Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om allvarliga fall av våld i skolan ökar dramatiskt.
I år kan en genomsnittlig grundskollärare räkna med att bli hotad varannan vecka på jobbet.
Och bli utsatt för fysiskt våld en gång i kvartalet.
ENLIGT EN UNDERSÖKNING av fackförbundet Sveriges Lärare har en stor del av förbundets medlemmar under de senaste tolv månaderna utsatts för hot och våld i sitt arbete.
* Bland lärare i fritidshem är andelen åtta av tio, bland lärare i grundskolan sju av tio och bland gymnasielärarna ungefär fyra av tio.
* En genomsnittlig grundskollärare blir enligt undersökningen utsatt för hot var tionde arbetsdag, för verbalt våld var sjunde och för fysiskt våld var tredje månad.
– Det är många händelser som inte anmäls. Mörkertalen är mycket stora, säger Linn Santeson som är lärare i samhällskunskap och historia på Kungsholmens gymnasium i centrala Stockholm, och Hanna Garberg som är lärare i svenska på Gubbängsskolans högstadium i södra Stockholm.
Enligt Arbetsmiljöverket ökade antalet anmälningar gällande allvarliga fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan under perioden 2013–2023 med 155 procent och antalet fall av fysiskt våld med 183 procent.
MYCKET TYDER PÅ att det växande antalet anmälningar inte enbart är ett uttryck för en ökad anmälningsbenägenhet, utan att det har blivit allt vanligare med hot och våld i skolan.
I förhållande till antalet barn och ungdomar i åldern 6–19 år lämnades det in flest anmälningar till Arbetsmiljöverket gällande allvarliga fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan (2013–2023) i Norrbottens, Jönköpings och Östergötlands län.
Även en genomgång av ett 30-tal kommuners så kallade KIA-anmälningar visar på en kraftig ökning när det gäller hot och våld mot lärare och annan personal i grund- och gymnasieskolan
– Jag tror att det dels beror på att problemen har ökat, dels på att man har blivit bättre på att rapportera tillbud. Det sistnämnda är mycket bra, säger Jennie Karlsson som är hr-specialist med inriktning arbetsmiljö på Linköpings kommun och som tidigare har arbetat som arbetsmiljöinspektör.
– Alla tillbud bör anmäls. Det gör att vi kan göra bra riskbedömningar och sätta in förebyggande åtgärder.
KIA är ett webbaserat informationssystem för arbetsmiljö som många kommuner använder sig av och dit anställda själva kan anmäla arbetsmiljöproblem, med namn eller anonymt.
Linn Santeson och Hanna Garberg är båda huvudskyddsombud och ansvarar bland annat för Sveriges Lärare Stockholms konto ”Stockholms skolor larmar” på Instagram där det i vintras publicerades en rad utdrag ur incidentrapporter från personal på förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm.
De menar att återkommande besparingar och nedskärningar är en viktig förklaring till att problemen med hot och våld ökar i skolan.
– Det är i dag färre vuxna i verksamheterna än för några år sedan. Det gäller inte bara lärare, utan även socialpedagoger, elevassistenter, barnskötare och flera andra yrkesgrupper.
– Elever som uppenbart är i behov av att ha en extra resurs kring sig eller i gruppen får inte det.
ENLIGT LINN SANTESON och Hanna Garberg har marknadsfiereringen av det svenska skolsystemet förvärrat problemen.
– Det finns en lagstiftning och ett regelverk som gör att skolan har rätt att sätta in disciplinära åtgärder mot elever som missköter sig, till exempel stänga av dem och i en del fall även placera dem på akutskolor.
– Samtidigt tävlar friskolor och kommunala skolor om elevernas och deras vårdnadshavares gunst, eller rättare sagt om den pengapung som de representerar. Det kan göra lärare och skolledare onödigt försiktiga när det gäller disciplinära åtgärder.
*Varför då?
– För att inte elever ska byta skola, vilket får negativa konsekvenser för skolans ekonomi.
– Tyvärr ser en del skolan mer eller mindre som en serviceinrättning. Eleverna och deras vårdnadshavare uppfattar sig som kunder som förväntas få göra lite som de vill. Annars tar de sin pengapåse och går.
*Vad bör man göra?
– Det är viktigt att få till systemförändringar. Det gäller marknadsskolan, men också stopp för återkommande nedskärningar och effektiviseringar. Det är inte rimligt att kommunallagens krav på en budget i balans alltid går före skollag och arbetsmiljölag. Behoven måste få styra.
– Men det behövs även en mängd andra åtgärder, till exempel fler särskilda undervisningsgrupper, fler akutskolor som kan ta emot elever från alla stadier, reglering av klass- och gruppstorlekarna, behörig personal oavsett profession och en ändrad attityd gentemot lärarna. Den kan i dag vara ganska så respektlös.
Linn Santeson och Hanna Garberg menar att det är viktigt att lärare som agerar backas upp av sin skolledning och arbetsgivare.
– Vi upplever att det inte alltid sker i dag. Det måste bli tydligt för eleverna att ett visst beteende leder till konsekvenser.
SENAST I HÖST ska höst ska Arbetsmiljöverket vara klar med en djupanalys gällande allvarliga tillbud och arbetsskador som rör hot och våld mot lärare och annan skolpersonal.
Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, berättar att man hoppas att ungefär samtidigt kunna presentera resultatet av en pågående granskning av hur grund- och gymnasieskolor arbetar med frågor kring hot och våld.
Den undersöker bland annat hur skolornas säkerhetsrutiner ser ut, hur tillbudsrapporteringen går till, hur man analyserar inträffade händelser för att kunna förebygga att de inte händer igen och hur man arbetar med riskbedömningar.
Men också vilken krishjälp eller stöd som personalen erbjuds om det inträffar något.
– Vi har gjort över tusen skolbesök. Ytterligare några hundra är på gång.
*Hur stort problem är hot och våld i skolan?
– Det finns ett skäl till att vi gör den här insatsen. På det här området finns det utan tvekan en stor utmaning för många skolor.
– Lagen är tydlig. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att människor inte blir sjuka, skadade eller utsatta för hot eller våld på sina jobb.
*Går utvecklingen åt fel håll?
– Åtminstone när det gäller utbildningsväsendet är det så.
EFTER EN HÖST och vinter med våld, skadegörelse och hot mot lärare och annan skolpersonal lämnade huvudskyddsombuden på Färsingaskolan i Sjöbo strax före sportlovet i fjol in en begäran om skyddsstopp av verksamheten på skolan.
Tre hemmagjorda ”bomber” som några elever tillverkat blev droppen. En exploderade på skolgården, en annan i ett omklädningsrum och en tredje utanför skolområdet.
En fackligt aktiv lärare liknade skolan vid ”en krigszon”.
I en arbetsmiljöenkät som Sveriges Lärare genomförde kort före skyddsstoppet uppgav flera lärare att de hotats av vårdnadshavare, nära hälften att de blivit påhoppade fysiskt eller trakasserade av elever, sju av tio att de har drabbats av olika hälsoproblem och nästan alla att deras arbetsbelastning var för hög.
Strax före årets sportlov gjordes en ny arbetsmiljöenkät. Resultatet visar på flera positiva förändringar även om det återstår en del att göra.
– I dag är arbetsmiljön mycket bättre, precis som trivseln och hälsan bland personalen. Sjukfrånvaron har minskat rejält. Den uppgivenhet som tidigare fanns existerar inte längre, berättar Fredrik Andersson som som är Sveriges Lärares huvudskyddsombud på skolan.
– Om en elev gör något som den inte får göra får det numera konsekvenser. Det finns en organisation som fångar upp vad som har hänt och agerar. Tidigare fanns inte riktigt det.
Personaltätheten har också ökat.
– Från kommunens sida har man satsat tid, uppmärksamhet och pengar på att få i gång skolan igen.
*Var det rätt att lägga ett skyddsstopp?
– För ett år sedan var det många lärare som var på väg in i utmattning. Elever höll sig hemma från skolan. Det hade blivit ännu värre om vi inte dragit i bromsen. Nu i efterhand är vi väldigt nöjda med att vi gjorde det.
*Har det vänt?
– Ja, men vi är ännu inte där vi vill vara. Det återstår en hel del arbete.
Färsingaskolan är ett högstadium med cirka 440 elever. Förra läsåret hade skolan, enligt Skolverkets statistik, 37,5 lärartjänster. 41,2 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) var legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisade i.
58,9 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. En stor del av eleverna kommer från hem med svag utbildningsbakgrund. Andelen nyanlända och elever med utländsk bakgrund är låg.
– När vi förr utannonserade tjänster fick vi ibland inga behöriga sökande alls. Nu får vi sökande som både är behöriga och erfarna.
Fredrik Andersson berättar att antalet obemannade lektioner har minskat rejält.
– I fjol hade vi i medel drygt åtta per dag. Fram till sportlovet i år låg vi i genomsnitt på 0,8.
Under jullovet installerades det ett 50-tal övervakningskameror i skolan.
– De har bidragit till att det är mycket lugnare i korridorerna, mindre bråk och skadegörelser. I dag hinner man ofta ganska direkt laga något som går sönder. Det gjorde man inte tidigare.
EN ANNAN SKOLA som åtminstone har haft stora problem med hot och våld är Murgårdsskolan (F–9) som ligger i de centrala delarna av Sandviken. Högstadiet är fyrparallelligt. Eleverna kommer från såväl ekonomiskt välmående villakvarter som socialt utsatta bostadsområden. Några pendlar in från landsbygden.
Under flera år hade skolan ett skamfilat rykte och svaga elevresultat. Det var emellanåt stökigt, bråkigt och konfliktfyllt mellan olika elevgrupper och elever. Även lärare utsattes för hot och våld.
Det hände att utomstående ungdomsgäng tog sig in på skolan för att göra upp.
– Vid ett tillfälle fick vi begära ett skyddsstopp. Skolan stängdes och eleverna skickades hem, berättar Lina Malmgren som undervisar i bild och hemkunskap och är Sveriges Lärares arbetsplatsombud på skolan.
– Tidvis kändes det jobbigt och otryggt att som lärare röra sig ute i korridorerna bland eleverna.
*Har du blivit hotad eller attackerad?
– Det har hänt att jag blivit knuffad när jag försökt avstyra bråk mellan elever. En gång blev jag det rejält.
Anette Almström Kovacic arbetade tidigare på skolan som lärare i svenska, SO och idrott, men är sedan ett par år tillbaka fackligt engagerad på heltid som ordförande och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Sandviken. Hon berättar att lärarna och den dåvarande skolledningen för sju år sedan bestämde sig för att det var hög tid för en förändring.
– Vi har sedan dess arbetat systematiskt med att förbättra ordningen och tryggheten. En tidig åtgärd var att införa hemklassrum där i princip all undervisning sker, förutom i ämnen som kräver speciallokaler. Eleverna har dessutom sina skåp alldeles i närheten, vilket har minskat springet och ökat lugnet.
Det har även införts heltidsmentorer som bland annat ansvarar för kontakten med elevernas föräldrar, tar hand om utvecklingssamtal, svarar för en del dokumentation och reder ut eventuella bråk mellan eleverna.
Mentorernas rum ligger i den delen av skolan där eleverna ofta befinner sig när de har rast.
– För att finansiera satsningen på heltidsmentorer ökades lärarnas undervisningstid, säger Anette Almström Kovacic.
– Som lärare var jag till en början emot förändringen, men som fackligt ombud var jag för. När vi räknade på det visade det sig att en stor del av läraruppdraget var mentorsrelaterat.
Det har även införts ett mobilförbud för eleverna på skolan. Telefonerna samlas in på morgonen för att lämnas tillbaka efter den sista lektionen på eftermiddagen.
– Även det har bidragit till ökat lugn och mindre stök. Tidigare kunde både elever och lärare ibland känna en oro över att bli smygfilmade. I en del fall publicerades filmerna på sociala medier, vilket upplevdes som kränkande, berättar Lina Malmgren som har arbetat 21 år på skolan.
I SAMBAND MED en ombyggnad fick skolan en ny huvudentré som i dag är den enda ingången och det har underlättat kontrollen över vilka som rör sig i lokalerna.
För några år sedan gjorde Lina Malmgren på uppdrag av Sandvikens kommun en utvärdering av vad de olika åtgärderna lett fram till.
– Resultatet är mycket positivt. Tryggheten bland eleverna har ökat precis som kunskapsresultaten.
Enligt undersökningen har även lärarnas arbetsmiljö blivit mycket bättre.
– Vad jag vet är det ingen som vill gå tillbaka till hur det fungerade tidigare. Numera är det hur trevligt som helst att vara ute i korridorerna bland eleverna.
– Det är få lärare som slutar, vilket är bra för elevernas resultat. Det är många som har med sig ganska så svaga kunskaper när de börjar här.
Eleverna på Murgårdsskolans högstadium kommer från flera olika skolor i Sandvikens kommun.
Fram till för några år sedan hölls mellanstadieklasserna i stor utsträckning ihop när det var dags för årskurs sju. Numera blandas klasserna, vilket till en början väckte en del protester från främst föräldrar.
– Jag tror att det är bra för elevernas utveckling att gå tillsammans med klasskamrater med olika bakgrund och förutsättningar, säger Lina Malmgren som är orolig för hur besparingar på Sandvikens skolbudget ska påverka Murgårdsskolan.
– Det finns en rädsla för att det blir nedskärningar som kan förstöra det som vi har uppnått.
ARBETSGIVAREN ÄR ANSVARIG för att medarbetarna har en säker arbetsmiljö och ska se till att risker förebyggs. På varje skola ska det finnas rutiner för vad som ska göras om exempelvis en lärare utsatts för hot eller våld.
– Om du utsätts för hot eller våld i anslutning till jobbet bör du omedelbart kontakta din chef. Du bör också informera skyddsombudet som kan vara med vid möten med chefen, säger Erik Ekström som är ombudsman på Sveriges Lärare.
Den som blivit skadad eller mår dåligt efter en händelse bör ta kontakt med vården.
– Gäller det en kollega bör man tillkalla hjälp, men också se till att chefen informeras om vad som har hänt och även finnas där för kollegan.
Den som utsatts för hot eller våld i samband med jobbet har rätt till krisstöd eller liknande av sin arbetsgivare.
– Det är vanligt att man får stödet via företagshälsovården. Arbetsgivaren – rektor – ska följa upp hur den drabbades arbetssituation ser ut och undersöka om det finns behov av anpassningar.
– Arbetsgivaren ska också, efter en analys av vad som har hänt, förbygga att det inte händer igen.
*Bör man polisanmäla?
– Alla har rätt att göra en polisanmälan. Jag tycker att man ska överväga att göra en sådan om inte arbetsgivaren gör det. Om det är barn inblandat bör man även överväga en orosanmälan till socialtjänsten.
Det är viktigt att eventuella skador undersöks och dokumenteras.
– Efter en tid kan det vara svårt att exakt komma ihåg händelseförloppet. Det är därför bra att så nära det inträffade som möjligt skriva ner vad som hände, vilka som var närvarande och fotografera eventuella skador, märken eller liknande.
– Det är också bra om andra som var närvarande dokumenterar. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla olycksfall till Försäkringskassan. I allvarliga fall ska både tillbud och olycksfall anmälas till Arbetsmiljöverket.
Ett olycksfall eller arbetsolycka handlar inte bara om fysiska skador. Det kan också vara att den drabbade mår psykiskt dåligt.
– Det är viktigt att anmäla händelsen till Afa försäkringar för att eventuellt få ersättning för inkomstbortfall eller andra kostnader samt för sveda och värk. Det är du själv som måste anmäla, säger Erik Ekström.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2024.