Lärares sjuktal är högre än för de flesta andra på arbetsmarknaden. Dessutom ökande.
– Det kan inte fortsätta som det gör nu. De höga sjuktalen i skolan måste ner, säger Kristian Hansson som är sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
FÖRSÄKRINGSKASSANS STATISTIK ÄR mycket tydlig; lärares sjuktal är högre än genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller inte minst sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa.
*2024 var snittet för samtliga yrken i Försäkringskassans statistikdatabas – inom det diagnoskapitel som omfattar stressrelaterad psykisk ohälsa – 27,7 startade sjukfall längre än 14 sjukdagar per 1 000 förvärvsarbetande.
*För exempelvis lärare i förskolan och fritidshem var motsvarande tal 56,5 respektive 49,9, alltså betydligt högre.
Kristian Hansson, sakkunnig vid Arbetsmiljöverket, säger att skolans arbetsmiljö är en prioriterad fråga för myndigheten.
– Men det är inte vi som ska eller kan göra själva jobbet. Vi ska se till att arbetsgivare följer de lagar och regler som finns på arbetsmiljöområdet.
*Gör de det?
– Det är tydligt att det finns stora strukturella utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv.
*Som?
– Det handlar framför allt om obalansen mellan de krav som ställs och de resurser som lärare och andra har till sitt förfogande för att utföra sina arbetsuppgifter utan att de blir sjuka eller skadade.
– De höga sjuktalen i skolan, och övriga välfärdssektorn, visar att huvudmännen har en läxa att göra. Vi kan helt enkelt inte fortsätta som i dag. Utmaningarna har dessutom inte direkt minskat över tid.
ETT ÅTERKOMMANDE INSLAG i budgettider, nationellt såväl som kommunalt, är löften om skolsatsningar. Det gäller inte minst när ett val närmar sig. Årets höst är inget undantag.
Men tar man hänsyn till faktorer som parallella besparingskrav, inflation, dubbelräkning och utökade arbetsuppgifter handlar det oftare om imaginära än verkliga satsningar.
Det är inte någon tillfällighet att lärare runt om i Sverige återkommande berättar om en alltmer pressad arbetssituation med stora barn- och elevgrupper, brist på vikarier, om stödresurser som försvinner, sjukskrivna kollegor och uppsägningar.
Häromåret visade Sveriges Lärare i en undersökning hur över åtta av tio lärare anser sig ha en stor, ofta för stor, arbetsbelastning.
När lärarna själva ska rangordna de främsta arbetsmiljöproblemen toppas listan av hög arbetsbelastning följt av för stora barn- och elevgrupper, höga ljudnivåer och omfattande dokumentationskrav.
Enligt OECD:s senaste Talisundersökning (högstadielärare) är administrativa arbetsuppgifter en stor källa till lärares stress.
Kristian Hansson säger att det finns en tendens att frågor kring verksamheten prioriteras framför arbetsmiljöfrågor.
– Men blir människor sjuka av sina jobb blir det väldigt svårt att bedriva och utveckla verksamheten. På många håll behöver man arbeta betydligt mer systematiskt med arbetsmiljöfrågorna än vad som sker i dag.
*Saknas det kunskap?
– Jag tror inte att brist på kunskap är det stora problemet när det gäller skolan. Enligt vår senaste stora tillsynsinsats brister det däremot ofta i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– I allmänhet är det någon del i kedjan som fallerar. Det är till exempel ganska vanligt att man missar att göra ordentliga undersökningar och riskbedömningar innan man väljer vilken åtgärd som ska sättas in. Ofta är det frågan om att släcka akuta bränder, vilket gör att man inte alltid träffar rätt.
Enligt Försäkringskassans statistik har kvinnodominerade samhällssektorer större arbetsmiljöproblem än mansdominerade. Men även inom samma sektor, till exempel skolan, finns det tydliga könsskillnader.
– Det bör arbetsgivaren ta hänsyn till. Ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete är inte könsblint, säger Kristian Hansson.
*Vad tror du har hänt om några år?
– Det finns en ökad medvetenhet om arbetsmiljöproblemen inom välfärdssektorn och att det måste göras något åt dem.
– Skola, vård och omsorg ligger systematiskt högre än många andra sektorer i både antal sjukfall per capita och i sjukskrivningsdagar per förvärvsarbetande.
I EN AKTUELL undersökning av Arbetsmiljöverket uppger 65 procent av de svarande som arbetar i förskolan att de inte kommer att ”jobba fram till pensionsåldern på grund av arbetsmiljön”.
Häromåret visade Sveriges Lärare i en undersökning hur mer än hälften av lärarna i förskolan känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan.
– Vi ser i våra undersökningar hur stressnivån ökar. När jag började arbeta i yrket för 30 år sedan var det vanligt att kollegor som var sjukskrivna hade problem med knän eller axlar. Nu är många sjukskrivna för stressrelaterade symptom. Det gäller både kort- och långtidssjukskrivna, säger Pia Rizell som är lärare på en förskola i Vivalla i Örebro och andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Många lärare i förskolan vittnar också om besvär på grund av höga ljudnivåer och dåligt inomhusklimat, bland annat otillräcklig ventilation.
I dag arbetar åtta av tio lärare i förskolan i barngrupper som är större än Skolverkets riktmärken. Många lärare vittnar om att det har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
– Förutom att barngrupperna ofta är alldeles för stora, tas det för lite hänsyn till hur sammansättningen ser ut, till exempel hur många av barnen som har särskilda behov.
– Man har dessutom inte ökat grundbemanningen i samma takt som öppettiderna har ökat, vilket gör att det på många håll är svårt att upprätthålla både trygghet och kvalitet över hela dagen.
NÄR VI BER Pia Rizell ge exempel på en stor förändring under hennes år i yrket svarar hon, förutom de större barngrupperna, personalsammansättningen.
– Andelen som saknar relevant utbildning för det arbete som de ska utföra, som är varken barnskötare eller lärare, ökar. Som lärare ska jag, förutom att ansvara för undervisningen och verksamheten, leda personer som saknar rätt utbildning vilket innebär extra arbete.
– På många håll saknar lärarna dessutom rimliga möjligheter att planera och följa upp undervisningen. Planeringstiden är ofta det första som ryker när man tvingas rycka in för en sjuk kollega.
Under de senaste decennierna har förskolan fått ett allt större uppdrag.
– Varje gång läroplanen har reviderats har man skärpt moment och lagt till nya. Jag tycker att det i grunden är bra. Problemet är bara att finansieringen inte har följt med, vilket leder till ökad stress bland lärarna som ju ska uppfylla det skärpta undervisningsuppdraget.
– De minskande barnkullarna innebär ett gyllene tillfälle att även minska barngruppernas storlek, öka lärartätheten och liknande. Om några år väntas barnkullarna öka igen.
GRUNDSKOLLÄRARE, SPECIALLÄRARE OCH lärare i fritidshem är, tillsammans med bland annat lärare i förskolan, exempel på lärarkategorier med höga stressrelaterade sjuktal.
2024 var genomsnittet för alla yrken 27,7 startade sjukfall längre än 14 sjukdagar per 1 000 förvärvsarbetande, enligt Försäkringskassans statistik.
För lärare i fritidshem var antalet 80 procent fler.
Pontus Larsson, som är ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse och ordförande för Sveriges Lärare i Karlstad, berättar att många lärare i fritidshem har en mycket tuff arbetssituation.
– Det känns ofta som att vi hela tiden är steget efter, att det inte riktigt finns tid för oss att göra det som vi ska göra.
– När det till exempel fattas personal i en klass, det kan vara en lärare eller elevassistent, är det många lärare i fritidshem som måste gå in och vikariera vid sidan om sitt ordinarie arbete. Inte minst i ekonomiskt tuffa tider försöker arbetsgivarna utnyttja sin personal så mycket som möjligt. Det leder tyvärr ofta till att vi får stryka på foten.
Ett annat återkommande arbetsmiljöproblem är undermåliga lokaler.
– På många håll har fritids inte ens några egna lokaler, utan måste hålla till i en korridor, ett grupprum eller ett klassrum som blivit tomt efter att dagens lektioner tagit slut.
ENLIGT SKOLVERKETS STATISTIK kan såväl klasstorlekarna i grundskolan som antalet elever per lärare variera stort mellan Sveriges kommuner. I fjol var exempelvis genomsnittet för Nykvarns kommun 15,2 elever per lärare, medan det i Dorotea stannade på drygt 7.
Samtliga platser på kommunernas (geografiskt område) tio-i-topplista över flest antal elever per lärare innehas av kommuner i Stockholms län. En viktig förklaring är den stora andelen friskolor – som ofta har låg lärartäthet – i huvudstadsregionen.
En genomgång av Sveriges 15 största privata respektive kommunala skolhuvudmän (grundskolan) visar att de privata toppar platserna 1–14 när det gäller flest elever per lärare.
Även när det gäller fritidshem är det stor skillnad. Det gäller inte minst gruppstorlekar, antalet elever per anställd och andel anställda med pedagogisk högskoleexamen som är det kvalitetsmått som Skolverket använder i sin statistikdatabas.
I fjol hade exempelvis noll procent av de som arbetade på fritidshemmen i Ljusnarsberg och Skinnskatteberg pedagogisk högskoleexamen.
– Snart kan i stort sett vem som helst arbeta på våra fridshem, bara det finns någon som är ansvarig. Brist på behöriga kollegor och för stort ansvar bidrar till att många lärare blir sjuka, säger Pontus Larsson.
– Det krävs en nationell reglering av allt från undervisningstid, barn- och elevgruppernas storlek och tid för- och efterarbete av undervisningen till minskade dokumentationskrav. Inte minst reglering av tiden till för- och efterarbete är viktig för lärare i fritidshem som annars kan användas hur mycket som helst. I dag går lärare ner på deltid för att över huvud taget orka arbeta, vilket signalerar att något inte är som det ska i skolan och förskolan.
ÄVEN OM PROBLEMEN delvis skiljer sig åt mellan olika lärargrupper är (för) hög stress återkommande minsta gemensamma nämnare.
– Det är inte farligt att under korta perioder ha det stressigt på jobbet. Skadligt blir det om stresspåslaget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn. Då kan man bli sjuk, säger Hans Flygare som är arbetsmiljöexpert på Sveriges Lärare.
– I våra arbetsmiljöundersökningar är det många lärare som även vittnar om stora problem i den fysiska arbetsmiljön, till exempel slitna lokaler, dålig ventilation, buller och lokaler som inte är anpassade för den verksamhet som bedrivs.
*Ju yngre barnen och eleverna är, desto sämre tycks lärarna må.
– Ja, framför allt lärare i förskola och fritidshem är överrepresenterade i såväl Försäkringskassans som AFA-försäkrings statistik. Jag tror att det stora tillsynsansvaret är en viktig förklaring. En annan är att i förskola och fritidshem arbetar flera olika personalkategorier nära varandra, varav en del ibland saknar utbildning.
– Större barn- och elevgrupper i kombination med ökade krav bidrar också.
*Vad bör den lärare göra som exempelvis känner återkommande stress, har svårt att sova och släppa tankarna på jobbet?
– Börja med att prata med chefen så att ni tillsammans kan sätta er ner och gå igenom din situation. Vad är problemet? Hur ser ditt schema ut? Vilka arbetsuppgifter ska prioriteras, minskas på eller tas bort? Prata även med skyddsombudet och glöm inte dina kollegor.
– Samtidigt som det är bra att man försöker ta tag i sin egen situation, är det viktigt att inte göra detta till ett individproblem. Med största sannolikhet är det fler på skolan som är i liknande situation som du själv, det handlar nästan alltid om struktur och organisation.
*Och för lite resurser?
– Ja, ofta finns det en grundläggande resursstress och då bör chefen kräva mer resurser av huvudmannen eller beslut om vad som ska prioriteras bort.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2025