Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

Sedan 2008 har drygt 10 000 elever gått ut grundskolan i Stockholm utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.
– Under senare år ser vi dock en positiv tendens i Stockholm. Betygen stiger och resultatspridningen minskar. Men även om utvecklingen går åt rätt håll, är det fortfarande alldeles för stora skillnader mellan skolor.
Vad gör ni åt det?
– Det fria skolvalet och boendesegrationen är viktiga förklaringar till att skillnaderna har ökat. Vi ser till exempel hur elever med mycket goda studieresultat lämnar skolor som har störst utmaningar till förmån för andra skolor. Det är ofta elever som har engagerade föräldrar, säger Lena Holmdahl.
– Men det går inte att vända tillbaka utvecklingen. Vi får förhålla oss till den värld vi lever i och försöka hantera situationen på bästa möjliga sätt.
Hur då?
–  Vi försöker utveckla mer heterogena elevsammansättningar. Under de senaste åren har vi till exempel fördelat nyanlända elever på fler högstadieskolor än vad vi gjorde tidigare. I dag går många av dem i skolor i innerstaden och närförorter, även om de bor i andra områden. – När vi bygger nya skolor försöker vi att placera dem mellan olika typer av områden för att stimulera en socialt mer blandad elevsammansättning. Vi har även ett långt gånget socioekonomiskt resursfördelningssystem. I vissa områden är skolpengen nästan är dubbelt så hög som i exempelvis innerstaden.
Lena Holmdahl berättar att Stockholm stad just nu testar att under ett år höja lönerna för behöriga lärare som arbetar i ett antal socialt utsatta områden.
– Vi vill ta reda på vilken betydelse lönen har för möjligheterna att rekrytera och att behålla behöriga lärare.
– Vi har flera skolor i ytterområdena som fungerar otroligt bra. Gemensamt för dem är att de har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete som fungerar på alla nivåer, att det finns en gemensam värdegrund på skolan, behöriga lärare och elevvårdsteam värda namnet.

Det fria skolvalet är en viktig förklaring till att skillnaderna mellan elevernas resultat har ökat.

Maria Baldursson omskolade sig från maskiningenjör till lärare. Nu undervisar hon i matematik och NO på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Hon säger att hon vill arbeta på skolor med elever från “utsatta områden”.
– Det är de elever som behöver mig allra bäst. På Lillholmsskolan går det elever med olika social bakgrund och förutsättningar. Vi har många elever som klarar sig bra, även bland dem som inte bott i Sverige speciellt länge, men då har de ofta välutbildade föräldrar och bra skolbakgrund. Jag har elever som bara varit här ett par år och som klarar godkänt och får gymnasiebehörighet. Men jag har också elever som inte klarar skolan så bra. Skillnaderna har ökat.
– Jag tror att mycket handlar om förväntningar. Vilka förväntningar skolan och föräldrarna har på eleverna, vilka förväntningar de har på sig själva och vilka förebilder de har.
Kan alla elever nå upp till gymnasiebehörighet?
– Med rätt förutsättningar borde i princip alla kunna få ihop betyg så att de kommer in på gymnasiet. Det är ju inga enorma krav som ställs, även om de har ökat.
– Tidigare var den svenska skola bra på att kompensera för bristande utbildningsbakgrund hos föräldrarna. Jag är själv ett exempel på detta. Jag är den förste i släkten som gick på gymnasiet. Tyvärr är det helt annorlunda idag. Jag tycker att man måste satsa mycket mer på skolans kompensatoriska uppdrag.

Till Carlssons skola på Östermalm i Stockholm ställs barn i kö redan som nyfödda. I princip samtliga elever som går ut årskurs nio på skolan studerar vidare på gymnasiet. Nästan alla uppnår kunskapskraven.
– Vi har inte bara elever från Östermalm och Stockholm, utan från många kommuner runt om i Stockstockholm. Men gemensamt för de flesta elever är att de kommer från hem med god utbildningsbakgrund, säger Ann-Christine Obbel som är förstelärare på Carlssons skola och behörig i slöjd och svenska.
Skolan är populär. 9 000 barn köar för att få en plats.
– För oss lärare är Carlssons skola en trygg och stabil arbetsplats med bra struktur och höga ambitioner. Vi har en tydlig skolledning, arbetar mycket med systematisk kvalitetssäkring, har en hög andel behöriga lärare och en stabil personalgrupp.
Ann-Christine Obbel berättar att det finns höga förväntningar på eleverna, både från skolans och föräldrarnas sida, vilket tillsammans med det kollegiala samarbetet kan vara en förklaring till de goda resultaten.
– Och att lärarna på Carlssons skola är engagerade, ambitiösa och arbetar hårt.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.

Share This