Smartare styrning ska minska effekttoppar i fjärrvärmenätet och ge effektivare energianvändning i bostadshus.
Och leda till bättre boendekomfort och lägre värmekostnader.
NÅGRA KILOMETER SÖDER om Eslöv, alldeles utmed länsväg 104, ligger Örtoftaverket. Det är ett biobränsleeldat – skogsbränsle och returträ – kraftvärmeverk som förser Lund, Lomma och Eslöv med fjärrvärme. Dessutom produceras det 220 GWh el per år i anläggningen, vilket motsvarar ungefär Eslövs behov.
Verket drivs av energibolaget Kraftringen som ägs av de skånska kommunerna Eslöv, Lund, Lomma och Hörby.
Granne med kraftvärmeverket ligger Örtofta sockerbruk från slutet av 1800-talet som i dag är ett av Europas största sockerbruk med en tillverkning av cirka 250 000 ton socker per år från betor.
Från och med i höst ska de båda anläggningarna kopplas samman med hjälp av en rörledning. Via den ska värmeverkets outnyttjade produktionskapacitet av ånga föras över till sockerbruket. Närmare en fjärdedel av brukets samlade energibehov beräknas kunna täckas med hjälp av ångan som då ersätter fossilt bränsle.
Från värmeverket i Örtofta går det idag fjärrvärmeledning till Eslöv.
– Eslövsmatningen börjar bli lite för trång, framför allt under kalla vinterdagar. Då behöver vi komplettera med spetsvärme som bland annat produceras av en reservanläggning i Eslöv genom förbränning av bioolja, säger Johnny Ragazzo som är projektledare vid Kraftringen.
– Det är en väldigt dyr lösning. Ju fler dagar vi kan undvika att köra i gång reservanläggningen, desto bättre.
Dessutom anses bioolja göra mer miljönytta i till exempel fordon än att användas för värmeproduktion.
*Kan ni inte bygga ut fjärrvärmeledningen till Eslöv?
– Att lägga om ledningar är inte billigt och innebär en mycket stor investering. Vi vill i stället försöka få ner effekttopparna och få till stånd laststyrning på Eslövsmatningen. Men självklart utan att komforten i anslutna bostadshus försämras.
I SOMRAS KOM Kraftringen och det kommunala bostadsbolaget Eslövs Bostads AB (EBO) överens om att starta ett projekt som bland annat ska försöka sänka och jämna ut effektuttaget i Kraftringens fjärrvärmenät i Eslöv.
EBO äger och förvaltar cirka 2200 hyresbostäder runt om i den mellanskånska kommunen. 1 750 av dem är anslutna till fjärrvärmenätet och ingår i projektet som ska använder sig av NODA Buildings AI-baserade analys och optimeringsverktyg.
– Det ger en bra bild av byggnadernas energiprofil och tar bland annat hänsyn till inomhustemperaturer, ventilation, väderprognoser, byggnadernas tröghet och värmelagringsförmåga. Systemet, som styr med hjälp av en mängd parametrar, är självlärande, säger Johnny Ragazzo.
– Idag avgör ofta enbart utetemperaturen radiatorernas framledningstemperatur. Men ett hus behöver helt olika mängd energi vid samma utetemperatur om det är det noll grader, vindstilla och sol ute jämfört med om det är noll grader, blåsigt och snöblandat regn, vilket systemet automatiskt ska ta hänsyn till. Dessutom kan husets ”termosförmåga” det vill säga möjlighet att lagra energi i stommen användas till laststyrning.
En nyckel i projektet är de värme- och fuktgivare som håller på att installeras på representativ plats i lägenheterna – inte för kall eller varm – och som ska vara uppkopplade mot det Lora-nät som byggs i Eslöv. Det är ett trådlöst lokalt nätverk med en räckvidd på mellan 5 och 20 km.
– Tekniken lämpar sig bättre för överföring av mindre datamängder än till exempel mobilnäten eller andra trådlösa datanätverk. En stor fördel med Lora-tekniken är att datan överförs på ett säkert och ekonomiskt sätt, utan till exempel lokala routrar.
Den kräver dessutom lite energi. Batterierna i givarna väntas hålla i många år, vilket minskar underhållsbehovet.
– Givarna gör att vi kommer att kunna erbjuda en exaktare och jämnare temperaturreglering i lägenheterna och att vi blir bättre på att hålla vårt temperaturlöfte till hyresgästerna. Temperaturlöftet är i de flesta fall på 21 grader, säger Robert Johansen som är fastighetschef vid Eslövs Bostads AB.
– Med givarna har vi också möjlighet att skapa tredimensionella bilder av värmefördelningen i byggnaderna. Vi kommer till exempel kunna se om några lägenheter ligger för lågt i rumstemperatur och varför. Kanske upptäcker vi att några av vindarna behöver tilläggsisoleras eller att värmesystemet behöver injusteras. Förutom bättre komfort för de boende får vi möjlighet att utveckla ännu fler energibesparingsmetoder.
*Kommer ni att kunna sänka uppvärmningskostnaderna?
– Ja, det tror vi. Men med hur mycket är svårt att säga. Idag har vi exempelvis inte tillräckligt med personal för att dagligen kunna optimera värmekurvorna i våra fjärrvärmevärmda fastigheter. Det kommer systemet lösa åt oss. Bara det leder till sänkta kostnader.
Det finns även miljömotiv bakom satsningen.
– Förhoppningen är att vi ska kunna inspirera andra fastighetsägare att göra något liknande och att vår samlade minskning av energianvändning leder till att fler fastigheter kan anslutas till fjärrvärmenätet utan att det behöver byggas ny fjärrvärmeproduktion.
Robert Johansen ser stora möjligheter att även använda andra typer av sensorer tillsammans med Lora-tekniken.
– Vi kommer att kunna använda den till mycket mer än att ha koll på temperaturen i lägenheterna.
*Som vadå?
– Till att exempelvis upptäcka om några av trapphusens ytterdörrar inte stänger ordentligt, vilket kan leda till värmeförluster förutom ökad inbrottsrisk. Pandemin och den ökade e-handeln har lett till ett ändrat inköpsmönster och att mängden wellpapper har ökat kraftigt i våra miljörum. Det skulle gå att enkelt upptäcka och spåra fulla wellpappscontainrar med hjälp av tekniken. Även oönskade nattgäster i källargångar skulle kunna upptäckas med rörelse- eller värmesensorer.
Samarbetet mellan Kraftringen och Eslövs Bostad öppnar också för test av nya prismodeller.
– Tidigare handlade mycket om energianvändning. Nu är det effektutnyttjande som står i fokus. Det gäller att försöka balansera effektuttaget och undvika energiproduktion med spetskraft – både när det gäller el och värme. Bredden och potentialen i samarbetet är jättespännande, säger Robert Johansen.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljlö 2022.