För två år sedan var de bara tre – i höst förbereder sig major Jonas Norlander för att ta emot 32 reservofficerskadetter på Segertorps kadettkompani vid Försvarsmaktens logistik- och motorskola i Skövde.
UTBYGGNADEN AV DET militära försvaret har kraftigt ökat behovet av reservofficerare. Enligt Försvarsmaktens bedömning behöver antalet fördubblas fram till 2035, från dagens cirka 2 500 till 5 000.
Sveriges medlemskap i Nato kan öka behoven ytterligare.
För några år sedan var det få som utbildade sig till reservofficer.
– Här på Försvarsmaktens logistik- och motorskola i Skövde fanns det inte ens en ren utbildningslinje. Utifrån lärandemålen matchades reservofficerskadetter i stället in på olika avsnitt i officers- och specialistofficersutbildningarna. Det var inte klockrent, men det bästa vi kunde göra med tanke på de resurser som vi då hade, berättar major Jonas Norlander som är chef för Segertorps kompani (kadettkompani) vid Försvarsmaktens logistik- och motorskola i Skövde.
– Men sedan två år tillbaka har vi ett plutonslag som är helt dedikerat för den delen av reservofficersutbildningen som sker här. Det gör att vi får ut mer av utbildningen och på ett bättre sätt kan möta upp det som politikerna och Försvarsmakten vill ha, det vill säga få fram fler reservare.
Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) är försvarsmaktsgemensam.
– På kadettkompaniet utbildar vi specialistofficerare, officerare och reservofficerare till såväl armén, flygvapnet som marinen. Vi håller oss dock till det som sker på marken, alltså inte i luften eller till havs.
DEN SVENSKA RESERVOFFICERSUTBILDNINGEN består av tre delar varav den andra – ROK 2 som omfattar 19 veckor – genomförs på en funktionsskola, till exempel LogS i Skövde för de kadetter som har logistik mark som inriktning.
För två år sedan blev den ett helt eget spår. Samtidigt förändrades den delvis.
– Första året hade vi bara tre elever. Plutonslaget som skulle utbilda dem bestod av två personer. Vi bestämde oss ändå för att testa det nya upplägget. I höstas hade antalet elever ökat till sex, berättar major Jonas Norlander.
ROK 2 består av tre kurser: Övningsledare GU-mobilisering, stabsmedlem och funktionsplutonchef.
– I stället för att hålla de olika avsnitten helt separerade från varandra och bocka av moment för moment under vissa fastslagna veckor, har vi i stor utsträckning tematiserat utbildningen och försökt bygga en röd tråd. Kurserna och lärandemålen går in i varandra.
*Hur då?
– Vi har till exempel ett block som heter ”Logistik i Försvarsmakten”. I den delen av utbildningen ingår det att vara stabsmedlem, men även funktionsplutonchef.
LÖJTNANT PHILIP HERDER, som i höstas var chef för reservofficersplutonen på LogS, berättar att tematiseringen ökar kadetternas förståelse för hur olika delar hänger ihop.
– Men även för deras egen roll i systemet. För att de ska kunna leda en funktionspluton på rätt sätt behöver de veta och förstå vad exempelvis bataljonen gör och varför. Logistiker behöver ofta ha en större bild av vad som sker.
Under hösten genomfördes vissa utbildningsmoment tillsammans med övriga officersutbildningar.
– Kadetterna hade bland annat PUT – planering under tidspress – tillsammans med studerande på kaptenskursen som då även fungerade som mentorer.
Elvira Bendz från Stockholm är en av reservofficerskadetterna som i höstas gjorde sin funktionsutbildning på LogS.
– Jag tycker att det var en bra utbildning. Vi hade möjlighet att verkligen arbeta med bland annat logistiken i Försvarsmakten, planering under tidspress och annat som ingår i utbildningen. Vi sex reservofficerskadetter studerade och arbetade mycket tillsammans.
– I ett par kurser, till exempel militärengelska, var vi tillsammans med specialistofficerskadetterna, vilket fungerade väl.
Vårens förbandspraktik gör Elvira Bendz på en underhållspluton med värnpliktiga.
– I sommar planerar jag att arbeta på T2 i samband med inryck för att i höst börja plugga i Lund till civilingenjör.
Det sistnämnda räknar även hennes kadettkollega Gustaf Wahlgren från Styrsö i Göteborgs skärgård – med värnpliktsbakgrund som PB-elev på Lv 6 i Halmstad – med att kunna göra.
– Jag tyckte att det var roligt att göra lumpen, inte minst ledarskapet, men kände ändå att jag ganska snart vill skaffa mig en civil utbildning. Att läsa ett år till reservofficer blev en bra lösning.
– Som reservofficer har jag en fot inne i försvaret som gör att jag kan komma tillbaka när jag vill. Jag hoppas bland annat kunna arbeta under mina sommarlov och senare eventuellt ta ett års studieuppehåll för att göra mitt fänriksår.
Gustaf Wahlgren berättar att han i höstas ibland tyckte att det var lite väl lågt tempo i utbildningen på LogS.
– Men nu i efterhand känns det som att jag att jag fick med mig allt jag behöver för att kunna klara min uppgift. Så jag är nöjd.
YTTERLIGARE EN RESERVOFFICERSKADETT på T2 som räknar med att i höst flytta till Lund för universitetsstudier är Laura Barzani från Värnamo.
– När jag gjorde värnplikten på T2 – med samband som inriktning – trivdes jag och upptäckte att försvaret är något för mig. Samtidigt vill jag bli läkare.
– Att bli reservofficer kändes som perfekt lösning. Då har jag kvar en fot i Försvarsmakten samtidigt som jag utbildar mig till – och senare även arbetar i – ett civilt yrke.
Laura Barzani berättar att hon är nöjd med utbildningen, även om hon egentligen hade velat läsa samband i stället för logistik.
– Men för mig var det viktigare att vara kvar på T2 än själva inriktningen. I början var jag lite nervös över hur mycket logistik som vi egentligen skulle hinna lära oss under hösten. Men efter att vi spenderat några dagar tillsammans med specialistofficersutbildningens äldre kull, när de hade repetition i logistik, blev jag trygg. Vi hade lärt oss i princip samma sak, men på kortare tid. Det känns som att vi har fått en gedigen utbildning.
*Vilken betydelse hade det att ni bara var sex reservofficerskadetter?
– Jag tror att det ofta blir bättre kvalitet på utbildningen när man är få, den blir mer individuell. I och med att vi var så få var det också möjligt att göra instick i specialistofficersutbildningen och kaptenselevernas utbildning, vilket var mycket givande.
Major Jonas Norlander hoppas att det i höst blir fler reservofficerskadetter på Segertorps kompani.
– Vi är förberedda för att kunna ta emot 32 stycken. Det som framför allt är gränssättande är boendemöjligheterna och bristen på lektionssalar.
*Hur påverkar Sveriges medlemskap i Nato er del av reservofficersutbildningen?
– Det blir allt viktigare att kunna militärengelska. Vi har inga lärandemål kopplat till just engelskan. Däremot används engelskan i undervisningen, till exempel när man ska lära sig att skriva fempunktsorder.
Mikael Bergling
Första publicering: Reservofficerstidningen 2024