Svenska grundskolorna sparar över en miljard kronor per år på att anställa obehörig personal.
Samtidigt går många kommuner och privata skolföretag med stora överskott.
– Skolpengssystemet behöver reformeras. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål, säger Christian Liljeros som är vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia.
VI HAR UTIFRÅN Skolverkets officiella statistik och analys av löneskillnaderna mellan legitimerade grundskollärare och olegitimerad personal beräknat hur mycket skolhuvudmännen årligen ”sparar” på att anställa olegitimerade i grundskolan.
Resultatet: Drygt en miljard kronor.
Skattningen utgår från partsgemensam statistik mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sveriges Lärare samt Almegaavtalet.
För några år sedan kom dåvarande Lärarnas Riksförbund fram till att skolhuvudmännen ”sparade” drygt tre miljarder kronor per år på att anställa obehöriga. Den undersökningen omfattade dock förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
Av cirka 200 intervjuade föreningsombud uppgav cirka var tredje att deras skolhuvudman valde att förnya tidsbegränsade anställningar av obehöriga av ekonomiska skäl. Andra undersökningar visar på liknande resultat.
Idag är cirka 30 procent av de som bedriver undervisning i svensk grundskola obehöriga. På vissa skolor är andelen betydligt högre.
En viktig förklaring är att det i skolans nuvarande finansieringssystem saknas ekonomiska incitament för huvudmännen – privata såväl som offentliga – att öka andelen legitimerade och behöriga lärare eller hålla nere klasstorlekarna vilket är bra för undervisningens kvalitet.
Det är till och med tvärtom.
*Skolpengen är densamma oavsett hur stor del av personalen som är legitimerad och behörig samtidigt som legitimerad personal i allmänhet tjänar mer än olegitimerad.
*Det finns ingen annan begränsning än fysisk för hur stora klasserna får vara samtidigt som den ekonomiska ersättningen till huvudmännen är individbaserad – ju fler elever/större klasser, desto högre bidrag.
*Även olegitimerad personal kan få del av statliga lärarlönesatsningar som tänkt att premiera skickliga lärare.
Vi har granskat vilka personer som i höstas, enligt Skolverkets register, ingick i lärarlönelyftet och vilka som hade en så kallad karriärtjänst i skolan.
Genomgången omfattar cirka 80 000 statliga lönetillägg och visar bland annat:
*Nästan 63 000 fick del av lärarlönelyftet – som mest 10 200 kronor i månaden och som minst 100 kronor.
*Ungefär 17 200 hade en så kallad karriärtjänst, varav nästan alla var förstelärare.
*Några skolledare fick både lärarlönelyft och förstelärartillägg, som mest drygt 11 000 kronor i månaden. Åtminstone ett par av dem satt i skolhuvudmannens styrelse (som var den som ansökte om tilläggen hos Skolverket).
*283 skolledare – som inte även var förstelärare – omfattades av lärarlönelyftet.
*79 förstelärare utan lärarlegitimation – de flesta anställda vid Internationella engelska skolan – fick del av lärarlönelyftet.
*Cirka 1 300 lärare utan legitimation var i höstas en del av lärarlönelyftet.
*Flera av dem som fick förstelärartillägg under hösten 2024 hade bara varit legitimerade lärare i några månader, i ett fall i två veckor, trots den som utses till förstelärare bland annat kunna uppvisa fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en anställning i skolväsendet.
FREDRIK AHLGREN ÄR vd för skolgruppen Olympica som han äger tillsammans med sin hustru Åsa. Koncernen består av sex företag. Störst är Olympica AB som i fjol gjorde ett rörelseresultat på drygt nio miljoner kronor.
– Vi driver tre F–6-skolor och sex förskolor i fem mindre kommuner i Dalarna samt två förskolor i Täby, berättar Fredrik Ahlgren.
Enligt Skolverkets statistik är andelen legitimerade och behöriga lärare i koncernens grundskolor låg, 58 procent (läsåret 2023/2024.
I höstas var det minst fyra av koncernens rektorer och skolchefer som fick del av lärarlönelyftet varav tre även var förstelärare. De fick mellan 5 000 och 11 900 kronor var i lönetillägg per månad.
Enligt regelverket kan en rektor utses till förstelärare under förutsättning att hen ägnar minst halva sin arbetstid till undervisning eller uppgifter som direkt hör till den. För lärarlönelyftet är kravet 75 procent.
– Bidragen heter vad de heter. Men när man går in och tittar på vad de kan användas till så är det ett lite vidare begrepp. De här personerna arbetar, förutom att vara med lärarna i undervisningen, även med att utveckla undervisningen, något som vi har lagt otroligt mycket energi och kraft på, säger Fredrik Ahlgren.
– Vi har vidgat begreppet kompetensutveckling till att inte bara omfatta den specifika läraren. De här skolledarna är ute och undervisar och visar handgripligen sina kollegor. Precis som det är tänkt.
*Att vara pedagogisk ledare är väl en del av en rektors arbete?
– Ja, det skulle man kunna tro. Men alltför mycket av rektorernas jobb handlar om att sitta och göra administrativa saker som inte har något med undervisning att göra. Det är allt från it-frågor till rehabplaner och fastighetsfrågor.
EN GENOMGÅNG AV de stora friskolekoncernerna visar att samtliga går med stora ekonomiska överskott samtidigt som en betydande del av deras personal är obehörig.
Några exempel:
*Omräknat till heltidstjänster var i fjol 432 av Academedias grundskolelärare obehöriga samtidigt som koncernen gjorde en vinst på 1 490 000 000 kronor.
*I fjol var 200 av Kunskapsskolans grundskollärare var obehöriga samtidigt som koncernen gjorde ett ekonomiskt överskott på 50 672 000 kronor.
*75 av Jensens grundskollärare var i fjol obehöriga samtidigt som företaget gjorde en vinst på 56 378 000 kronor.
Även för många kommuner gälla samma förhållande – många obehöriga i skolan trots god ekonomi.
Christian Liljeros är förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia. Han berättar att koncernens grund- och gymnasieskolor i slutet på mars i år hade cirka 400 olegitimerade anställda på korttidskontrakt men med varaktig månadslön.
– Samtidigt ligger det bara ute 60 platsannonser om lediga tjänster, vilket ger någon typ av ögonblicksbild av situationen.
– Det är tydligt att dagens lagstiftning inte är tillräcklig när det gäller att få arbetsgivarna att utlysa tjänster som innehas av obehöriga. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål. Det behövs en bättre statlig kontroll och mer tvingande regler.
– Det behövs en mer regelstyrd skola. Därutöver behöver hela skolpengssystemet reformeras så att det ligger mer i paritet med respektive skolas verkliga kostnader i stället för en schablon per elev. Det finns i dag inga ekonomiska incitament för att anställa legitimerade lärare samtidigt som det är förenat med en lägre lönekostnad att använda sig av olegitimerade.
*Bör obehörig personal leda till avdrag på skolpengen?
– Ja, eller så kan man räkna upp skolpengen i takt med att respektive skola uppfyller olika kriterier. Det viktiga är att skolpengssystemet möter och motiverar skolans kvalitetsfaktorer.
DEN 2 MARS 2011 beslutade riksdagen att införa legitimation för lärare och förskollärare. Motivet till reformen var framför allt att öka rättssäkerheten för barn och elever och att höja kvaliteten och statusen på lärarkåren. Legitimation skulle vara en förutsättning för rätten att undervisa, sätta betyg och för att tillsvidareanställas som lärare och förskollärare.
Reformen innehöll samtidigt en mängd undantag och kryphål.
– De behöver täppas till, vilket egentligen borde ha gjorts för länge sedan, säger Anna Olskog som är ordförande i Sveriges Lärare.
För en tid sedan skickade hon in en skrivelse till regeringen med en rad krav på åtgärder, bland annat:
*Avskaffa Waldorflärares, lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språkämnen och modersmåls- och yrkeslärares undantag från legitimationskravet.
*Alla lediga anställningar som lärare eller förskollärare som inte är mycket korta (till exempel under en månad) ska anmälas till Arbetsförmedlingen.
*Anmälan ska vara aktiv tills tjänsten tillsatts med en legitimerad lärare.
*Det ska i skollagen införas krav på att anställningar i första hand ska erbjudas sökande som har legitimation.
*Arbetsgivare som låter bli att utlysa lärartjänster eller anställer obehöriga i strid med lagen ska tvingas betala skadestånd.
*Den som saknar lärarlegitimation ska kunna anställas för en period om maximalt sex månader i stället för ett år som är fallet i dag.
*Legitimerade lärare och förskollärare ska inte kunna omplaceras till annat arbete eller sägas upp på grund av arbetsbrist så länge huvudmannen samtidigt har personer som saknar lärarlegitimation anställda på lärar- eller förskollärartjänster.
*Skolinspektionen ska ges ett särskilt regeringsuppdrag att kontinuerligt utöva tillsyn över huvudmännens efterlevnad av regelverket, även efter anmälan av enskilda lärare eller allmänheten.
– Barn har rätt att få en kvalitativ utbildning av legitimerade lärare med rätt behörighet. Att så sker är också viktigt för läraryrkets attraktivitet, men även för de behöriga lärarnas arbetsbelastning, säger Anna Olskog.
– En hög andel obehöriga ökar dessutom trycket på de legitimerade lärarna.
*Hur snabbt vill du avskaffa legitimationsundantaget?
– Snabbt. Vi vill att regeringen tar fram en tydlig tidsplan för när det senast ska vara gjort. Det skulle sätta press på skolhuvudmännen att börja rekrytera behöriga lärare och skapa incitament för de obehöriga att skaffa sig en lärarutbildning, vilket vore bra både för skolan och för de berörda individerna.
– Hela finansieringen av skolan behöver reformeras och då med fokus på de systemfel som finns. Dagens skolpeng ger till exempel inte de kommunala huvudmännen ersättning för det mer långgående ansvar som de har. Den har också gjort att lärare-elev-relationen har förskjutits mot att elever och vårdnadshavare intar en kundrelation, vilket inte är förenligt med en likvärdig och professionsstyrd utbildning.
SKOLFORSKAREN JONAS VLACHOS, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att det inte går att ha ett regelverk som kräver att lärarbehörigheten alltid ska vara hundra procent.
– Det skulle inte fungera rent praktiskt. Däremot bör det kosta så mycket att använda sig av obehöriga att skolorna bara gör det i undantagsfall.
*Hur då?
– Det finns olika modeller. En kan vara att man får betala 15 000 kronor extra för varje månad man har en obehörig anställd. Pengarna kan gå till en statlig fortbildningsfond för att göra obehöriga lärare behöriga.
Jonas Vlachos betonar betydelsen av att i förväg noga tänka igenom hur förändringar i skolans regelverk – till exempel undantag från legitimationskravet – kan utnyttjas av olika aktörer.
– Det gäller speciellt när det finns vinstincitament.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2025.