Domkrafter ”lyfte” Staffans kyrka i Gävle som fick en ny grundläggning.
Därefter har det bland annat installerats vattenburen golvvärme i både kyrkorummet och den nya källaren.
TIDIGARE VÄRMDES KYRKAN med hjälp av direktverkande el, vilket är vanligt för lite äldre kyrkor.
– Där det är möjligt har man i en del kyrkor övergått till fjärr- eller bergvärme. Det har även installerats luft-luft-värmepumpar, men med dessa får man se upp så att inte varmluft från fläktkonvektorerna träffar värdeföremål i kyrksalen, säger Magnus Mattsson som är lektor vid Högskolan i Gävle och forskar kring inomhusmiljö och energianvändning i byggnader, bland annat kyrkor.
Han berättar att det ofta krävs mycket energi för att få komfortvärme i alla delar av en kyrka.
– Det gäller i synnerhet bänkkvarteren där besökarna sitter. Där tenderar det att vara lite svalare, ibland för att det sipprar in kall luft från krypgrunden via otäta golv. Kallras från väggar och inte minst fönster bidrar till problemet.
– Våra mätningar av temperaturgradienten på höjden visar att det oftast är en jämn lufttemperatur i kyrkan som helhet, men att det tenderar bli svalare de nedersta 1,5 – 2 metrarna. Alltså där man ofta vill att det ska vara lite varmare.
*Vad kan man göra åt det?
– Förutom att täta golven, vilket inte alltid är så lätt, kan det till vara bra att sätta in extra glas i fönstren för att slippa kallras. Det sistnämnda faller dock alltid inte antikvarier och konservatorier på läppen.
– Många kyrkor har bänkvärmare, vilket är trevligt för besökarna. Dessa gör dessutom att man kan hålla lite lägre allmäntemperatur i kyrkan. Vid övergång till vätskeburen värme kan det därför vara vettigt att fortsätta att leda ut värmen i bänkarna, även om det medför en del installationspyssel. Även golvvärme tillför värme nära besökaren, men den lösningen medför viss risk för ökad uppvirvling av dammpartiklar. IR-värmare är också tänkbart. Det finns exempel på Gotland med sådana diskret installerade i stora ljuskronor.
De stigande energipriserna har gjort uppvärmningsfrågan extra aktuellt i många kyrkor.
– De problem som finns kring luftkvaliteten handlar framför allt om luftpartiklar och försmutsning av värdefulla ytor och föremål, vilket bland annat orsakas av att man ofta har levande ljus tända i kyrkor. Våra mätningar har visat att ett sätt att minska problemen är att installera luftrenare, berättar Magnus Mattsson.
Det har man bland annat gjort i domkyrkan i Visby, i en del kyrkor i Stockholm och i Staffans kyrka i Gävle.
EFTER ATT HA varit stängd i två år för omfattande sanering och renovering öppnade den sistnämnda lagom till jul i fjol.
– Det var tidigare stora problem med bland annat fukt, mögel och radon i kyrkan. Det är problem som nu har åtgärdats. Vi har dessutom bytt ut alla tekniska installationer, gjort tillgänglighetsanpassningar, dränerat grunden, byggt nya kontors- och samlingslokaler och renoverat, rengjort och restaurerat inventarier och installerat ett nytt ljus- och ljudsystem, säger Robert Edman vid Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB (KFS) som har lett projektet som har kostat 120 miljoner kronor.
Han berättar att det har varit många olika, ibland kolliderande, intressen att ta hänsyn till under arbetets gång.
– Men så är det alltid när man arbetar i miljöer med höga kulturvärden. Det är dessutom ganska hårda myndighetskrav på vad vi får och inte får göra.
Staffans kyrka på Brynäs i östra delen av Gävle uppfördes 1930 – 32.
– Den dåvarande entreprenören lämnade kvar det formvirke som användes i samband med betonggjutningarna, vilket har lett till stora mögelproblem och bidraget till den dåliga luften i delar av kyrkan.
Den kanske mest spektakulära delen av projektet är bygget av nya samlingslokaler, toaletter och kontor i en ny källare under själva kyrkorummet, ett bygge som delvis är ett resultat av att utrymmet behövde grävas ut för att kunna saneras.
– Källaren bestod tidigare att ett skyddsrum och ett bisättningsrum i vardera del av kyrkan. Däremellan var det fullt av jordmassor. Vi har nu grävt ut det utrymmet och även sänkt golvet. Takhöjden är numera nästan tre meter.
– Tack vare att källarplanet i ett väderstreck är i suterräng kunde vi göra hål i betongmuren och den vägen ta oss in med små arbetsmaskiner. Det är tonvis med jord och sten som har schaktats bort.
Samtidigt flyttades grundläggningen med hjälp av domkrafter och via stålpålar ner till fast berg.
– För att få till stånd ett bra insläpp av dagsljus i samlingssalen, som ligger i källaren, har vi förstorat ventiler, satt fönster i dem och byggt trattformade ljusnischer. Fönstren upplevs som mycket större än vad de egentligen är.
I såväl källarplanet som i kyrkorummet har det installerats vattenburen golvvärme.
– Tidigare uppvärmdes kyrkan med hjälp av direktverkande el, vilket innebar höga elräkningar vintertid. Nu är det i stället fjärrvärme där.
Kyrkans vind har tilläggsisolerats och innerglaset i de befintliga fönstren bytts ut mot energiglas.
– Energianvändningen hade kunnat minska ännu mer om vi hade fått sätta in helt nya fönsterkassetter, men det fick vi inte tillstånd till av myndigheterna. De åtgärder som vi har gjort kommer dock att minska driftkostnaderna.
I de bland annat de nya mötesrummen och kontoren i källaren har det installerats till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning. I själva kyrkorummet är det självdrag.
– Det är vanligt i kyrkor att valven med tiden blir ganska så sotiga. Att rengöra kyrkvalv är dock dyrt. Vi har därför satt in partikelrenare som ska göra att vi åtminstone förlänger rengöringsintervallen, säger Robert Edman.
I källaren har det även byggts nya el- och undercentraler.
– Styrningen är uppkopplat mot kyrkans förvaltning via ett webbgränssnitt.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljö 2022.