Lärare arbetar gratis en månad per år

jul 9, 2022 | Arbetsmarknad, Utbildning

Lärares undervisningstid och arbetsbelastning ökar – trots löften om motsatsen. 
Många lärare undervisar betydligt mer än vad de får betalt för. 
Ofta kan gratisarbetet motsvara drygt en månadslön per år.

SEDAN DEN CENTRALT reglerade undervisningsskyldigheten (den så kallade usken) strax före millennieskiftet försvann ur kollektivavtalet mellan SKL och lärarfacken har såväl lärarnas undervisningstid som arbetsbelastning ökat. Återkommande besparingar – ofta lanserade som effektiviseringar – har förstärkt den utvecklingen.
– Det är tydligt att kommunerna inte värderar skolan tillräckligt högt och inte satsar de resurser som behövs. Resultatet ser vi bland annat i form av försämrad arbetsmiljö för lärare, säger Svante Tideman som är förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund (LR).
Han lyfter fram lärarnas arbetstid som ett kritiskt område.
– Vi behöver få till en bestämd undervisningstid. Det innebär att när jag som lärare börjar ett läsår ska jag veta hur många lektioner jag kommer att ha. Händer det något som gör att antalet ökar, får rektorn antingen plocka bort andra arbetsuppgifter från mig eller betala mer. I dag är det alldeles för lätt för arbetsgivare att hävda att fler undervisningstimmar ryms inom en lärares ordinarie tjänst. Dessutom kostar det inget, eller åtminstone alldeles för lite, att lägga på fler lektioner.
*Räcker det?
– Om det visar sig vara otillräckligt måste vi få tillbaka en centralt reglerad undervisningstid. Dagens system saknar tydliga parametrar som vi kan hålla fast oss vid. De senaste årens utveckling visar att det är ett system som inte fungerar.
Utifrån resultaten i senare års arbetsmiljöundersökningar, lärares och fackliga ombuds bedömningar och diskussioner i referensgrupper har LR tagit fram riktvärden som visar vad förbundet anser är rimlig undervisningstid (se grafik).
Tanken med riktvärdena är att de ska fungera som stöd för enskilda lärare och fackliga ombud i samtal med skolledare kring undervisningstid. I sådana diskussioner bör det självklart även tas hänsyn till bland annat klasstorlek, antal undervisningsgrupper, eventuellt mentorskap, antal elever med extra stora behov och andra faktorer som påverkar lärares arbetsbelastning.
– Lärarnas undervisningstid behöver i betydligt större utsträckning än idag anpassas till vilka elever och klasser de har. En del klasser är mycket mer arbetskrävande än andra, säger Magnus Henell som är huvudskyddsombud för LR i Norrköping.
*Skulle inte det leda till avundsjuka och missämja i kollegiet?
– Det behöver det inte göra om man från skolledningen är öppen med hur man har gjort och varför man har gjort det, men det är viktigt att färre undervisningstimmar för en lärare med exempelvis extra arbetsamma undervisnings- eller mentorsgrupper inte leder till fler undervisningstimmar för en annan, utan att det då anställs fler lärare.

EN JÄMFÖRELSE MELLAN LR:s olika riktvärden och lärares verkliga genomsnittliga undervisningstid – enligt LR:s longitudinella arbetsmiljöundersökning för 2021 – visar på mycket stora skillnader.
Omräknat i pengar handlar det för många lärare om drygt en månadslön per år som de ”bjuder” sin arbetsgivare på.
Under många år har lärare återkommande, men med föga resultat, vittnat om en ständigt ökande arbetsbelastning. I LR:s senaste arbetsmiljöundersökning uppgav till exempel 86 procent av F–3-lärarna att de har för hög arbetsbelastning. Resultatet för övriga lärargrupper är inte mycket bättre (se grafik).
– Lärare ligger över tid väldigt högt när det gäller arbetsrelaterade besvär. En viktig förklaring är arbetsbelastningen, det vill säga den bristande balansen mellan krav och resurser, säger Kristian Hansson som sakkunnig inom skola och utbildning på Arbetsmiljöverket.
Academedia är norra Europas största privata utbildningsföretag, ekonomiskt framgångsrikt och ständigt växande.
Andrés Jerez, föreningsombud för LR inom koncernen, berättar att det i dag ofta är frågor kring lärarnas arbetsbelastning, inte lön, som står högst upp på den fackliga dagordningen.
– Det handlar dels om undervisningstiden, dels om alla arbetsuppgifter som egentligen ligger utanför själva lärarjobbet. En del lärare har till exempel mycket omfattande och tidskrävande mentorsuppgifter vid sidan om sin undervisning.
*Vad bör göras?
– Jag tycker att man ska renodla läraruppdraget. Många lärare har alldeles för många ickeläraruppgifter, vilket ökar arbetsbelastningen. På en del skolor har man satsat på att ta bort mentorsuppdragen från lärarna och anställt heltidsmentorer. Det kan vara en bra lösning.
Lärare berättar om hur de visserligen känner stor frustation och emellanåt svär över sin tuffa arbetssituation, men ändå ställer upp som exempelvis vikarie när en kollega är borta eller när något extra behöver göras på skolan.
– Vi är ett väldigt plikttroget släkte, har en tendens att bita ihop och utföra arbetsuppgifter som de inte borde utföra och känner stor lojalitet mot eleverna, så stor att mångas hälsa blir lidande. Vi behöva stärka kollegiet så att fler vågar säga ifrån, säger Andrés Jerez.
– Men det behöver också komma in fler yrkesgrupper i skolan. En lärare kan inte vara allting, vilket verkar var en del rektorers och chefers inställning.

HÄROMÅRET KONSTATERADE SKOLVERKET i en utredning att lärare – primärt som ett sätt att minska lärarbristen, inte att förbättra lärarnas arbetsmiljö – i större utsträckning behöver fokusera på sitt kärnuppdrag, det vill säga att förbereda, genomföra och följa upp undervisning. I utredningen pekades det ut sex områden med arbetsuppgifter som kan utföras av lärarassistenter och andra yrkeskategorier:
*Trygghet och studiero, till exempel vara rastvärd, delta vid skolmåltider och hantera konflikter.
*Förbereda lektionssalar och undervisningsmaterial, enklare rättningsarbete och dokumentation av resultat.
*Administrera beställningar av förbrukningsmaterial och läromedel. Kontrollera, packa upp och fördela förbrukningsmaterial och läromedel.
*Uppdatering av programvara, kontakt med it-support och teknisk dataadministration. Förberedelser, exempelvis inloggning och byte av lösenord.
*Mentorskap, till exempel kontakter med föräldrar, frånvarorapportering samt samverkan med elevhälsa, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin.
*Extra anpassningar och särskilt stöd. Se till att nödvändiga verktyg och assisterande teknik finns tillgängliga och fungerar samt stödja eleverna i att använda tekniken.
I ett forskningsprojekt som avslutades häromåret undersökte Per Lindqvist, professor vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitet, tillsammans med ett antal kollegor bland annat vilken effekt heltidsmentorer kan ha på lärares arbetsvillkor.
– I vår huvudstudie ingick tre skolor. Införande av heltidsmentorer som tar hand om de sociala bitarna gjorde att lärarna kände mindre anspänning och kände sig avlastade rent kvalitativt. Däremot kände de ingen avlastning kvantitativt.
*Varför inte?
– För att skolorna skulle kunna finansiera anställning av heltidsmentorer fick lärarna gå upp i undervisningstid.
I dag kan lärarassistenters och andra stödfunktionärers utbildningsbakgrund och arbetsuppgifter variera ganska mycket mellan olika skolor och skolhuvudmän.
– Även när det gäller mängden titlar finns det stor variation. Jag tror dock att detta kommer att styras upp med tiden. Det känns som att ett nytt professionellt landskap håller på att växa fram ut på skolorna, säger Per Lindqvist och pekar på Frankrike som en inspirationskälla.
Där har man på skolor anställda så kallade CPE (Conseiller Principal d’Éducation), som dock inte går att jämföra med svenska lärarassistenter.
– För att bli CPE krävs det en masterutbildning. Ofta rekryteras rektorer ur denna grupp.

LENA OREST FRÖJD, huvudskyddsombud för LR i Gävle och lärare på Stigslundsskolan i samma stad, berättar om en lärarvardag som präglas av växande arbetsbelastning, stora klasser, omfattande krav på individuella anpassningar och på att elevernas måluppfyllelse ständigt ska förbättras.
– Vi har i uppdrag att se till att det blir kraftigt förbättrade resultat, men resurser till detta har vi inte sett röken av. Det handlar hela tiden om att vi lärare gör ”fel”, att man nog kan göra på ett annat sätt – och då kanske man kan nå längre. Fokus är på pengarna och att ha en så slimmad organisation som möjligt.
– Många lärare är väldigt pressade och upplever en stor frustation och stress. Trots att man arbetar på sin fritid hinner man ändå inte med.
*På grund av undervisningstiden?
– Undervisningstiden behöver minska och vi behöver få mer tid till att förbereda och efterarbeta lektioner. Det skulle dessutom leda till bättre lektioner och att fler elever får chans att lyckas.
– Men den ökande arbetsbelastningen handlar inte bara om undervisningstiden. Det är så många extra arbetsuppgifter som läggs på oss lärare. Var och en har de kanske inte så stor betydelse, men tillsammans blir det för mycket.
– Jag är uppriktigt orolig för många kollegors hälsa och tycker inte att det är konstigt att så många funderar på om de verkligen ska fortsätta att arbeta som lärare. När lärare går till sin chef för att tala om sin arbetsbelastning kan de ibland få höra ”du får göra det på din förtroendearbetstid”. Då kan det till exempel handla om att sätta betyg, läsa kursplaner och annat som vi måste göra och således ska ingå i den reglerade arbetstiden.
Drygt 50 mil söder om Gävle fågelvägen ligger kommunala Vägga gymnasieskola i Karlshamn där Niclas Wahlgren arbetar som lärare. Han är även huvudskyddsombud och föreningsombud för LR i kommunen. Han berättar att skolans ekonomi är minst sagt ansträngd.
– Det har under flera år sparats och sparats. Trots fler elever minskar antalet tjänster, vilket har lett till ökad undervisningstid för många lärare samtidigt som andra arbetsuppgifter inte har tagits bort. Skolan är helt enkelt underbemannad.
– Vi har under flera år utan framgång krävt av att budgeten till gymnasieskolan ska öka, men i stället för att anställa fler lärare förtätar man tjänster och ökar klasstorlekarna.
*Hur mår lärarna?
– Tyvärr vill inte arbetsgivaren genomföra några arbetsmiljöenkäter, men jag vet att många lärare är jättetrötta. En del är eller har varit sjukskrivna av orsaker som hänger samman med den höga arbetsbelastningen. Om detta fortsätter är det inte bara risk för att ännu fler blir sjuka, utan också för att fler lämnar yrket.
– Dessvärre är skolan inte unik. Det är en liknande situation inom stora delar av den offentliga sektorn i Blekinge. Den offentliga välfärden är helt enkelt sönderslimmad.
De lärare som Skolvärlden talat med, anställda offentligt och privat, beskriver alla en arbetssituation som blir alltmer pressad.
– Många lärare befinner sig på bristningsgränsen om de inte redan har passerat den. När jag säger till rektorer att de bryter mot såväl arbetstidslagen som arbetsmiljölagen om de ökar arbetsmängden ytterligare får jag ofta till svar att ”mitt uppdrag är att hålla budgeten”, säger Magnus Henell.
*Är det undervisningstiden som är för stor?
– Ja, men den är bara en del av problemet. En annan är att lärare i alldeles för stor omfattning måste vikariera för kollegor som är sjuka eller borta av andra skäl. Till det ska läggas att samtidigt som det ställs stora krav på stöd till elever och individuell anpassning saknas det assistenter, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet blir att läraren ensam får ta hand om en klass med 25 elever, varav kanske fem eller sex behöver extra stöd. Många tvingas dessutom rastvakta och arbeta med sådant som andra borde ta hand om. Allt detta leder till att lärare har en orimlig arbetssituation.
– Samma sak kan det vara för studie- och yrkesvägledarna, vars tjänster ibland används som rena budget-regulatorer förutom att man tycks kunna lasta på dem nästan vad som helst.

MARIA PERLSTRÖM, BILDLÄRARE och mentor på Enebyskolan i Norrköping, berättar att för hennes del är det inte mängden lektioner som är det största problemet.
– Det är framför allt arbetet runtomkring som gör att arbetstiden inte räcker till. För att ändå hinna med jobbet får jag, precis som många andra lärare, arbeta gratis på fritiden. Under mina 25 år som lärare har det hela tiden lagts på fler och fler arbetsuppgifter på oss samtidigt som inga har tagit bort.
– Ett bra exempel är all administration som vi tvingas utföra. Norrköpings kommun har till exempel infört egna krav på dokumentation utöver Skolverkets, vilket leder till extra arbete helt i onödan.
Liknande erfarenheter har många lärare i bland annat Stockholm, trots att den politiska inriktningen på både riksplanet och kommunalt är att lärarnas administrativa börda ska minska.
– Det är lite upp- och nervända världen. Från statens sida har man minskat på dokumentationskraven. Vi blev till exempel väldigt positiva när Skolverkets nya allmänna råd kring bedömning och betygssättning kom för några år sedan. I Stockholms stads budget för 2022 står det att lärares administrativa börda ska minskas och att vi i större utsträckning ska ägna oss åt kärnuppdraget. Det är vackra ord och bra intentioner, men vi ser det tyvärr inte hända i verkligheten, säger Ragnar Sjölander, som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholm.
*Varför inte?
– Bland annat för att en del rektorer eller andra chefer hittar på egna regler och krav kring dokumentation. På en del skolor ska lärarna till exempel ständigt bedöma och ”pricka” av eleverna resultatmässigt, trots att det innebär ett stressmoment för både lärare och elever. Det är dessutom dokumentationskrav som inte gynnar elevernas kunskapsutveckling eller efterfrågas av vårdnadshavarna.
*Varför gör man så?
– För att rektorer och skolbyråkrater vill ha ryggen fri. En chef sa till ett av våra ombud att ”detta görs för att jag ska kunna se resultaten på aggregerad nivå”. Det handlar om kontroll.
– Jag tycker att dokumentationskrav som det inte finns lagligt stöd för ska tas bort, säger Ragnar Sjölander.
Han beskriver även en verklighet där lärarnas undervisningstid kontinuerligt ökar.
– Det skruvas ständigt på den både här och där. Succesivt ökar normen.
Till det ska läggas arbetsuppgifter som inte räknas in i undervisningstiden trots att det är frågan om undervisning.
– Ett sådant exempel kan vara stöd till elever som behöver extra hjälp. Enligt min erfarenhet är lärarnas arbetsbelastning för stor på de flesta skolor. Dessutom ökar den trots prat om att den ska minska. Tar man bort en arbetsuppgift, läggs det ofta till en annan. Det blir minst ett nollsummespel, säger Anne Pihlo som är gymnasielärare och föreningsombud för LR i Borås.
– Det finns dessutom en tendens att hela tiden försöka öka klasstorlekarna. Skolorna vill av ekonomiska skäl ha så många elever som möjligt i varje klass. På gymnasiet är det i praktiken klassrummens storlek som styr antalet elever. Ibland pressar man in fler elever i en klass än vad klassrummet egentligen klarar för att man räknar med att en del elever kommer att hoppa av och då vill man ändå kunna hålla uppe antalet.
Enligt det lokala kollektivavtalet ska lärare inom Internationella engelska skolan (IES) ha maximalt 18 lektioner i veckan.
– Det fungerar i allmänhet ganska bra. Vårt problem är arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till undervisningen, till exempel mentorskap, läxhjälp och att vara rastvakt. Det är viktigt att vi från fackets sida har koll på de extra arbetsuppgifterna och hur mycket tid de tar, säger Jessica Fryksten som är ordförande för LR vid IES.
– Jag tycker också att vi lärare borde bli gemensamt tuffare och bättre på att säga nej när det läggs på oss nya arbetsuppgifter.
*Varför gör ni inte det?
– När jag frågar lärare varför de arbetar gratis svarar en del att de inte längre orkar säga till. Andra är oroliga för att de riskerar att få sämre löneutveckling om de klagar.
*Hur höga är sjuktalen inom IES?
– Det vet jag inte. Arbetsgivaren vill inte berätta det för oss.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2022.

”Politiskt hyckleri om skolan”

Växande segregation och försämrad likvärdighet. Obehöriga lärare och underkända elever. Marknadsstyrning. Det är några av valets hetaste skolfrågor....

Kvinnliga chefer – nästa krisbransch?

Chefers sjukfrånvaro ökar kraftigt. Extra utsatta är chefer som är kvinnor. – Vårt sätt att arbeta är ohållbart, säger fackförbundet Akavias...

Högre skolbetyg under pandemin

Varken inställda lektioner, distansundervisning eller hög sjukfrånvaro påverkade elevernas betyg negativt under coronapandemin. I nästan sex av tio...

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernernas miljardrullning

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga...

Allt fler positiva drogtest på jobbet

Antalet som åker fast i ett drogtest på jobbet ökar. Ungefär var tjugonde test visar på ett positivt resultat. Många av de som fastnar har använt...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...