Lyckad borrning i radhusområdet

feb 21, 2023 | Byggande, Energi

Ett par kilometer söder om Nynäshamn har nya borrhål och värmepumpar kraftigt minskat radhusområdets elanvändning.
– Förutom att det är bra av hållbarhetsskäl sänks uppvärmningskostnaderna rejält, säger Peter Jordell, som är teknisk chef på energientreprenadföretaget Enstar.

BOSTADSOMRÅDET BREDER UT sig ett par kilometer söder om växande Nynäshamn och består av cirka 150 radhus fördelade på bostadsrättsföreningarna Sandskogen och Söderkåkar. Den gemensamma energicent­ralen ligger i en del av en gråmålad garagelänga.
– Husen byggdes i mitten av 1980-talet, berättar Fredric Pettersson, som sitter i Sandskogens styrelse. Från början skedde uppvärmningen med elpannor. 2006 installerades bergvärme med elpanna som spets.
Anläggningen bestod av 28 borrhål på totalt 5 320 meter och fyra värmepumpar. Områdets energibehov för värme och vatten är på cirka 2 000 MWh/år, varav värme står för 1 450 MWh/år och vatten för 550 MWh/år.
De 150 radhusen har en sammanlagd uppvärmd yta på cirka 13 500 kvadratmeter.
– Tyvärr fungerade inte den första bergvärme­anläggningen som det var tänkt. Kapaciteten var alldeles för dålig med resultat att elpannan ofta fick gå igång, vilket blev dyrt i längden.
Det var dessutom återkommande driftstörningar både när det gällde värme och vatten, något som märktes när det var många som duschade samtidigt.
Energientreprenadbolaget Enstar fick före­ningarnas uppdrag att ta fram ett antal förslag på åtgärder. Ett alternativ var att försöka rätta till den befintliga anläggningen.
– Men det var ingen bra lösning. Det var helt enkelt för kallt i borrhålen. Redan under hösten kunde köldbäraren vara nere på minusgrader, berättar Enstars tekniske chef Peter Jordell när vi går runt i området.

ISTÄLLET VALDE MAN att riva ut den gamla anläggningen, inklusive elpanna och värmepumpar, och borra tio nya borrhål på tillsammans cirka 2 000 meter. I energicentralen, som delvis byggdes ut, installerades det åtta värmepumpar, ackumulatortankar och värmeväxlare för varmvattenproduktion.
– Genom att vi värmer varmvattnet i flera steg får vi en högre verkningsgrad på varmvattenproduktionen, säger Peter Jordell.
På garagets baksida, i direkt anslutning till energicentralen, står en stor uteluftvärmeväxlare (ULX) som används för återladdning av borrhålen. Kylbatteriet är cirka sju meter långt och två meter brett.
– Trots att fläktarna är lågvarviga ger de ifrån sig en del ljud. För att inte störa dem som bor i närheten sänks varvtalen under kvällar och nätter. Värmeväxlaren är dimensionerad för låga varvtal.
Med den tidigare bergvärmeanläggningen låg elanvändning på cirka 960 MWh/år. I dag är den mindre än hälften, cirka 440 MWh/år.
Den nya anläggningen togs i bruk 2019. Uppkoppling av värmepumpar, ULX och liknande sker mot Duc.
– Vi övervakar anläggningen från vårt kontor i Sickla, kan i detalj följa hur exempelvis varje värmepump går och vid behov på distans justera olika inställningar. Ett par gånger per år gör vi fysiska besök och kontroller. Värmepumparna ska läcksökas en gång per år, säger Peter Jordell, som berättar att intresset för geoenergi ökar.
– En viktig förklaring är de stigande energipriserna, en annan är miljö- och hållbarhetsskäl. Det är en stor andel förnybar energi som används i dessa anläggningar, vilket dessutom innebär ökade möjligheter till förmånliga så kallade gröna lån.

SOM ETT RESULTAT av Rysslands angrepp på Ukraina har många företag i bland annat byggbranschen fått problem med att få tag på insatsvaror.
– Priserna och leveranstiderna har ökat när det gäller bland annat värmepumpar, cirkulationspumpar och värmeväxlare. Varorna kommer fram, men det tar ofta längre tid, säger Peter Jordell.
Kriget i Ukraina har även lett till högre energi­priser och ökat trycket på att EU ska snabba på omställningen från fossila drivmedel och minska beroendet av Ryssland. I mitten på maj föreslog kommissionen att EU om fem år ska ha gjort sig helt oberoende av rysk energi och att år 2030 ska 45 procent av energin i EU komma från förnybara källor.
– Jag tror till exempel att intresset för termiska nät och djupgeotermi kommer att växa. Det lär sättas av mer kapital till olika satsningar samtidigt som företagen blir mer riskbenägna och de offentliga stimulansprogrammen ökar i omfattning, säger Signhild Gehlin, som är vd för Svenskt geoenergicentrum.
Det finns i dag cirka 600 000 geoenergianläggningar i Sverige, varav merparten utgörs av uppvärmningsanläggningar för småhus.
– De allra flesta är bergvärmesystem, alltså vertikala borrhål. Men det finns även en ganska stor andel horisontella ytjordvärmesystem plus några som nyttjar grundvattnet.
– Småhusmarknaden hade sin peak mellan 2004 och 2006 och har, efter en nedgång i samband med finanskrisen 2008, planat ut och därefter stabiliserats. Det som ökar är mellansegmenten, det vill säga anläggningar till exempelvis bostadsrättsföre­ningar och halvstora fastigheter. Det handlar då om fem borrhål eller fler per anläggning.
Därutöver byggs det varje år ett antal anläggningar bestående av ett stort antal borrhål. Det är då ofta frågan om borrhålslager (både värme och kyla). Ett sådant exempel är Karlstads universitet med över 200 borrhål.
– En tydlig trend är också att borrhålsdjupet ökar, vilket beror på flera faktorer. En är att borrmaskinernas kompressorkapacitet har ökat, vilket gör att de klarar att borra djupare. En annan är att det är ekonomiskt mer lönsamt att borra färre men djupare hål än fler och grundare.
– För ett par decennier sedan var det vanligt att man borrade 100–120 meter. I dag ligger medelborrhålsdjupet på ungefär 200 meter samtidigt som det inte är ovanligt med borrdjup på 250–300 meter, berättar Signhild Gehlin.

UNDER DE SENASTE årtiondena har det i Norden genomförts ett antal satsningar på djupgeotermiska anläggningar.
– De har dock hittills inte varit speciellt framgångsrika, bland annat på grund av vår väldigt gamla berggrund. Den gör att man, till skillnad mot i många andra delar av världen, måste borra väldigt djupt för att nå ner till användbara temperaturer.
– Vi har i Sverige en djupgeotermisk anläggning i drift. Den ligger i Lund och varit i gång sedan mitten av 1980-talet. Borrhålen är på mellan 700 och 800 meter. Temperaturen man får upp är strax under 20 grader.
I Otaniemi i Esbo i Finland har det byggts en anläggning för geotermisk energi i industriell skala. Två hål med ett djup på cirka 6,4 kilometer har borrats. Tanken är lite förenklat att i ett av hålen pumpa ned vatten, låta vattnet värmas upp till 120 grader innan det pumpas upp via det andra hålet. Värmen fångas upp med en värmeväxlare och matas in i fjärrvärmesystemet.
– Anläggningen, som skulle ha varit igång för ett och ett halvt år sedan, har ännu inte börjat producera. Man har inte fått det flöde och de temperaturer som man hade tänkt sig. Trots det har projektet ökat intresset för djupgeotermi även i Sverige.
Det pågår förundersökningar och testborrningar i bland annat Malmö och Göteborg.
– Det finns även ett ökat intresse för geoenergi­anläggningar i termiska nät där flera lager eller byggnader kopplas samman, och för högtemperatur- och bergrumslager.
I till exempel Västerås håller det kommunala energibolaget på att konvertera ett tidigare beredskapslager för olja till ett bergrumslager för varmvatten. Tanken är att lagret, som rymmer 300 000 kubikmeter varmvatten, under riktigt kalla dagar, då elbehovet dessutom ofta är som störst, ska kunna förse fjärrvärmenätet med värme samtidigt som kraftvärmeverket producerar maximalt med el.
Vilka är de största hindren för att bygga ut geoenergi i Sverige?
– Ibland kan det vara svårt att få tillstånd att borra. Problemen varierar dock mellan olika kommuner – som är de som ger tillstånd – precis som regelverken. Vi skulle önska att det fanns en harmonisering av regelverken.
– Det finns också en tendens att de kommuner som har egna fjärrvärmebolag är mer benägna att avslå borrtillstånd än vad andra kommuner är. Det tycks finnas en väldigt tråkig konflikt mellan lokal fjärrvärme och geoenergi.
– Många nya handläggare är osäkra och överförsiktiga. Vi håller därför tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, Borrföretagen och med stöttning från Svenska kyl- och värmepumpföreningen på att ta fram en handledning som är tänkt att jämna ut kunskapsskillnaderna mellan olika kommunala handläggare, säger Signhild Gehlin.

FREDRIC PETTERSSON BERÄTTAR att de båda bostadsrättsföreningarna utanför Nynäshamn av HSB Södertörn utsetts till ”Årets energibästa brf” och ”Bästa energiinitiativ” för sin satsning på att delvis byta ut den tidigare anläggningen.
– Enligt den ursprungliga kalkylen skulle vi ekonomiskt hämta hem den nya investeringen på runt tio år. Med dagens energipriser kommer det att gå mycket snabbare. Dessutom fungerar systemet som det är tänkt. Det har hittills inte varit några problem med varmvattentillförseln när många i området ska duscha samtidigt eller när det är kallt ute.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljö 2022.

”Vi var renoveringens kungar”

De renoverade Östergötlands museum i Linköping i form av en samverkansentreprenad med museet självt som byggherre. – Det gjorde att vi fick bra...

Smart teknik i Oslos nya bibliotek

Oslos nya prisvinnande kommunala huvudbibliotek är byggt med passivhusstandard.  Många av de tekniska installationerna är dolda i golv och tak....

Badboom – trots energikris

Energikrisen till trots byggs det nya badhus och simhallar runt om i Sverige. I dagarna öppnar en helt ny sim- och badanläggning i Falun. – Den är...

Satsning på smartare fjärrvärme

Runt om i Sverige pågår utbyggnad av lågtempererad fjärrvärme. – Vi vill bland annat kunna använda mer spillvärme. På sikt handlar det om mycket...

Renovering för miljarder

Flera hundra tusen av allmännyttans bostäder är i stort behov av renovering. I Enköping pågår sedan några år tillbaka upprustning av lägenheterna...

Ny stadsdel med eget energisystem

Byggnaderna i Örebros nya stadsdel Tamarinden ska producera och dela energi med varandra i ett lokalt mikronät. – Det ska minska både...

Simhallsrenovering för miljarder

Till sommaren ska renoveringen av simhallen i Högdalen i södra Stockholm vara klar. Det är en ombyggnad som fördyrats och dragit ut på tiden. – Men...

Ingen konst att gömma tekniken

De flesta tekniska installationer i Liljevalchs nya konsthall på Djurgården i Stockholm är gömda, bland annat bakom digitala informationstavlor.   –...