Mariana Andrei, Linköpings universitet, undersöker i sin doktorsavhandling metoder för industriell energiledning i övergången till hållbara energisystem.
TILLVERKNINGSINDUSTRIN ÄR AVGÖRANDE för att EU:s mål om klimatneutralitet senast år 2050 ska nås. I dag står den för ungefär en femtedel av EU:s växthusgasutsläpp, konstaterar Mariana Andrei i sin avhandling.
För att svensk industri ska fortsätta att vara konkurrenskraftig samtidigt som den anpassar sig till EU:s koldioxidneutralitetsmål är ett strategiskt och framgångsrikt arbete mot ökad energi- och resurseffektivitet en nyckelfråga.
Det gäller inte minst i branscher där energi utgör en stor del av kostnaderna.
Det är också en av förklaringarna till att många tillverkningsföretag undersöker och arbetar aktivt med så kallad energiledning.
– Den stora komplexiteten hos industriella energisystem, och den stora skillnaden mellan olika sektorer, kan göra det svårt att förbättra energieffektiviteten. Djup och bred kunskap är nyckelfaktorer, säger Mariana Andrei.
Efter att ha tagit en master i företagsekonomi i barndomsstaden Bukarest och arbetat i energibranschen i ungefär ett decennium flyttade Mariana Andrei för några år sedan till Linköping för fortsatta universitetsstudier- och forskning.
– De nordiska länderna är bland de bästa om man vill forska inom energiområdet. Jag blev en del av projektet ”Mot en teori om energiledning genom kontrasterande fallstudier från sjöfarten och tillverkande industri”, finansierat av Energimyndigheten och tog i vintras min doktorsexamen.
IDAG ARBETAR HON som forskare inom energisystem på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
– Jag har med hjälp av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, utvidgat systemperspektiv och genom att integrera olika metoder, teorier och koncept, bland annat undersökt och analyserat hur energiledning bedrivs i svenska tillverkande industriföretag i övergången till ett hållbart energisystem.
Ett övergripande tillvägagångssätt, som omfattar energibesparing, energieffektivitet, processinnovation, energiförsörjningsåtgärder, kompensationsåtgärder och deltagande i energipolitiska program och frivilliga initiativ, har visat sig vara avgörande för att uppnå hållbarhetsmål.
– Jag har bland annat genomfört longitudinella fallstudier med hjälp av aktionsforskning, enkäter, intervjuer och dokumentationsanalys. Dessutom har jag analyserat energieffektivitetspolitiska program, utvecklat metodik för förhandsutvärdering av policyprogram och analyserat industriella frivilliga initiativ när det gäller utfasning av fossila bränslen.
Mariana Andrei har utvecklat och implementerat ett ramverk som kan stödja och hjälpa företag när de planerar och genomför olika åtgärder som minskar koldioxidutsläppen.
– Sverige var för ungefär 20 år sedan ett av de första länderna i världen att införa ett standardiserat energiledningssystem som lite förenklat kan beskrivas som ett verktyg för företag att på ett systematiskt sätt kontrollera och styra sin energianvändning.
Ska koldioxidutsläppen minska, energieffektiviteten förbättras och innovationskraften öka behöver, enligt Mariana Andrei, samarbetet mellan företag och akademi förbättras.
– Det är viktigt för företagen, men även för akademin.
– Det kommer hela tiden ny teknik, nya innovationer och nya processer men även nya politiska perspektiv som man behöver förhålla sig till.
Inte minst senare års snabba utveckling när det gäller digital teknologi har gjort det möjligt för företag och andra att samla in stora mängder data om energianvändning, utsläpp och liknande. Dessutom i realtid.
*Riskerar vi att ”drunknar” i data?
– Det är en utmaning. För att kunna fatta bra beslut är det avgörande att även ha god kompetens när det gäller att analysera informationen. Att bara samla in den räcker inte.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljö 2024.