Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna.
Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Under de senaste tio åren har 5 800 elever gått ut grundskolan i Malmö utan att vara behöriga att läsa vidare på gymnasiet. Antalet underkända elever är dock långt ifrån jämt fördelade mellan stadens skolor. Som grafiken här bredvid visar varierar andelen elever som inte klarar gymnasiebehörigheten kraftigt, även mellan skolor som ligger utmed samma busslinje.
– Skillnaderna mellan olika skolors resultat har ökat dramatiskt under hela 2000-talet, i Malmö såväl som i övriga Sverige, säger Anders Jakobsson.
Han beskriver det fria skolvalet som en trolig förklaring till den ökade skolsegregationen och som en effektiv sorteringsmaskin.
– Bland det första som inträffade var att de lågpresterande skolorna förlorade sina ambitiösa elever och föräldrar, vilket skapade en negativ kamrateffekt på dessa skolor. Efter ett antal år följde lärarna efter med resultat att lärarkåren på de svaga skolorna utarmades.
– Vi kan idag se hur många lärare rör sig i samma riktning som de duktiga och ambitiösa eleverna.
Anders Jakobsson säger att de skolsystem i världen som har de bästa resultaten har en sak gemensamt: liten skillnaden mellan hög- och lågpresterande skolor.
– Sverige var tidigare ett föregångsland på detta område. Det hade inte så stor betydelse i vilken skola en duktig och ambitiös elev gick, han eller hon kunde ändå ta sig fram i skolsystemet ända upp på universitetsnivå. Det är mycket tveksamt om det gäller idag.
Vad bör man göra?
– Allt som ökar likvärdigheten är positivt för det totala resultatet i skolan. En åtgärd kan till exempel vara att ge lärare som arbetar på utsatta skolor högre lön. Från kommunernas sida kan man i större utsträckning försöka blanda elever med olika bakgrund.
– Tyvärr finns det tydliga tecken på att kommunerna inte klarar att vända den negativa utvecklingen. Jag tror därför att man, förutom att förändra det fria skolvalet och mycket annat, behöver förstatliga skolan. Det löser inga problem i sig, men möjliggör genomförande av kraftfulla åtgärder för en likvärdig skola.
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, menar att minskad segregation är avgörande för att andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet ska öka.
– Vi behöver öka blandningen av elever och att möjliggöra för lärare och rektorer att använda sin fulla kompetens – låta proffsen vara proffs. Kommunerna behöver få fler verktyg för att minska skolsegregationen. Vi vill stärka likvärdigheten genom att även statens resurser till skolan fördelas utifrån elevernas sociala bakgrund. Fler lärare ska anställas och vi ska rikta lönesatsningar till de skolor som har störst utmaningar. Genom att bygga högstadieskolor i centrum och förmå föräldrar att göra ett aktivt skolval ska vi skapa blandade klasser.

Katerina Kazelis, förstelärare på Apelgårdsskolan i stadsdelen Rosengård i Malmö, säger att höga förväntningar leder till höga skolresultat.
– Bara för att en elev har flytt från sitt hemland och kommit till Sverige skall vi inte tycka synd om eleven och direkt sänka alla krav och förväntningar. Istället ska vi tillsammans kämpa för kunskapsutvecklingen och nå eleven vart den än befinner sig för att öka hens trygghet och framtidsmöjligheter.
– En bra utbildning är en Golden ticket som leder till jobb, självständighet, ekonomisk trygghet och ökat självförtroende.
Katerina Kazelis, som arbetar som lärare i matematik och NO på Apelgårdsskolans mellanstadium, säger att duktiga och legitimerade lärare är avgörande för om barn ska lyckas i skolan eller inte.
– För barn med tuffare bakgrund är det extra viktigt med legitimerade lärare. En del har attityden att bara för att en skola ligger i Rosengård så är det kört för eleverna. Det är helt fel. Däremot måste vi arbeta ännu hårdare och satsa ännu mer på dessa elever än vad som kanske behövs i en del andra områden.
– Jag har serbisk/grekisk bakgrund. Mina föräldrar invandrade till Sverige på 1960-talet. Jag fick kämpa hårdare än många andra för att kunna skaffa mig en bra utbildning. Det kan mina elever också göra.

Västra Hamnens skola är en av Malmös grundskolor.

Från att ha varit ett industriområde på dekis har Västra Hamnen utvecklats till ett av Malmö mest attraktiva urbana miljöer. Mitt i området, alldeles vid Turning Torso, ligger Västra Hamnens skola. Andelen elever som lämnar årskurs nio med gymnasiebehörighet är hög jämfört en många andra skolor i Malmö, utan att för den skull ligga i topp.
– Det här ett område med välutbildade föräldrar med driv som vet att ställa krav. Att eleverna i Västra hamnen i allmänhet klarar skolan ganska bra är därför inget konstigt, säger Eva Olofsson som är biträdande kommunombud för LR i Malmö.
Andelen behöriga lärare är högre i Västra hamnens skola än i flera andra av Malmös skolor.
– Både skolresultaten och lärarbehörigheten varierar mycket i Malmö. En del skolor har svårare att rekrytera behörig personal än andra. Jag tror att arbetsmiljön är en viktig förklaring till skillnaderna, precis som klasstorlekar och hur mycket resurser det finns på skolan i form av speciallärare, kuratorer och liknande. Det är också viktigt hur ledningen är för att personalen ska vilja stanna kvar.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.

Share This