Varannan krona i EU:s budget går till jordbruksstöd.
Bland EU:s största svenska bidragstagare finns det en mängd adliga storbönder – den nya bidragsadeln.
FÖRRA ÅRET FICK svenska bönder 5 200 000 000 (5,2 miljarder) kronor i stöd samtidigt som jordbruket gick med 2 600 000 000 kronor i vinst.
Det stora överskottet är ett direkt resultat av Sveriges EU-medlemskap – bidragen ökade.
Trots att jordbruket bara står för cirka tre procent av EU:s BNP och endast sysselsätter åtta procent av arbetskraften är det unionens i särklass största kostnadspost – det slukar mer än hälften av EU:s budget.
I högtidliga sammanhang brukar det heta att EU:s jordbrukspolitik ska öka produktiviteten i jordbruket, säkra en skälig levnadsstandard för dem som har sin utkomst från jordbruket, stabilisera marknaderna, trygga livsmedelsförsörjningen och säkra rimliga konsumentpriser.
Åtminstone det sista klarar den inte av.
Enligt en brittisk undersökning fördyrar EU:s jordbrukspolitik maten för en tvåbarnsfamilj med ca 10 000 kronor om året.
Medlemskapet innebär för Sveriges bönder att de – från att ha varit på väg in i vad åtminstone kan liknas vid ett marknadsekonomiskt system – åter blev stora bidragstagare.
Förra året fick de sammanlagt 3,65 miljarder kronor i arealstöd och 300 miljoner kronor i driftstöd från EU.
Därutöver fick de regionalstöd och miljöstöd på vardera 500 miljoner kronor. Dessa båda stöd betalades till 25 respektive 50 procent av EU. Svenska staten stod för resten.
Till detta kom bland annat 100 miljoner kronor i stöd till ekologisk odling och några miljoner i stöd till unga jordbrukare samt odling av bruna bönor på Öland.
Därutöver bidrog svenska staten med ett extra stöd till Norrland på cirka 400 miljoner kronor.
Sammanlagt fick det svenska jordbruket 5,2 miljarder kronor i bidrag.
Enligt preliminära uppgifter från EU:s statistikkontor ökade lantbrukarnas inkomster i EU:s medlemsländer förra året med i genomsnitt 4,2 procent.
Det är 20 år sedan lantbrukets inkomster befann sig på en lika hög nivå.
Statistik – preliminär – från Statens jordbruksverk visar att den rena jordbrukssektorn i Sverige 1995 gick med 2,6 miljarder kronor i vinst.
TILL SKILLNAD FRÅN många länder i övriga Europa är bönderna i Sverige, genom sin kooperation, den dominerande maktfaktorn ivid vidareförädling och marknadsföring av jordbrukets produkter.
Scan-företagen, till exempel, svarar för omkring 80 procent av slakten i Sverige och är omsättningsmässigt Europas största företagsgrupp inom köttområdet.
På mejerisidan är dominansen så gott som hundraprocentig.
Lantbrukskooperationens företag omsatte 1994 – enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) – 70 miljarder kronor och hade 35 000 anställda, vilket gjorde den till en av Sveriges största industrigrupper.
Den bondeägda industrin är verksam i 15 olika branscher med ett 80-tal olika företag och över 100 hel- eller delägda dotterbolag i Sverige och utomlands.
Bland dess kända företag och varumärken kan nämnas Föreningsbanken, Arla, Semper, Frödinge, Scan, Skånemejerier, Kronägg, Kronfågel, Södra Skogsägarna, Skogaholm, Kungsörnen, Samfood, Scanfood och Norrost.
LRF satsar dessutom på media. I dag äger förbundet tidningar som Land, Land lantbruk, ATL och är delägare i bland annat Dagens Politik och TV4.
Hur mycket äger och tjänar då Sveriges bönder tillsammans?
Några är rika och tjänar mycket pengar. Andra är fattiga och tjänar lite.
Trots flera miljarder i bidrag från skattebetalarna är det ingen – inte Jordbruksverket, inte Statistiska centralbyrån – som vet hur mycket bönderna tjänar och äger som grupp.
Några exempel på adliga bidragsbönder:
*Trolle-Ljungby AB, Kristianstad
Arealbidrag 1995: 1 629 502 kronor.
Huvudägare: Greve Hans Gabriel Trolle Wachtmeister, 73, som 1994 hade en taxerad inkomst på 8 968 665 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på
171 123 000 kronor.
*Sjöö godsförvaltning, Enköping
Arealbidrag 1995: 3 186 197 kronor.
Huvudägare: Friherre Sten Banér, 75, som 1994 hade en taxerad inkomst på 144 789 kr och en beskattningsbar förmögenhet på 6 103 000 kronor.
*Friherre Thure-Gabriel Gyllenkrok, Lund
Arealbidrag 1995: 3 011 690 kronor.
Greve Gyllenkrook, 73, hade 1994 en taxerad inkomst på 9 696 669 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 59 698 000 kronor.
*Forssjö Bruk AB, Katrineholm
Arealbidrag 1995: 2 411 437 kronor.
Huvudägare: Friherre Carl Göran Bonde, 54, som 1994 hade en taxerad inkomst på 1 118 122 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 80 601 000 kronor.
*Wapnö Gods AB, Halmstad
Arealbidrag 1995: 2 383 037 kronor.
Huvudägare: Friherrinna Barbro Stael von Holstein-Green, 37, som 1994 hade en taxerad inkomst på 174 649 och en beskattningsbar förmögenhet på 1 820 000 kr samt Friherrinna Erica Stael von Holstein, 30, som 1994 hade en taxerad inkomst på 223 313 kr och en beskattningsbar förmögenhet på 1 700 000 kr.
*Näsbyholms Jordbruks AB, Skurup
Arealbidrag 1995: 2 192 755 kronor.
Huvudägare: Friherre Dick von Blixen-Finecke, 49, som 1994 hade en taxerad inkomst på 1 276 478 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 3 834 000 kronor.
*WHAXTA AB, Svalöv
Arealbidrag 1995: 2 149 535 kronor.
Huvudägare: Greve Claus Wachtmeister, 45, som 1994 hade en taxerad inkomst på 1 437 876 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 5 450 000 kronor.
*Högesta AB, Ystad
Arealbidrag 1995: 2 145 724 kronor.
Huvudägare: Greve Carl Piper, 49, som 1994 hade en beskattningsbar inkomst på 9 749 480 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 40 628 000 kronor.
*BEAC Jordbruks AB, Norrköping
Arealbidrag 1995: 2 141 680 kronor.
Huvudägare: Friherre Bleckert Lagerfelt, 58, som 1994 hade en beskattningsbar förmögenhet på 2 284 781 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 1 476 000 kronor.
*Skabersjö Gods AB, Svedala
Arealbidrag 1995: 1 983 368 kronor.
Huvudägare: Greve Peder Thott, 53, som 1994 hade en taxerad inkomst på 4 028 863 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 7 041 000 kronor.
*Trolleholms Gods AB, Svalöv
Arealbidrag 1995: 1 847 092 kronor
Huvudägare: Greve Carl Trolle Bonde, 13, som 1994 hade en taxerad inkomst på 77 726 kronor. Ingen beskattningsbar förmögenhet.
*Barsebäcksföretagen KB, Kävlinge
Arealbidrag 1995: 1 780 354 kronor.
Huvudägare: Greve Wathier Hamilton, 47, som 1994 hade en taxerad inkomst på 2 090 023 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 1 433 000 kronor.
*Sjösa Gård AB, Nyköping
Arealbidrag 1995: 1 750 875 kronor.
Huvudägare: Friherre August Trolle-Löwen, 62, som 1994 hade en taxerad inkomst på 1 923 687 kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 37 821 000
kronor.
*Trollenäs Gods AB, Eslöv
Arealbidrag 1995: 1 608 562 kronor.
Huvudägare: Friherre Otto Ulf Nilsson Trolle, 45, som 1994 hade en taxerad inkomst på 1 541 374 kr och en beskattningsbar förmögenhet på 3 404 000 kronor.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Expressen 1996