En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utöver sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som tidningen Skolvärlden har gjort.
Många lärare befarar att betygen de sätter påverkar deras lön.
– Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag, säger Jan Kontinen som är ordförande för LR i Huddinge.
Han får delvis medhåll av Birgitta Larsson, lärare i engelska och i svenska som andraspråk på Hagaskolans hög-stadium i Umeå och LR:s kommun-ombud i samma stad.
– Några av våra ombud här i Umeå säger att elevernas betyg kan ha betydelse för lönesättningen, medan andra menar att det inte är så. Det tycks alltså variera mellan skolorna.
Har betygens betydelse för lönerna ökat?
– Det kan ha ökat beroende på att eleverna numera representerar pengar på ett helt annat sätt än vad de gjorde tidigare. Höga betyg påverkar skolornas popularitet och kan innebära en konkurrensmässig fördel.
Liknande uppfattning har Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg.
– Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara. Väljer några föräldrar att byta skola åt sina barn, för att barnen exempelvis fått låga betyg, kan det leda till att hela skolans ekonomi fallerar.
Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar. Många uttrycker en stor frustration över situationen i skolan, beskriver hur lärare känner sig osynliggjorda av sin arbetsledning och vittnar om frånvarande rektorer som är sysselsatta med allt annat än pedagogiskt ledningsarbete.
”Jag hade klassrumsbesök av en rektor för cirka 20 år sedan”, skriver en lärares i sitt enkätsvar.
En annan konstaterar lite sarkastiskt: ”Rektors besök bestod i att hen tittade in och pratade lite med oss för att sedan gå vidare. Det känns ändå positivt i jämförelse med tidigare skola där rektor aldrig tittade in”.
Nästan hälften av de svarande är ganska eller mycket missnöjda med hur deras rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap.
Mårten Lundgren, ordförande i LR i Västerås och lärare på Wijkmanska gymnasiet, säger att det är få rektorer som regelbundet besöker klassrummen och systematiskt försöker hålla koll på hur det går för lärarna.
– De flesta nya rektorer som jag har haft, brukar börja med en programförklaring där de säger att de har för avsikt att regelbundet komma ut i klassrummen, men så blir det sällan. Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum för att titta på undervisningen och sedan stannat kvar för att föra pedagogiska diskussioner med mig.
Maria Valtonen, lärare i svenska och religionskunskap på Ehrensvärdska gymnasiet och ordförande för LR i Karlskrona, säger att hennes bild är att lärare i allmänhet önskar att rektorerna syntes mer på lektionerna och i den dagliga verksamheten på skolan.
– Många saknar en kontinuerlig återkoppling på det som de gör, och upplever en ökad frånvaro från rektorernas sida.
46 procent av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektorernas förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare är dåliga.
”Det pedagogiska ledarskapet får ofta stryka på foten till förmån för ekonomiskt och organisatoriskt ledarskap”, skriver en lärare.
En annan konstaterar att distansen mellan rektorer och lärare har ökat under de senaste åren.
Jan Kontinen, ordförande för LR i Huddinge och lärare i matematik, filosofi och historia på Sjödalsgymnasiet, tror att en majoritet av skolledarna vill vara tydliga och goda pedagogiska ledare.
– Men de hinner inte. Det administrativa arbetet tar för mycket tid. Precis som våra chefer bör skydda oss så att vi kan fokusera mer på kärnan i vårt uppdrag, bör arbetsgivaren skydda rektorerna så att de kan fokusera på sitt.
Peter Hagelberg, LR:s kommunombud i Växjö, säger att statens enda uppdrag åt rektorerna är att de ska vara pedagogiska ledare.
– Men staten är en ganska frånvarande chef. Närvarande är däremot områdeschefen, förvaltningschefen och andra kommunala chefer. Och de har sina agendor, utvecklingsplaner och förändringsstrategier.
Liknande uppfattning har Miia Austa, LR:s ordförande i Norrköping.
– Precis som när det gäller lärare bör arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till det pedagogiska uppdraget plockas bort från rektorerna, det får andra sköta om. Man kan också fundera på om alla rapporter som rektorerna skriver verkligen läses eller leder till bättre elevresultat. Det finns saker som inte alls behöver göras.
Birgitta Larsson:
– Samtidigt som många rektorer har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet, eller inte prioriterar det, bör man inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.
Faksimil ur tidningen Skolvärlden.
Mer än hälften av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektor inte har tillräckliga kunskaper om lärarnas arbetsprestation för att kunna sätta en korrekt lön. ”Jag tycker att det nästan är ett skämt att gå på lönesamtal med en rektor som aldrig har sett mig undervisa”, skriver en lärare.
En annan berättar om sitt eget lönesamtal: ”Det var ett skämt. Rektor hade ingen aning om vad vi gör och sa det rakt ut. Hen talade om personlighet i stället för förmågor”.
En rad fackliga ombud som Skolvärlden har talat med vittnar om att många lärare känner sig orättvist bedömda av rektorerna i samband med lönerevisionen.
– Vi upplever en stor frustration. Hur ska rektor kunna göra en rättvis bedömning av det arbete som vi utför när hen kanske aldrig är ute i verksamheten? Visserligen har man kanske löne- och medarbetarsamtal. Men var kommer substansen i bedömningen ifrån? frågar sig Petter Hedström som är LR:s ordförande i Helsingborg.
– För att de ska kunna bilda sig en rimlig uppfattning om hur lärarnas arbete går och hur vi fungerar, är det otroligt viktigt att rektorerna är en del av vardagen på skolan. Det är viktigt inför lönesättning, men också för att veta vad som krävs för att utveckla verksamheten, säger han.
Maria Valtonen bekräftar att många lärare är frustrerade över hur den lokala lönesättningen går till.
– Detta är en fråga som accentuerades av lärarlönelyftet som många upplevde som mycket avslöjande och satte fokus på rektors bedömning av lärarna. Många upplever att rektorerna helt enkelt inte har riktig koll. Det finns också ett ökat tryck på att rektorerna ska ha ett bättre underlag för sina bedömningar än vad de har i dag. Många lärare befarar att det mer är det som syns utanför klassrummet som bedöms, än var de gör på lektioner, hur de hanterar sina elevgrupper och liknande.
– Lärare är proffs på bedömning och måste själva kunna motivera sina bedömningar och kunna visa upp bedömningsunderlag. Det klart att de ställer höga krav när de själva ska bli bedömda, säger Maria Valtonen.
Peter Hagelberg menar att lärarlönelyftet och karriärlärarreformen har skapat en bitterhet hos många som blivit utan löneökning.
– De trodde och hoppades att de skulle kompenseras efter att ha fått stå tillbaka under många år. Men så blev det inte alltid. Det finns en växande frustration hos många lärare med svag löneutveckling. De tycker inte att rektor ser dem eller det arbete de lägger ner i klassrummet, utan att de bedöms utifrån hur kaxiga de är på konferenser eller i kollegierummet.
– Jag skulle vilja ha en trohetsbonus där man belönade de som är kvar längre på en arbetsplats. Jag tycker också att man ska titta på en kompetenstrappa där lönen utvecklas med mer avancerade uppgifter. Det måste finnas en transparens i lönesättningen. Det gör det inte alltid i dag.
En lärare i undersökningen skriver att hen skulle få sparken om hen satte sina betyg som rektorerna sätter löner. En annan berättar om hur rektor visste att hen var en duktig lärare: ”Det syns ju på dina elevers betyg”.
– Jag vet att det finns lärare som befarar eller tror att betygen de sätter påverkar deras lön. Men jag har inget konkret som kan bekräfta att det verkligen är så. Det är svårt att bevisa och är inget som kommit upp i samband med exempelvis lönesamtalen. Varje normal skolledare borde dessutom känna till att betygen inte säger speciellt mycket om en lärares insatser, säger Mårten Lundgren som är ordförande för LR i Västerås.
Hans kollega i Huddinge, Jan Kontinen, berättar att han med jämna mellanrum får rapporter om hur betygen påverkar lärares löner.
– Vi får varje år in nya konkreta fall. Men jag kan inte säga hur utbrett det är.
Vet du konkreta exempel på hur betygssättningen har påverkat lönen?
– Ja, absolut. Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Men det är klart att det inte finns ett rätlinjigt samband. Ju sämre koll rektorerna har på verksamheten, desto större är risken att ytliga faktorer som betyg blir avgörande för lärarnas löneutveckling. Det är också en naturlig effekt av den konkurrensutsatta skolan.
Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik. Många tycker att de inte har att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, berättar Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.
Med hjälp av enkätundersökningar har Sveriges skolledarförbund försökt ta reda på i vilken utsträckning rektorerna själva anser att de fungerar som pedagogiska ledare. Svaren påminner till viss del om den frustration som många lärare ger uttryck för.
– När vi frågar rektorerna om de har tid att stötta sina lärare i det dagliga arbetet svarar ungefär 60 procent att de har det. Många har alltså inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson.
Varför har de inte det?
– För att de har ett sådant enormt brett uppdrag samtidigt som organisationen är slimmad.
Vad bör man göra?
– Se till att det finns resurser för rektorns inre delegation och möjligheter att skapa en organisation med ett arbetsledarskap som räcker till. I dag har en rektor i genomsnitt 35 medarbetare. Det är alldeles för många.
Vad är rimligt?
– För att klara ett bra pedagogiskt ledarskap handlar det om en bra bit under 30 medarbetare. Men vi kan inte sätta en exakt gräns. Förutsättningarna varierar mellan skolor. Men utan tvekan måste antalet medarbetare per skolledare minska.
– Både lärare och skolledare borde dessutom helt kunna fokusera på sitt nationella uppdrag. Den lokala målstyrningen är fortfarande väldigt frekvent i Sverige. Det läggs lokala arbetsuppgifter på lärare och skolledare som inte är nödvändiga och som dessutom kolliderar med det nationella uppdraget. Den lokala målstyrningen måste helt enkelt uppröra.
Det är en uppfattning som delas av LR:s ordförande Åsa Fahlén.
– Det bör finnas ett tydligare nationellt ansvarstagande för skolan. Både lärare och rektorer har ett statligt uppdrag. Det behöver inte fyllas på med en massa nya mål och extra uppdrag från kommuner och andra huvudmän, vilket sker i dag.
– Lärarnas och rektorernas uppdrag bör renodlas och fokusera på det som skolan är till för.
Enligt många lärare är en frånvarande, nästan osynlig, arbetsledning något helt normalt.
– I dag är läraryrket otroligt pressat. Ofta är förutsättningarna för att kunna göra ett riktigt bra jobb dåliga. Rektorerna har en likartad situation, säger Åsa Fahlén.
– Det är brist på rektorer. Det är ofta hög omsättning på dem, särskilt på vissa skolor. Att arbeta på en arbetsplats där den som har det övergripande ansvaret inte riktigt mäktar med sitt jobb eller är på plats, är jättejobbigt.
Många lärare saknar en tydlig pedagogisk ledare.
–Jag vill ha starka professioner. Det gäller både lärare och rektorer. Men vad som händer i mitt klassrum, hur jag som lärare undervisar, hur jag möter elever, hur jag förklarar svåra saker eller liknande, vill jag diskutera med mina kollegor. I klassrummet är det läraren som är den pedagogiska ledaren.
Vilken är rektorns pedagogiska roll?
– Rektors pedagogiska ledarskap handlar om att skapa strukturer och övergripande funktioner på en skola. Det ska till exempel finnas en pedagogiskt fungerande schema-läggning och en tjänstefördelning som är bra. Rektor ska övergripande titta på vilka utmaningar, svårigheter och fördelar vi har på den här arbetsplatsen, åt vilken riktning ska vi gå, vilka saker vi gemensamt måste ta tag i och liknande.
– Om en rektor märker att en lärare inte lyckas så bra med sin undervisning eller kanske har en extra svår elevgrupp, är det inte rektorn som ska ge råd om hur läraren bör göra. Men rektor ska se till att läraren får stöd. Kanske behöver det vara två lärare i klassen under en viss tid. Rektors pedagogiska ledarskap handlar om att skapa goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet.
Vid lönesättning är det väl viktigt att rektorerna vet hur lärarna fungerar i klassrummet?
– Ja, och det vet de alldeles för lite om i dag och har dessutom för lite tid till att ta reda på det.
Hur viktigt är det att rektorerna har lärarbakgrund?
–Det är mycket viktigt. Vi vill därför att de som är rektorer ska vara behöriga lärare för den skolform som de är rektor för.
Enligt gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) är det väldigt lite i skollagen som hindrar skolor från att underlätta för rektorer att vara pedagogiska ledare genom att anställa personal som enbart sysslar med exempelvis ekonomi, administration och lokaler.
– För lärarna är kärnuppgiften undervisning. För rektorerna är kärnuppgiften det pedagogiska ledarskapet. Det är en väldigt viktig uppgift för kommuner och fristående skolor och säkerställa att rektor kan leda skolan pedagogiskt.
Vad kan du göra mer än att säga det?
– Vi har en ordning i Sverige med huvudmannaskap, vilket innebär att det antingen är en kommun eller en fristående skola som ansvaret för rektorernas arbetsvillkor.
Många lärare och rektorer uttrycker en frustation över att det blir mindre och mindre tid till kärnverksamheten.
– Jag är orolig över den ökade administrationen i skolan. Den riskerar dessutom att hela tiden öka eftersom vi har en sådan marknadsstyrd skola. En marknadsstyrd skola i kombination med att det inte finns några begränsningar för hur mycket vinst en fristående skola kan gå med, kräver väldigt mycket kontroller för att säkerställa att pengarna kommer rätt. Kontroller blir till administration.
– Fick jag bestämma skulle vi ha en mindre marknadsstyrd skola, och skulle då kunna minska på administrationen.
Många lärare är oroliga för att betygen de sätter kan påverka deras lön.
– Den huvudman eller rektor som sätter likhetstecken mellan betyg och lön riskerar att bidra till betygsinflation och felaktigt satta betyg, vilket är väldigt allvarligt. Rektor bör stötta de lärare som sätter rättvisa betyg. Betygssättning är reglerad i lag och ska spegla de kunskaper som elever har. Dessutom är det inte säkert att en lärare har arbetat lika hårt och gjort ett lika bra arbete med en elev som fått ett högt betyg som med en som fått ett lägre betyg, men som har haft en längre resa för att ta sig dit. I den mån som elevernas kunskapsutveckling överhuvudtaget ska ha betydelse för lönesättningen ska det förstås vara elevernas framsteg som ska spela roll och lärarnas ansträngning och arbete för att nå dit.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.