn- och elevgruppernas storlek regleras av staten?
– Jag har inte haft i uppdrag att föreslå något sådant, men anser att det bör göras för att inte huvudmännen ska ”kompensera sig” genom att öka gruppstorlekarna. Samtidigt inser jag att det finns en del praktiska problem, inte minst med tanke på att gruppstorlekarna kan behöva varieras beroende på ämne, moment och liknande, säger Bo Jansson.
*Vad kostar ditt förslag?
– Det är inte helt enkelt att svara på. Bristen på tillförlitlig statistik kring lärarnas undervisningstid ställer till med stora problem även på detta område. Vi har gjort utförliga beräkningar utifrån de uppgifter som finns tillgängliga och kommit fram till att staten minst bör kompensera kommunerna med drygt 2,5 miljarder kronor per år.
*Tror du att dina förslag blir verklighet?
– Jag räknar med att de ska börja gälla från och med höstterminen 2027. Det är svårt att se förslagen som parti- eller ideologiskiljande. Jag tycker att samtliga partier i riksdagen borde kunna ställa sig bakom dem.
– Det är väl egentligen bara SKR och Almega som inte vill ha en statlig reglering, som anser att detta är frågor som arbetsmarknadens parter bör lösa i förhandlingar. Men det har de försökt göra länge utan att lyckas, och då bör staten träda in.

I DE PÅGÅENDE avtalsförhandlingarna kräver Sveriges Lärare att det införs ett tak för lärarnas undervisningsskyldighet och en reglering av tiden till för- och efterarbete av undervisningen.
– Det måste till en reglering som skyddar yrket från en allt för hög arbetsbelastning. Dagens situation är inte hållbar. Lärare behöver också en större professionell autonomi. En del befarar att skolhuvudmän, som ett svar på en eventuell central reglering, kommer att öka elev- och barngruppernas storlek, säger Anna Olskog
– Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för skolan och bland annat reglera barn- och elevgruppernas storlek.
Att döma av den senaste tidens uttalanden växer det politiska intresset på central nivå för att öka den statliga regleringen och styrningen av skolan.
– Det är tydligt att man i allt större utsträckning lyssnar på vad vi lärare har att säga. Nu behöver man från politiskt håll också se till att våra krav blir verklighet.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2025.

Fakta: Några av förslagen i utredningen ”Tid för undervisnings­uppdraget”
*Lärares och förskollärares hela undervisningsuppdrag ska definieras i skollagen.
*I beskrivningen av undervisningsuppdraget ska planering och uppföljning av undervisningen ingå.
*Regeringen ska i föreskrifter ange omfattningen av undervisningsuppdragets olika delar.
*Det ska i läroplanerna speciellt anges att rektor ansvarar för att förskollärare och lärare ges förutsättningar att planera, genomföra och följa upp sin undervisning.
*Vid bedömning av hur mycket tid som ska planeras för undervisningsuppdraget ska det tas hänsyn tas till faktorer som:
– Elevgruppernas storlek.
– Antal elever som läraren regelbundet möter i undervisningen.
– Antal elever som är i behov av särskilt stöd.
– Ämnets karaktär.
– Andra omständigheter som är av betydelse för elever och lärare.
*I förskolan och fritidshem ska hänsyn tas till:
– Barn- och elevgruppernas storlek.
– Antal förskollärare eller lärare i grupperna.
*Det ska införas en statlig reglering av undervisningstiden för lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskola.
– Lärare i förskoleklass, årskurser 1–6 i grundskolan, anpassad grundskola, sameskolan samt årskurserna 1–7 i specialskolan: Högst 550–650 timmar per läsår.
– Lärare i årskurserna 7–9 i grundskolan, anpassad grundskola samt årskurserna 8–10 specialskolan: Högst 500–600 timmar per läsår.
– Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola förutom lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–550 timmar per läsår.
– Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–650 timmar per läsår.
*Det ska avsättas tid för lärares planering och uppföljning av -undervisningen som – i grund- och gymnasieskolan – minst motsvarar undervisningstiden.
– Tiden till planering och uppföljning av undervisningen ska öka med minst mellan 10 och 20 procent i takt med stigande elevålder och ökad komplexitet i kurs och ämnesplanerna.
– För lärare i fritidshem och förskollärare i förskolan ska det avsättas minst fem timmar i veckan för planering och uppföljning av undervisningen.
*Bestämmelserna i skollag och läroplaner om att det fortlöpande ska informeras och föras samtal om barnets/elevens utveckling och kunskapsutveckling ändras till att elever och vårdnadshavare ska informeras vid tillfällen som bestäms av förskola, fritidshem eller skolan.
*När det gäller information om bedömning och betyg i grundskolan stryks formuleringen ”med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål”.
*Antalet obligatoriska utvecklingssamtal minskas från minst en gång per termin till minst en gång per läsår.

Fakta: Usken
*Före 1996 var lärarnas undervisningsskyldighet– den så kallade USKEN – reglerad utifrån en bestämd undervisningstid som innebar att lärarnas undervisningstimmar var fastställda på förhand.
– Grundskola, låg- och mellanstadiet: 624 timmar per år.
– Grundskola, högstadiet: 576 timmar per år.
– Gymnasiet: Mellan 504 och 648 timmar per år beroende på ämne.