Under de senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Samtidigt har lärarna på flera av skolorna betydligt lägre lön än många av sina offentligt anställda kollegor.

Under perioden 2014-2017 gick till exempel Internationella engelska skolan (IES), som numera finns på börsen, med cirka 649 miljoner kronor i vinst. Koncernens policy är att 30 procent av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna. Undantag kan göras om det uppkommer möjligheter att göra attraktiva förvärv som “kan skapa mervärde för aktieägarna”.
Enligt den senaste bokslutskommunikén gjorde IES verksamhetsåret 2017/2018  ett rörelseöverskott på 152,4 miljoner kronor, vilket var lägre än året innan. Rörelseresultatet minskade bland annat på grund av start av nya skolor och för att företaget inte har fått något statligt läxhjälpsbidrag under 2018. På grund av goda förvärvsmöjligheter i Spanien och behov av nya grundskolor i Sverige föreslår styrelsen att stämman i november beslutar att det inte ska ske någon utdelning för verksamhetsåret 2017/2018.
På Skolvärldens uppdrag har Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbunds kansli i Stockholm, jämfört lönerna (2017) för kommunalt anställda lärare som är LR-medlemmar med vad motsvarande friskolelärare tjänar.
– För att kunna göra en korrekt analys har vi tagit hänsyn till ett stort antal variabler som kan tänkas påverka lönenivåerna, till exempel lärarnas ålder, erfarenhet, vilket ämne de undervisar i och på vilken nivå, skolans geografiska placering, eventuella karriärlärartjänster, genomsnittsinkomst och befolkningstäthet i den kommun som skolan ligger i och förekomsten av friskolor.
Granskningen visar bland annat:
*Lärare i friskolor har i genomsnitt 1 000 kronor lägre månadslön än vad deras kommunalt anställda kollegor har.
*Behöriga lärare på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt 3 000 kronor mindre i månaden än vad motsvarande kommunala lärare gör. För lärare på Thoréngruppens skolor är skillnaden 1 800 kronor i månaden.
*Under ett 30-årigt yrkesliv (mellan 35 och 65 år) beräknas en genomsnittlig lärare på Internationella engelska skolan (IES) tjäna drygt 1,5 miljoner kronor mindre än en kommunalt anställd kollega.
*När IES-läraren går i pension får hen räkna med att få ett par tusen kronor mindre i månaden i pension än om hen varit kommunalt anställd.
Verksamhetsåret 2016/2017 delade IES ut 45,7 miljoner kronor till sina ägare.
– Att höja de behöriga lärarnas löner på Internationella engelska skolan till samma nivå som sina kommunala kollegor skulle kosta mindre än hälften av den senaste aktieutdelningen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
Jonathan Howell, press- och marknadschef på IES kommenterar:
– Vi känner inte igen oss i dessa siffror. Internationella engelska skolan är engagerad i att hitta och rekrytera de bästa lärarna i Sverige och övriga världen. Över 86 procent av våra lärare är kvalificerade.
– Våra löner är konkurrenskraftiga och vi ser till att de förblir så, då lönen är en del när lärare väljer arbetsgivare. Men även andra faktorer är viktiga. Externa undersökningar, och de vi själva utför, visar att vi generellt är en attraktiv arbetsgivare.

Under ett 30-årigt yrkesliv beräknas en genomsnittlig lärare på Internationella engelska skolan (IES) tjäna drygt 1,5 miljoner kronor mindre än en kommunalt anställd kollega.

I dagarna är det 27 år sedan Carl Bildt blev regeringschef i Sverige och den förste högerledaren på statsministerposten på drygt 60 år. I samma veva valdes den nuvarande moderatledaren Ulf Kristersson in i riksdagen som representant för Stockholms stad. Den nya regeringen rivstartade. Efter bara några månader i Rosenbad, på regeringssammanträdet den 26 mars 1992, föredrog skolminister Beatrice Ask (M) propositionen 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor. Propositionen innebar startskottet på den största förändringen av den svenska skolan sedan grundskolereformen 30 år tidigare. Det infördes skolpeng, fritt skolval och ökade möjligheter att etablera fristående grundskolor och senare även gymnasier.
Många av de friskolor som grundades de första åren efter att friskolepropositionen (egentligen flera) antagits av riksdagen, hade ideell, specialpedagogisk eller religiös inriktning. Men redan efter några år växte det fram renodlade skolföretag och så småningom stora skolkoncerner. Skolan blev en marknad bland många andra.
2016 gick tre fjärdedelar av friskolepengarna till vinstdrivande aktiebolag, enligt en rapport av LO som publicerades i våras. Klart störst är börsnoterade Academedia, vars omsättning har tiodubblats sedan 2007. I dag svarar koncernen för ungefär en femtedel av den svenska friskolesektorn och omsätter nästan lika mycket pengar som alla friskolestiftelser och föreningar tillsammans. Bakom den enorma tillväxten ligger framför allt uppköp av en rad skolföretag. Det är en expansion som dessutom lär fortsätta, både i Sverige och utomlands. Av bolagets senast publicerade årsredovisning (2016/2017) framgår det att företaget har för avsikt att växa organiskt genom att utnyttja ledig kapacitet i befintliga enheter, starta nya och genom att “ta över utbildningsenheter från andra aktörer samt genom att förvärva andra verksamheter när marknaden konsolideras ytterligare.” Målet är en tillväxt på 5-7 procent per år, exklusive större förvärv, och ett rörelseresultat på 7-8 procent av omsättningen. Verksamhetsåret 2017/2018 gjorde Academedia ett rörelseöverskott på 622 miljoner kronor.
En förklaring till att många av de stora friskolekoncernerna går så bra ekonomiskt är stordrift i kombination med en långt utvecklad samordning, andra är att de ofta har förhållandevis låg lärartäthet, lägre lärarlöner och en stor andel elever med välutbildade föräldrar. 2014-2017 gick Internationella engelska skolan (IES), Academedia, Kunskapsskolan och Thoréngruppen tillsammans med cirka 3,3 miljarder kronor i vinst (Ebit, det vill säga före räntor och skatt).
– Det visar att det finns pengar i skolsektorn. Men det är pengar som i alldeles för liten utsträckning går dit där de behövs som mest, säger Åsa Fahlén.
– Jag tycker att skattebetalarnas pengar ska komma skolan och eleverna till hands, inte delas ut till aktieägare eller användas till att köpa nya skolor utomlands. Det är dessutom en uppfattning som delas av en majoritet av svenska folket. Även bland borgerliga väljare är de flesta emot att privata ägare fritt kan plocka ut pengar ur skolan. Det behöver finnas någon form av begränsning.
Enligt aktiebolagslagen ska privata aktiebolag tjäna pengar.
– Målet för skolan är att alla elever ska få en god och likvärdig utbildning. Därför är inte aktiebolag en bra driftsform för skolor. Jag tycker att det ska finnas friskolor, men de ska organiseras så att inte vinsten kommer i första rummet, säger Åsa Fahlén.
Gör den det i dag?
– Det finns fristående skolor som fungerar bra. Men det finns också friskolor där det som pågår är rena rovdriften.

Två av de fyra största friskolekoncernerna, Internationella engelska skolan och Thoréngruppen, har under senare år delat ut en del av vinsten till aktieägarna.
Det är skolföretag som i fjol, förutom kommunal skolpeng, fick cirka 175 miljoner kronor i extra statliga bidrag, bland annat till läxhjälp. Thoréngruppens vd och ägare Raja Thorén vill inte ställa upp på en telefonintervju med Skolvärlden. Som svar på våra frågor skriver han i ett mejl att den allra största delen av gruppens vinster “återinvesteras i verksamheten så att vi långsiktigt kan garantera våra elevers trygghet. Alla som börjar hos oss ska kunna känna sig säkra på att de dels får kvalitet i sitt lärande, dels att de får fullfölja utbildningen hos oss. Därför behövs en ekonomisk buffert. Vi behöver skapa vinst för att hantera faktorer som uppstår i verksamheten, till exempel Skolinspektionsbeslut, minskat elevunderlag, minskad skolpeng, ökade fastighetshyror eller elever med särskilda behov. Dessa medel skapar också möjligheter för oss att göra nya satsningar på det vi tror på”.
Raja Thorén skriver också att det är viktigt att se till att varje krona som företaget spenderar “gör nytta för våra elever. Att hitta smarta lösningar utan att göra avkall på kvalitet är ett viktigt motto. De incitamenten saknar oftast offentligt drivna verksamheter med resultatet att allt för mycket av våra skattepengar inte används på rätt sätt”.
Enligt Raja Thorén har han tagit ut sammanlagt 34 miljoner kronor ur bolaget i form av aktieutdelning “vilket är 0,7 % av omsättningen”.
Cecilia Carnefeldt är styrelseordförande och en av huvudägarna i Kunskapsskolan i Sverige som startades av hennes pappa Peje Emilsson och som under de senaste fyra åren gått med sammanlagt cirka 200 miljoner kronor i vinst (före räntor och skatt).
– Hittills har vi investerat allt överskott i verksamheten. Vi är långsiktiga i vårt ägande och vill expandera och förbättra det vi gör. Men jag utesluter inte att bolaget i framtiden delar ut en del av vinsten till sina ägare.
Hur viktigt är det att Kunskapsskolan går med vinst?
– Alternativet till vinst är förlust och det är inget bra sätt att driva en verksamhet. Alla verksamheter som är seriösa och tänker långsiktigt måste genera ett överskott och det gör man genom att leverera hög kvalitet.
Hur mäter man kvalitet i skolan?
– Det är svårt, men det går och är mycket viktigt. Vi arbetar systematiskt med vår kvalitet och undersöker kontinuerligt hur våra elever klarar sig på de nationella proven, behörigheten hos lärarna, sjukfrånvaron, föräldrars och elevers inställning till skolan och mycket annat. Den kunskapen använder vi för att sätta mål och utveckla vår verksamhet. Till det ska läggas Skolinspektionen som granskar kvaliteten i verksamheten.
– Jag tycker frågan om hur vi säkerställer att alla skolor i Sverige håller en hög och bra kvalitet borde diskuteras mer. I stället har vi en ganska förvirrad debatt om vinster och vinstuttag.
Nu när valrörelsen är över hoppas LR:s ordförande Åsa Fahlén på en bred politisk uppgörelse om skolan.
– Vi måste bort från dagens olyckliga marknadisering där eleverna ses som kunder. Ju längre detta pågår, desto svårare blir det att backa bandet.
Vill du skrota det fria skolvalet?
– Nej, jag vill utveckla det. Dagens fria skolval, fri etableringsrätt och möjligheter att fritt plocka ut pengar ur skolan är en synnerligen dålig kombination. Vi behöver se över alla dessa tre system för att skapa likvärdighet och långsiktighet.

Det enda sättet att göra lärarna mer effektiva är att se till att de undervisar fler elever. Tuppaskolan i Landskrona. Invigd 1904, nerlagd 1987.  Idag är det bostäder i byggnaden. Foto: Mikael Bergling

Enligt Andrés Jerez, Lärarnas Riksförbunds koncernombud inom friskolekoncernen Academedia, är taylorismen på väg att ta över delar av den svenska skolan. Han menar att många skolföretag klockar, räknar minuter och antalet elever per lärare för att få ut så mycket pengar som möjligt ur verksamheten. Det finns tydliga paralleller mellan hur företagen agerar och en världsberömd snabbmatskedja.
– Framför allt inom gymnasiet har det spridit sig ett McDonald’s-tänk. Under de senaste två åren har fokus på produktiviteten fullständigt exploderat. Det har tagits in konsulter som med hjälp av Excelmatriser räknar fram hur verksamheten ska kunna effektiviseras.
Varför gör man så?
– Företagen kan inte öka marginalerna genom att betala för låga löner, för då vill inga lärare arbeta där. I stället försöker man effektivisera verksamheten. Det enda sättet att göra lärarna mer effektiva är att se till att de undervisar fler elever, vilket ökar stressen och försämrar såväl undervisningens kvalitet som lärarnas arbetsmiljö.
– Ett bra exempel gäller moderna språk, till exempel spanska och franska. Om inte studiegrupperna är fulla händer det allt oftare att elever som befinner sig på helt olika nivåer, till exempel årskurs ett och två, får samläsa. Då kan skolan utnyttja såväl klassrum som lärare maximalt. Tyvärr blir studieresultaten därefter.
Andrés Jerez berättar att många lärare känner sig alltmer frustrerade.
– Det är en siffra i ett Exceldokument som slutligen avgör om läraren har för mycket, för lite eller lagom att göra, inte vilka eleverna är eller vilka behov de har.
Om en klass eller studiegrupp inte fylls med tillräckligt många elever är det, enligt Andrés Jerez, inte ovanligt att läraren får ta hand om ytterligare någon eller några undervisningsgrupper med resultatet att arbetstiden förlängs.
– Eller så kan det bli tvärtom. Saknas det några elever kan en tjänst plötsligt minskas från exempelvis 100 procent till 86 procent. Ibland uppstår helt absurda situationer. Det händer att jag i arbetsbristförhandlingar diskuterar om en tjänst ska minskas med några enstaka procent. Det är som om vi förhandlade om att öka eller minska antalet minuter vid bandet.
– Mer och mer i skolans värld styrs av Excelmatriser. Trots att det inte har någonting att göra med vare sig utbildning eller bildning, är det ett synsätt som sprids från skolföretag till skolföretag.
Vad tycker du om det?
– Det är ovärdigt och en kränkning mot professionen att räkna och värdera lärarnas undervisning på det sättet. Men det finns samtidigt en logik i det. Företagen vill tjäna pengar och lönekostnaden är den största kostnaden, säger Andrés Jerez.
Under de senaste fem åren har Academedia haft ett rörelseresultat på drygt 2,7 miljarder kronor.
– Enligt min erfarenhet pratas det bland personalen om företagets vinster framför allt i samband med löne- och arbetsmiljödiskussioner.
Andrés Jerez berättar att Academedias lärare i genomsnitt tjänar som sina kommunalt anställda kollegor.
– Bland lärare över 45 år handlar det dock om rejäla skillnader, åtminstone ett par tusen kronor mindre i månaden.
Företagets primära mål är att ha en avkastning på 6-8 procent.
–Till det ska läggas att varje enhet ska kunna leverera överskott. Det har gjort att det sägs upp lärare på enheter som förlorar elever och därmed inte håller sina budgetar, samtidigt som företaget som helhet går med jättevinst. När det sägs upp lärare sjunker kvaliteten och man riskerar att förlora ytterligare elever. I stället borde man försöka locka till sig fler elever genom att öka kvaliteten. Jag tycker att man ofta tänker väldigt kortsiktigt, säger Andrés Jerez.
Jessica Fryksten är LR:s föreningsombud inom Internationella engelska skolan, sitter i bolagets styrelse som arbetstagarrepresentant och undervisar i historia, religion, samhällskunskap och geografi på Internationella engelska skolan i Gävle. Hon berättar att frågan om företagets vinster framför allt diskuteras bland personalen när det är dags för löneförhandlingar.
– Då kan det bli en diskussion om vart vinsterna ska ta vägen, om de ska gå till aktieägarna, lärarna eller eleverna.
Märks det i den dagliga verksamheten att skolan är vinstdrivande?
– Jag tror inte det, även om en del lärare säkert kan känna sig pressade av att arbeta i ett vinstdrivande företag i stället för i en kommun. Mycket avgörs av vem som är rektor på den enskilda skolan.
Till skillnad mot Internationella engelska skolan har inte Kunskapsskolan, som ägs av familjen Emilsson, hittills delat ut delar av överskottet till aktieägarna.
– Vinsterna har bland annat använts till att öppna nya skolor och för olika satsningar i redan befintliga skolor. Koncernen är ekonomiskt stabil, vilket känns tryggt, säger LR:s föreningsombud Nicklas Román som undervisar i svenska på Kunskapsskolan i Nacka.
Han berättar att lärarna inom Kunskapsskolan i genomsnitt tjänar ungefär som sina kommunalt anställda kollegor.
– Även om vår arbetsmodell gör att vi kan ha lite lägre lärartäthet än andra skolor, tycker var femte lärare att arbetsbelastningen är för hög. På vissa skolor är det så många som 50 procent som tycker så, medan det på andra skolor kan vara nästan noll.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden

Share This