F-betyget skrotas.
En ny tio-gradig betygsskala införs.
Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven.
Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.
FÖR DRYGT ETT år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.
Han ska lämna sina förslag i februari 2025.
– Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Det är även emotionellt stötande med dess omfattande betygsinflation och bristande likvärdighet. Dessutom är det oklart vad det egentligen är som betygsätts, säger Magnus Henrekson.
– Vi har i vår genomgång av en mängd länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering.
Det är betyg är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå.
– Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör dessutom att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg. Ändå har vi i drygt 30 år låtit det rulla på.
Magnus Henreksons utredning väntas bland annat föreslå:
*Att en tio-gradig betygsskala införs.
*Att elevernas genomsnittsbetyg kalibreras mot respektive skolas genomsnittsresultat på de nationella proven.
Att samtliga nationella prov i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska vara digitala och rättas centralt.
– Vi vill att lärare fortsätter att sätta betyg på sina elever. Lärare som följer elever under längre tid har i allmänhet mycket god kännedom om elevernas kunskaper, något som det är viktigt att ta tillvara. Lärare är dessutom i allmänhet bra på att rangordna elever i en grupp utifrån elevernas kunskapsnivå.
– Däremot är det praktiskt taget omöjligt för lärare att veta hur deras egen undervisningsgrupp förhåller sig till andra skolor eller grupper i landet.
DET SYSTEM SOM utredningen väntas föreslå kan lite förenklat beskrivas så här:
*På högstadiet ska eleverna skriva nationella prov i fem ämnen: matematik, svenska, engelska, NO och SO. I gymnasieskolan utökas antalet nationella prov med ytterligare några. Hur många beror på vilket program eleven läser.
*Utifrån skolans (eller på gymnasienivå programmens) genomsnittliga resultat på de nationella proven kalibreras de lärarsatta genomsnittsbetygen (genomsnitt för samtliga elevens ämnen). I gymnasieskolan viktas ämnena dessutom utifrån hur omfattande respektive ämne är.
*En elevs meritvärde består av det kalibrerade betygsvärdet till 70 procent och elevens individuella resultat på de nationella proven till 30 procent.
– För att alla elever ska ha incitament att skriva de nationella proven är det viktigt att de tjänar något på att delta, oavsett provresultat. Även om man bara får en poäng av hundra på provet kommer det att vara bättre att gå dit än att inte göra det, säger Magnus Henrekson.
– Det är i vår modell mycket viktigt att lärare på en skola samverkar i betygssättningen, vilket vi menar ska vara obligatoriskt genom att det regleras i författningstext.
*Kommer ert förslag att förhindra betygsinflationen?
– Modellen innebär att även om betygen sätts generöst på en skola kommer meritvärdet att justeras till skolans genomsnittliga resultat på de nationella proven. Därför kommer möjligheten för olikvärdighet att minska kraftigt precis som betygsinflation.
– Jag tror dessutom att den skola som i genomsnitt sätter mycket höga betyg på sina elever samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet för dess elever är betydligt lägre, skämmer ut sig ordentligt. Det lär dessutom media se till att de gör.
SVERIGE ÄR DET land i EU som underkänner flest elever i grundskolan. Ungefär en femtedel av eleverna som lämnar årskurs nio har inte fullständiga betyg och cirka 15 procent är inte behöriga att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram. I övriga EU-länder är motsvarande andel några få procent.
– Samtidigt presterar Sverige relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU.
Enligt de beräkningar som utredningens statistiker har gjort skulle Sverige, med dagens regler, toppa EU-listan när det gäller underkända elever även om de svenska eleverna tillhörde toppen i internationella undersökningar som Pisa och Timss.
– Jag förstår inte riktigt varför man har infört ett sådant system. Det är orimligt.
Även andelen elever som lämnar den svenska gymnasieskolan utan examen är hög.
– För att ta en enkel analogi: Den grundläggande idén verkar vara att alla kan hoppa 1,50 höjdhopp. Och de som inte gör det har inget i gymnasieskolan att göra vilket gör att alla hoppar 1,50 om de bara vill och lägger manken till, säger Magnus Henrekson.
– Men så är det ju inte. Skolans uppgift måste därför vara att, för att fortsätta med höjdhopparanalogin, träna människor att hoppa så högt som möjligt givet deras förutsättningar.
UTREDNINGEN VÄNTAS FÖRESLÅ att betyget F, alltså betyget underkänt, slopas.
– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen.
Enligt Magnus Henrekson är det orimligt att en elev som inte uppnått betyget E i exempelvis matematik är utestängd från sammanhållen yrkesutbildning på gymnasial nivå, vilket är fallet idag.
– Det är möjligt att man bör ha vissa behörighetsgränser. Men den frågan har vi ännu inte arbetat färdigt med.
Utredningens statistiker har beräknat hur den modell som förslås skulle ha påverkat elever i årskurs nio om den redan varit införd. Några exempel:
*Det hade varit mindre skillnad mellan pojkars och flickors meritvärden (flickor skulle fortfarande ha högre meritvärden men gapet skulle minska).
*Friskolors meritvärden hade varit lägre.
*Rangordningen av olika skolor ur meritvärdeshänseende hade varit annorlunda, i en del fall mycket annorlunda.
Magnus Henrekson säger att mycket arbete under hösten går åt till att skriva färdigt utredningstexter, men även att förankra utredningens idéer bland forskare, politiker, debattörer och andra centrala aktörer på skolområdet.
– Utredningen beräknas landa på 950 sidor. Risken för missuppfattningar är med andra ord stor. Därför lägger vi ned mycket tid redan innan vi är klara på att förklara hur vi tänker och resonerar.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2024.