Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven. Det är fler personer än vad det bor i Helsingborgs och Eskilstunas kommuner tillsammans.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Under samma period gick 140 000 ungdomar ut nian utan gymnasiebehörighet.
– Det är fruktansvärt. Att komma vidare från grundskolan till gymnasiet är den allra viktigaste faktorn för att kunna bygga makt över sitt eget liv, säger Gustav Fridolin.
– En stor andel av de som hoppar av gymnasiet fick aldrig med sig behörigheten från grundskolan från början. Sedan är det så klart olika om orsaken är att man fått väldigt kort tid i grundskolan, då ökar möjligheterna att hinna i fatt för varje år man får i skolan, eller om man gått tio år i grundskola och förskoleklass och ändå inte fått med sig kunskaper.
Är det ett misslyckande?
– Det är det stora misslyckandet för det svenska skolsystemet. Vi pratar ofta om elevernas misslyckande. Men detta är ett systemmisslyckande, säger Gustav Fridolin.
Jan Björklund:
– Orsakerna till att det har blivit så här är flera. En är att läroplanerna från 1990-talet och framåt har varit alltför fokuserade på någon slags kunskapskonstruktivism. Kunskapsmålen är väldigt abstrakta och rätt svåra att uppnå för många elever. Under de senaste 20-30 åren har det på lärarhögskolorna lärts ut att eleverna ska ta eget ansvar och arbeta med stora projektarbeten. En del väldigt motiverade elever med akademiska föräldrar klarar sig utmärkt i en skola med mycket stora och självständiga projektarbeten. Problemet är att de andra eleverna underkänns. Vi behöver i grundskolan återgå till mer traditionell lärarledd kateder-undervisning och fokusera mer på fakta-, bas- och ämneskunskaper.
– Andra förklaringar är att vi har många fler obehöriga lärare och många lärare som kvackar i ämnen som de inte är utbildade i. Det är flera samverkande faktorer.
Vilken betydelse har det stora antalet nyanlända?
– Att resultaten sjunker nu beror delvis på den stora invandringen. Men det går inte bara luta sig tillbaka och konstatera det. Då måste man göra reformer. Dessutom går resultaten ner även om man räknar bort de nyanlända, säger Jan Björklund.
Det är stor skillnad i gymnasiebehörighet mellan skolor.
Gustav Fridolin:
– Det finns två faktorer som är helt avgörande. Det ena är jämlikheten i systemet. Ska vi säkra att alla elever får med sig de kunskaper man behöver för livet så handlar det om jämlikhet. De skolor som har de tuffaste utmaningarna ska få mest resurser. När jag tog över var det faktiskt tvärtom. Då gick det mindre statliga pengar till de skolor som behövde dem mest. Det där har vi vänt och infört ett nytt system där staten tar ett större ansvar för finansieringen av skolan. Det är mer till alla, men mest till de som behöver det mest.
– Det andra är att bryta skolsegregationen. Elever med olika bakgrund ska läsa på samma skolor, främst på samma högstadier. Svensk skola var som starkast när direktörens barn mötte lokalvårdarens i samma klassrum.
Jan Björklund:
– Skillnaderna mellan skolor beror i grunden på en boendesegregation. Men det är inte acceptabla skillnader. Därför måste skolpolitiken läggas om. De elever som har det allra svårast i de invandrartäta skolorna är de som allra mest behöver en lärarledd katederundervisning. Där fungerar det inte alls med stora projektarbeten där eleverna på egen hand ska analysera. Då blir de underkända. En skola där mycket ansvar överlåts på eleverna själva kommer att förstärka klasskillnaderna.
Vilket är ditt ansvar för vad som har hänt?
– De reformer som Alliansen gjorde gick i allt väsentligt åt rätt håll. Men det var inte tillräckligt. Vi borde ha gjort ännu mer. Samtidigt fick vi kritik för att det var för mycket reformer när jag var utbildningsminister. Men under de sista fyra åren har det inte hänt någonting, säger Jan Björklund.
Gustav Fridolin:
– Jag har varit ansvarig för skolan i snart fyra år. Vi har lagt grunden för att staten tar ett ansvar för att finansiera skolans jämlikhet. Men effekten av det kommer vi att se först när resurserna kan göra skillnad.
Går det att bryta segregationen och samtidigt ha kvar det fria skolvalet?
– Vi har lagt fram en lag om att alla huvudmän ska planera skolstrukturen för att bryta segregationen. Vi måste också ge oss på reglerna som finns i skolvalet. Jag tror på att man ska kunna välja skola. Det finns länder som har ett skolval och som inte alls har den skolsegregation som vi har i Sverige. Men de har andra regler för hur man gör urval när många elever har valt samma skola, säger Gustav Fridolin.
–Vi vill till exempel avskaffa kötid som kriterier till friskolor, eller i vart fall sätta en gräns för när man får söka. Vi tillsätter nu en utredning som får titta på exakt var den gränsen ska ligga. Vi vill också ha en gemensam antagning till alla skolor i kommunen eller regionen. Både till friskolor och kommunala skolor.
Jan Björklund:
– Diskussionen om det fria skolvalet är en pseudodebatt. Om man återgår till närhetsprincipen, som är alternativet till det fria skolvalet, får alla elever gå i skolan där de bor. Det innebär att alla invandrarelever kommer att gå i skolor i invandrarområden. Blir det mindre segregation då?
– Det finns ofta en stor önskan hos skolor att vilja ha andra elever än vad de har. Då skulle allt vara lättare. Och det kanske det skulle vara. Men vi måste klara av att undervisa alla de elever som finns här, även i de invandrartäta områdena.
Många elever från studiemotiverade hem lämnar förortsskolor.
– Det är säkert så att de elever som har föräldrar som är lite mer om sig och kring sig utnyttjar valfriheten i större grad än andra. Men man löser inte segregationsproblemen genom att tvinga tillbaka invandrar-elever till invandrartäta skolor, säger Jan Björklund.
Vilka är de viktigaste åtgärderna för att öka andelen elever som klarar grundskolan?
Gustav Fridolin:
– Mest resurser till de skolor som behöver mest resurser. Bryta segregationen och ett ledarskap som prioriterar stöd till eleverna. Vi har skolor med tuffa förutsättningar som ändå har en hög behörighet till gymnasieskolan. Det handlar om att varje elev i tid ska få det stöd hen behöver.
Jan Björklund:
– Återförstatliga den offentliga skolan. Mer ordning och reda och studiedisciplin. Stärk läraryrkets attraktionskraft. Läroplanen för grundskolan måste bli mer inriktad på fakta-, bas- och ämneskunskaper och mindre på projekt, analyser och kunskapskonstruktivism. Vi behöver fler särskilda undervisningsgrupper. Det har varit enormt politiskt inkorrekt att tala om att vi måste ha särskilda undervisningsgrupper. Men vi måste erkänna att inkluderingstanken i skolan har gått fel.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.

Share This